Följ oss

Nyheter

Bullion Vault, Rothschilds egen guldbörs

Publicerat

den

Guldtacka lagrad hos Bullion Vault

Guldtacka lagrad hos Bullion VaultSmå snabba fiskebåtar i nattens mörker och brevduvor är inte vad vi i dag förknippar med guldhandel, men för bara tvåhundra år sedan var detta mycket vanliga arbetsredskap när bröderna Rothschild drog fördel av olika arbitrage och gjorde valuta-, guld- och spekulationsaffärer mellan Frankrike och Storbritannien.

Dagens guldhandel sker istället oftast över Internet och utan de logistiska problem och fysiska ansträngningar som bröderna Rothschild utsatte sig för när de försökte – och lyckades – dra fördel av sin marknadstro. Det finns ett antal olika aktörer på både den svenska och internationella marknaden som erbjuder sina kunder handel i olika ädelmetaller, men ett av de mer framgångsrika företagen internationellt sett har faktiskt kopplingar till familjen Rothschild som nu fullbordar cirkeln. Sedan 2005 har Bullion Vault funnits på marknaden och fungerat som en Internetbaserad ädelmetallbörs.

Redan sedan starten har bolaget varit lönsamt, men det var först 2008 som den riktigt stora boomen kom, i samband med den så kallade finanskrisen, när fler och fler placerare sökte säkrare alternativ till de skakiga aktiemarknaderna. Samma år blev Bullion Vault medlem av London Bullion Market Association som representerar den största av världens fysiska guldmarknader. Bara ett år senare vann företaget Queens Award for Enterprise (Innovation) för sitt sätt att använda tekniken för att göra möjligheterna i de professionella guldmarknaderna tillgängliga för privatkunder. Det är framförallt bolagets flerspråkiga hemsida som klarar av att hantera ett antal olika valutor som låg bakom denna utmärkelse.

Fysisk lagring – Elektronisk handel

Bullion Vault, som ägs av det brittiska företaget Galmarley Ltd grundades av Paul Tustain och har sitt huvudkontor i London, men förvarar sina kunders ädelmetaller i valv i endera London, New York eller i Zürich beroende på kundens egna önskemål. Just förvaringen är vid sidan av att erbjuda handel med ädelmetaller en del av bolagets affärsidé. Vi har tidigare skrivit om att det i dag, trots ett betydligt högre guldpris, har uppstått en brist på valv i vilka guld kan förvaras. Bullion Vault erbjuder sina kunder att förvara deras ädelmetaller – som alltid förvaras skilt från bolagets egna handelslager – till en kostnad av från 4 GBP per månad, eller 0,12 procent av ädelmetallernas värde per år. Här skiljer sig Bullion Vault från många andra företag eftersom det verkligen finns fysiskt guld, det är inte frågan om digitala och elektroniska ädelmetaller som många av dess konkurrenter tillhandahåller.

Genom att ädelmetallerna finns i Bullion Vaults valv är det möjligt för de mer än 20.000 kunderna att när helst de vill köpa eller sälja detta med hjälp av ett par enkla knapptryckningar. Enligt uppgift ägde bolagets kunder mer än 20 ton guld, närmare 600.000 troy ounce, och över 62 ton silver.

World Gold Council och Augmentum Capital delägare

Sedan juni 2010 är WGC, World Gold Council (guldbranschens viktigaste marknadsutvecklingsorganisation) och Augmentum Capital, ett riskkapitalbolag där Lord Rothschild och familj äger en betydande minoritetsandel, delägare i Bullion Vaults moderbolag, Galmarley, efter att tillsammans ha investerat cirka 12,5 miljoner pund i bolaget. I och med att båda dessa har ett mycket gott rykte på guldmarknaderna och de dessutom har representation i styrelsen har detta bidragit till att attrahera ytterligare affärer men också att stärka bolagets strategiska ledning. En annan effekt av denna affär är att Bullion Vault är en preferred partner i WGC, World Gold Council, och rekommenderas för guldhandel av denna organisation.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära