Följ oss

Nyheter

Råvaruprodukter vänder den negativa utvecklingen

Publicerat

den

Investeringar i guld via ETF och certifikat

Tillgångarna i börshandlade råvaruprodukter, så kallade ETP:er (ETF-fonder och ETN-produkter, eller certifikat som de kallas i Sverige), ökade med 8,4 miljarder dollar till 135,9 miljarder dollar under det tredje kvartalet 2013. Det är den första kvartalsvisa ökningen sedan det tredje kvartalet 2012. Det visar en sammanställning av handeln i börshandlade fonder hos ETF Securities under det tredje kvartalet 2013.

Ökningen berodde på en kombination av prisökningar i olika råvaror och ett ökat inflöde av icke-guldrelaterade råvaruprodukter, det största sedan det första kvartalet 2012.

Viktiga trender för råvaruprodukter under tredje kvartalet 2013:

  • Icke-guldrelaterade råvaruprodukter hade ett nettoinflöde på 1,9 miljarder dollar, vilket var mer än utflödet under det andra kvartalet. Inflödet var det största sedan KV1 2012.
  • Börshandlade råvaruprodukter, inklusive guld, hade ett nettoutflöde på 2,3 miljarder dollar under det tredje kvartalet, en avsevärd förbättring jämfört med föregående kvartal då nettoutflödet var 19,6 miljarder dollar.
  • Nettoutflödet av börshandlade guldprodukter fortsatte under det tredje kvartalet. Dock dämpades utflödet markant jämfört med det andra kvartalet 2013. Det senaste kvartalets utflöde på 4,2 miljarder dollar kan jämföras med det rekordstora nettoutflödet på 18,5 miljarder dollar under årets andra kvartal. På månadsbasis har utflödet i guldprodukter dämpats sedan rekordutflödet på 8,7 miljarder dollar under april 2013.
  • Under det tredje kvartalet hade diversifierade breda råvaruprodukter nettoinflöden på 779 miljoner dollar. Det är den största ökningen sedan tredje kvartalet 2012. Faktorerna till varför kapitalförvaltare nu har sökt sig tillbaka är flera; en fortsatt stadig förbättring i den amerikanska tillverkningsindustrin, stärkt tro på att Kina kommer att upprätthålla en sund ekonomisk tillväxt, trevande tecken på förbättrad tillväxt i Europa och Japan samt en stor global likviditet. Dessutom upplevs priserna vara attraktiva.
  • Silver var den kategori som noterade det näst största nettoinflödet under kvartalet, sammanlagt 706 miljoner dollar. Efter att priset backat med mer än 50 procent sedan pristoppen verkar det som att investerare ser silver som ett av de bästa sätten att få exponering när den globala industrikonjunkturen väntas bli bättre. Eftersom cirka 50 procent av efterfrågan i silver kommer från industrin har silverpriset haft en historiskt tydlig positiv koppling till ledande indikatorer från tillverkningsindustrin. Metallen är både en industriell metall och en “hårdvaluta” likt guld. Det lockar investerare som inser att vi upplever en cyklisk uppgång och som samtidigt ser orosmoln i form av högre statsskulder och fortsatta risker för valutaförsämringar i kölvattnet av en väl tilltagen penningpolitik.
  • Det tredje största nettoinflödet under kvartalet var inom energiråvaror, främst i form av naturgas som noterade 284 miljoner dollar i inflöden samt olja med 66 miljoner dollar. En stor del av inflödet av olja har sannolikt att göra med att investerare vill skydda sig mot ytterligare leveransstörningar i Mellanöstern samt att investerare med kortare investeringshorisonter trissar upp priset för WTI-oljan (West Texas Intermediate), allt eftersom lagren minskar. Investerare i naturgas tenderar att handla i intervall. När spotpriset för Henry Hub sjunkit från över $ 4,5 MBtu (miljoner British Thermal Unit) till under $ 3.5 MBtu från maj till början av augusti såg många investerare ett bra tillfälle att köpa in sig ytterligare.
  • Jordbruksprodukter noterade 121 miljoner dollar i nya nettoinflöden spritt över hela sektorn. Jordbruksprodukter vände därmed den negativa trenden från föregående kvartal. Störst inflöde noterade kaffe med 70 miljoner dollar i nettoinflöden. Därefter följde kategorin diversifierade med 22 miljoner dollar i nettoinflöden, följt av kakao och vete med 14 miljoner, respektive 13 miljoner dollar. Stora prisnedgångar för de flesta jordbruksråvaror tillsammans med markant negativa positioner ute på marknaden tycks ha lockat investerare som väntar sig en framtida prisnormalisering.
  • Även platina såg starka nettoinflöden, med 172 miljoner dollar. Platinapriset ligger under priset för estimerade produktionskostnader vilket har attraherat investerare som vill positionera sig utifrån att den globala ekonomin kan komma att stärkas. Utbudet har hållits nere av arbetskraftsproblem i gruvor i Sydafrika, där 70 procent av produktionen sker. Samtidigt finns förväntningar på att den kinesisk efterfrågan av platinasmycken ska öka. Detta tillsammans med tidiga tecken på liv i de centraleuropeiska ekonomierna som stärker sannolikheten för att det blir ordentlig brist på metallen i år och nästa år.
  • Industrimetaller som grupp noterade 195 miljoner dollar i nettoutflöden under kv3 2013. Trenden är förvånande vid första anblicken med tanke på de förbättrade utsikterna för Kina och den globala industriella tillväxten. Den mest sannolika förklaringen till utflödena, trots att utsikterna på efterfrågesidan har förbättrats, är att utbudet av några av de viktiga industrimetallerna såsom koppar förväntas öka. Därför verkar det som investerare valde att positionera sig för återhämtningen för industrisektorn genom tillgångar i platina, silver, olja och breda råvaror, snarare än genom industrimetaller.

Nicholas Brooks, analyschef på ETF Securities, säger i en kommentar:

“Investerarnas ökade allokering till råvaror speglar en generell förbättrad tilltro till tillgångsklassen som gynnas av uppgångar i den globala industrikonjunkturen och en ökad tilltro till Kinas tillväxt. Dessutom har en rad råvaror uppnått attraktiva prisnivåer. Förutsatt att återhämtningen för tillverkningsindustrin fortsätter och att amerikansk och europeisk politik inte förstör utsikterna för den internationella konjunkturen, så tror vi att det tredje kvartalet 2013 kan utgöra en viktig positiv vändpunkt för råvaror.”

Investeringsflöden i ETFer och certifikat på råvaror

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025

Publicerat

den

Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.

”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.

Guldpriset har haft en mycket stark utveckling de senaste fem åren. Pris i USD per uns.
Guldpriset det senaste året har utvecklats starkt, men har kommit ner något från sin topp de senaste veckorna. Pris i USD per uns.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära