Nyheter
Råvarupriserna kommer nu utvecklas på egna meriter
Handelsbanken har skrivit rapporten “A commodity bust in slow motion”. En genomgång av vad de senaste 10 årens råvaruboom har gjort med produktionssidan av råvarumarknaden. Banken har analyserat 1500 gruvprojekt och borrat sig ner i USA:s snabbt ökande olje- och gasproduktion för att dra upp riktlinjerna för hur råvarumarknaden kommer utvecklas fram till 2018. Rapporten finns att ladda hem här (pdf), dock enbart på engelska. En sammanfattning finns dock på svenska nedan.
Råvarupriserna kommer nu utvecklas på egna meriter
- Den snabba uppgången i råvarukonsumtion i Kina håller på att svalna av. Under mer än tio år har konsumtionen av råvaror växt fortare än BNP men sedan 2011, avtar intensiteten och nu växer råvarukonsumtionen långsammare än BNP som i sin tur också trendar nedåt.
- Produktionssidan har inte några andra barriärer än tid och investeringar för att växa. Det gör att det enbart är en fråga om tid före utbudet växer i fatt en efterfrågechock, som den Kinesiska är. Av vårt arbete att döma har aluminium, zink och nickel redan växt i fatt medan olja, koppar och järnmalm står på tur med fallande priser som konsekvens.
- Produktionen av zink and nickel expanderade snabbt och tidigt i cykel, redan före finanskrisen. Mestadels var detta gruvnära expansioner som går mycket snabbare än nyetableringar som är mer krävande i form av infrastruktur och miljötillstånd mm. Dessa metaller har därför varit väl balanserade mellan utbud och efterfrågan med priser nära produktionskostnaden i flera år som resultat. Därför är också dessa metaller de första att stiga igen, efter en period då incitamentspriset för att expandera produktionen varit för lågt. Årets nickelrally om 50 % är ett första bevis på detta. Zink kommer följa i samma fotspår men det dröjer till 2016 före zinkbrist uppstår enligt vår analys.
- Koppar och järnmalm har krävt stora nyetablerade gruvor i mer svårtillgängliga områden. Dessa har tagit tid och varit kostsamma. Därför handlas båda dessa råvaror till priser långt över produktionskostnaden. Den nuvarande projektpipelinen sväller och när majoriteten av projekten färdigställs under 2014-2016 kommer marknaden nås av en våg av ny produktion som strukturellt pressar priserna. Att skapa ny kopparproduktion är fortfarande mycket dyrt och vi förväntar oss därför att koppar ska återvända till dagens nivåer omkring 2017 när ny brist uppstår. Järnmalm tror vi däremot kommer stanna kvar på klart lägre nivåer då det är lågkostnadsproducenter som expanderar kapaciteten.
- Råvaran till aluminium är bauxit som inte bryts från hårdberg, såsom övriga basmetaller eller järnmalm. Det gör att tillgången är jämn och god varpå aluminium blir en metall som ständigt handlas nära produktionskostnaden. I april 2014 drog några av de större tillverkarna tillbaka viss produktion för att stabilisera priset som hade fallit för lågt. Det gör att marknaden kan hamna i ett litet underskott detta år och priserna har stigit som följd. Alla längre perioder av högre priser kommer dock leda till att avställd produktion tas i drift och åter pressar marknaden. Vi tror därför att aluminium kommer stanna i ett smalt interval mellan 1800-2000 USD/ton de kommande åren.
- Med fallande priser på järnmalm kan vi inte se annat scenario än att stålpriserna kommer komma ner med omkring 10 %. Stålproducenterna kommer dock äntligen få visst utrymme att höja sina marginaler när stålkonsumenter har prisat in inflation på färdiga stålprodukter.
- Boomen i olje- och gasindustrin i Nordamerika ritar om den globala energikartan. Boomen kommer fortsätta sätta press på globala energipriser. Gas substituerar kol i USA som exporteras till Europa och sätter press på kol och elpriser på hela kontinenten. Oljeproduktionen kommer fortsätta att öka i USA i samma takt under 2014 och 2015 varpå OPEC kommer under allt större press. Priskartellen har kunnat åtnjuta högt pris på olja trots USA:s stigande produktion eftersom utbudsstörningar i Libyen, Irak och Iran har balanserat marknaden. När dessa störningar lättar måste OPEC aktivt agera för att balansera marknaden och stabilisera priset. Vi tror det kommer bli svårt för kartellen som brottas med interna stridigheter.
- Av gruvmetallerna är platina och palladium i en klass för dig. Efterfrågan är sencyklisk och har ännu inte toppat i Kina. Efterfrågan växer dessutom fortfarande i väst efter att allt hårdare utsläppskrav på fordonsflottan implementeras. Dessa krav kommer sannolikt så småningom även till Asien. På utbudssidan förutspår vi ingen tillväxt då produktionen är koncentrerad till Sydafrika och Ryssland som båda brottas med interna problem som hindrar gruvbolag från investeringar i ny kapacitet.
Prisprognoser från nu till 2018

Nyheter
Påstår att det inte finns elektricitet i norra Sverige, lägger ner planer på fossilfri mineralgödsel
I februari 2024 så lanserade den spanska gödseltillverkaren Fertiberia, i ett partnerskap med Lantmännen och Nordion Energi, en satsning på att producera grön mineralgödsel i norra Sverige. Det gick under namnet Power2Earth. Först skulle vätgasen produceras i Boden och gödsel göras av den i Luleå. Bolaget kunde dock inte få någon elektricitet i Boden och flyttade därför den planerade vätgasproduktionen till Letsi i Jokkmokk, varifrån en pipeline skulle läggas till Luleå.
För några dagar sedan meddelade dock Power2Earth att det inte blir någonting av planerna i sin nuvarande form. Power2Earth påstår att det saknas tillräckligt med elektricitet i Letsi.
Om orsaken som anges stämmer har vi ingen riktig klarhet i, det kan ju vara ett svepskäl, men varken kommunerna eller elbolagen verkar dock ha protesterat mot påståendet.
Det är dock ett återkommande tema, samtidigt som det finns ett stort överskott av elektricitet i norra Sverige så finns det ett stort underskott på elektrictet i norra Sverige. Elektriciteten finns inte på de platser eller på de tider som passar större förbrukare.
Nyheter
Indonesiens nya kolkungar satsar när väst backar
När de stora globala gruvjättarna lämnar kol bakom sig, växer en ny generation av opportunistiska aktörer fram i Asien, skriver energi- och råvarujournalisten Stephen Stapczynski på Twitter. I Indonesien, världens största exportör av sjöburen kol, görs miljardinvesteringar i bränslet som många trodde hade nått sin topp.
Ett av de mest symboliska projekten är Triaryani-gruvan på södra Sumatra. Dess ägare, Geo Energy, satsar motsvarande 500 miljoner dollar på att öka produktionen med 900 procent – i tron att världen fortfarande behöver mer kol. Och hittills har det lönat sig.
Efterfrågan slår rekord
Trots åratal av klimatlöften och investeringar i förnybar energi fortsätter den globala kolkonsumtionen att stiga till nya rekordnivåer. Analytiker har gång på gång fått revidera sina prognoser för när kolanvändningen ska nå sin topp.
Asien är epicentret för denna utveckling. Kina, världens största importör, driver efterfrågan, även om landets egna kolproduktion ökar. Samtidigt förblir kol den billigaste och mest tillgängliga energikällan för regionens växande ekonomier, där stabil elförsörjning är avgörande.
”Låt oss inte offra den billigaste energin bara för att jaga en dröm. Våra människor måste kunna leva först,” säger Roza Permana Putra, ansvarig för Triaryani-gruvan.
Indonesiens kolboom
Landets regering har gjort klart att kol fortfarande är en central del av ekonomin. Gruvproduktionen har redan överträffat målen, men myndigheterna valde ändå att höja produktionsmålet ytterligare för 2025.
Samtidigt har Indonesien själv blivit en stor förbrukare av sitt eget kol. Elproduktionen i landet har ökat med 60 procent på tio år, huvudsakligen tack vare kolkraft. Enligt Internationella energiorganet (IEA) stod kolbrytningen för cirka 2,4 procent av BNP redan 2021.
En svåråtkomlig resurs
Men expansionen är inte utan hinder. De lättillgängliga fyndigheterna är redan utvunna, vilket tvingar bolag som Geo Energy att söka sig allt längre in i otillgängliga, bergiga områden. Triaryani-gruvan ligger tre timmars bilresa från närmaste stad och kräver stora investeringar i vägar och hamnanläggningar.
En bransch i förändring
Medan västerländska gruvbolag tvingats dra sig tillbaka av investerare och regeringar som kräver hållbarhet, ser dessa mindre asiatiska aktörer sin chans. Geo Energy och liknande bolag köper underutvecklade eller övergivna gruvor från de gamla jättarna och utgör därmed den nya ansikten av kolindustrin: snabbfotade, riskbenägna och mindre bundna av ESG-krav.
Kolens farväl till världen tycks alltså bli längre och mer utdraget än många hoppades, och i Indonesien har avskedet knappt börjat.
Nyheter
Indien kan dra ner kraftigt på byggandet av sol- och vindkraft, ingen vill köpa elektriciteten
Indien överväger att ställa in byggandet av enorma mängder sol- och vindenergi, motsvarande en femtedel av landets totala kapacitet idag. Orsaken är att ingen vill köpa elektriciteten.
Delstaternas energibolag förväntades att köpa elektriciteten, men har inget behov av elektricitet som levereras då och då, utan behöver stabila leveranser av elektricitet. Eftersom de redan är under ekonomisk press så vill de inte slösa bort pengar på att köpa något som de inte har nytta av.
Energibolag vill inte heller köpa elektricitet från andra delstater, för de måste numera betala 25 procent av vad det kostar att överföra elektriciteten och för projekt som startar efter juni 2028 så upphör bidragspengarna helt.
I en första genomgång har energimyndigheten identifierat planerade projekt på 42 GW som ännu inte har lyckats hitta några köpare för elektriciteten.
-
Nyheter4 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanVad guldets uppgång egentligen betyder för världen
-
Nyheter3 veckor sedanGuld och silver stiger hela tiden mot nya höjder
-
Nyheter3 veckor sedanSpotpriset på guld över 4300 USD och silver över 54 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBrookfield köper bränsleceller för 5 miljarder USD av Bloom Energy för att driva AI-datacenter
-
Nyheter2 veckor sedanAustralien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
-
Nyheter4 veckor sedanTeck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar guld, koppar, olja och stål, samt några råvarubolag

