Följ oss

Nyheter

Råvarupriserna kommer nu utvecklas på egna meriter

Publicerat

den

Produktion av olja - Mikael Tigerström

Produktion av olja - Mikael TigerströmHandelsbanken har skrivit rapporten “A commodity bust in slow motion”. En genomgång av vad de senaste 10 årens råvaruboom har gjort med produktionssidan av råvarumarknaden. Banken har analyserat 1500 gruvprojekt och borrat sig ner i USA:s snabbt ökande olje- och gasproduktion för att dra upp riktlinjerna för hur råvarumarknaden kommer utvecklas fram till 2018. Rapporten finns att ladda hem här (pdf), dock enbart på engelska. En sammanfattning finns dock på svenska nedan.

Råvarupriserna kommer nu utvecklas på egna meriter

  • Den snabba uppgången i råvarukonsumtion i Kina håller på att svalna av. Under mer än tio år har konsumtionen av råvaror växt fortare än BNP men sedan 2011, avtar intensiteten och nu växer råvarukonsumtionen långsammare än BNP som i sin tur också trendar nedåt.
  • Produktionssidan har inte några andra barriärer än tid och investeringar för att växa. Det gör att det enbart är en fråga om tid före utbudet växer i fatt en efterfrågechock, som den Kinesiska är. Av vårt arbete att döma har aluminium, zink och nickel redan växt i fatt medan olja, koppar och järnmalm står på tur med fallande priser som konsekvens.
  • Produktionen av zink and nickel expanderade snabbt och tidigt i cykel, redan före finanskrisen. Mestadels var detta gruvnära expansioner som går mycket snabbare än nyetableringar som är mer krävande i form av infrastruktur och miljötillstånd mm. Dessa metaller har därför varit väl balanserade mellan utbud och efterfrågan med priser nära produktionskostnaden i flera år som resultat. Därför är också dessa metaller de första att stiga igen, efter en period då incitamentspriset för att expandera produktionen varit för lågt. Årets nickelrally om 50 % är ett första bevis på detta. Zink kommer följa i samma fotspår men det dröjer till 2016 före zinkbrist uppstår enligt vår analys.
  • Koppar och järnmalm har krävt stora nyetablerade gruvor i mer svårtillgängliga områden. Dessa har tagit tid och varit kostsamma. Därför handlas båda dessa råvaror till priser långt över produktionskostnaden. Den nuvarande projektpipelinen sväller och när majoriteten av projekten färdigställs under 2014-2016 kommer marknaden nås av en våg av ny produktion som strukturellt pressar priserna. Att skapa ny kopparproduktion är fortfarande mycket dyrt och vi förväntar oss därför att koppar ska återvända till dagens nivåer omkring 2017 när ny brist uppstår. Järnmalm tror vi däremot kommer stanna kvar på klart lägre nivåer då det är lågkostnadsproducenter som expanderar kapaciteten.
  • Råvaran till aluminium är bauxit som inte bryts från hårdberg, såsom övriga basmetaller eller järnmalm. Det gör att tillgången är jämn och god varpå aluminium blir en metall som ständigt handlas nära produktionskostnaden. I april 2014 drog några av de större tillverkarna tillbaka viss produktion för att stabilisera priset som hade fallit för lågt. Det gör att marknaden kan hamna i ett litet underskott detta år och priserna har stigit som följd. Alla längre perioder av högre priser kommer dock leda till att avställd produktion tas i drift och åter pressar marknaden. Vi tror därför att aluminium kommer stanna i ett smalt interval mellan 1800-2000 USD/ton de kommande åren.
  • Med fallande priser på järnmalm kan vi inte se annat scenario än att stålpriserna kommer komma ner med omkring 10 %. Stålproducenterna kommer dock äntligen få visst utrymme att höja sina marginaler när stålkonsumenter har prisat in inflation på färdiga stålprodukter.
  • Boomen i olje- och gasindustrin i Nordamerika ritar om den globala energikartan. Boomen kommer fortsätta sätta press på globala energipriser. Gas substituerar kol i USA som exporteras till Europa och sätter press på kol och elpriser på hela kontinenten. Oljeproduktionen kommer fortsätta att öka i USA i samma takt under 2014 och 2015 varpå OPEC kommer under allt större press. Priskartellen har kunnat åtnjuta högt pris på olja trots USA:s stigande produktion eftersom utbudsstörningar i Libyen, Irak och Iran har balanserat marknaden. När dessa störningar lättar måste OPEC aktivt agera för att balansera marknaden och stabilisera priset. Vi tror det kommer bli svårt för kartellen som brottas med interna stridigheter.
  • Av gruvmetallerna är platina och palladium i en klass för dig. Efterfrågan är sencyklisk och har ännu inte toppat i Kina. Efterfrågan växer dessutom fortfarande i väst efter att allt hårdare utsläppskrav på fordonsflottan implementeras. Dessa krav kommer sannolikt så småningom även till Asien. På utbudssidan förutspår vi ingen tillväxt då produktionen är koncentrerad till Sydafrika och Ryssland som båda brottas med interna problem som hindrar gruvbolag från investeringar i ny kapacitet.

Prisprognoser från nu till 2018

Handelsbankens långsiktiga prognoser för priser på råvaror

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära