Följ oss

Nyheter

Råvarubörsen som slog igen efter bara ett halvår

Publicerat

den

Att alla typer av råvaror inte lämpar sig för börshandel vet vi vid det här laget. Efter att ha gått igenom våra arkiv har vi hittat ett exempel på en råvara som vid närmare eftertanke inte alls visade sig fungera för börshandel och som redan efter sex månader tvingade marknadsplatsen att slå igen.

The New York Burlap and Jute Exchange, börsen för säckväv och jute öppnade den 16 oktober 1929 på den prestigefyllda adressen 78-80 Wall Street. Börsen hade ett treårigt hyreskontrakt på den första våningen i denna byggnad, och då The New York Burlap and Jute Exchange slog igen efter bara sex månader fick börsledningen ett erbjudande på 100.000 USD för detta hyreskontrakt vilket gjorde att grundarna till börsen kunde få tillbaka sina insatser.

Det finns ett antal orsaker till att denna börs aldrig lyckades, men den främsta anledningen var att de inte klarade av att erhålla stödet från de amerikanska jute- och säckvävshandlarna och -importörerna. Den amerikanska marknaden för säckväv och jute var vid denna tidpunkt starkt oligopolartad, och låg i händerna på tre företag vilket gjorde att det saknades en bred marknad för dessa produkter. Vidare fann dessa företag att om denna börs gjorde succé så skulle deras marknad och deras marginaler krympa, något de inte ville riskera.

Dessa företag lät därför meddela sina kunder att de skulle sluta att leverera till dem om de valde att handla på The New York Burlap and Jute Exchange. Det förekom också ett stort antal negativa artiklar i pressen om The New York Burlap and Jute Exchange, vilka med största sannolikhet hade köpts av dessa tre företag.

Även the Textile Bag Association och Jute and Gunny Importers Association valde att gå ut och förklara sitt missnöje med denna marknad. Bland de främsta skälen till att de inte vill ha denna var att de ansåg att den hade startats av professionella börsjobbare utan erfarenhet från säckvävs- och juteindustrin.

Den andra stora orsaken som bidrog till att denna börs aldrig lyckades var att dess öppnande sammanföll med den stora börskraschen i oktober 1929.

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025

Publicerat

den

Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.

”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.

Guldpriset har haft en mycket stark utveckling de senaste fem åren. Pris i USD per uns.
Guldpriset det senaste året har utvecklats starkt, men har kommit ner något från sin topp de senaste veckorna. Pris i USD per uns.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära