Följ oss

Nyheter

Råvarubörsen som slog igen efter bara ett halvår

Publicerat

den

Att alla typer av råvaror inte lämpar sig för börshandel vet vi vid det här laget. Efter att ha gått igenom våra arkiv har vi hittat ett exempel på en råvara som vid närmare eftertanke inte alls visade sig fungera för börshandel och som redan efter sex månader tvingade marknadsplatsen att slå igen.

The New York Burlap and Jute Exchange, börsen för säckväv och jute öppnade den 16 oktober 1929 på den prestigefyllda adressen 78-80 Wall Street. Börsen hade ett treårigt hyreskontrakt på den första våningen i denna byggnad, och då The New York Burlap and Jute Exchange slog igen efter bara sex månader fick börsledningen ett erbjudande på 100.000 USD för detta hyreskontrakt vilket gjorde att grundarna till börsen kunde få tillbaka sina insatser.

Det finns ett antal orsaker till att denna börs aldrig lyckades, men den främsta anledningen var att de inte klarade av att erhålla stödet från de amerikanska jute- och säckvävshandlarna och -importörerna. Den amerikanska marknaden för säckväv och jute var vid denna tidpunkt starkt oligopolartad, och låg i händerna på tre företag vilket gjorde att det saknades en bred marknad för dessa produkter. Vidare fann dessa företag att om denna börs gjorde succé så skulle deras marknad och deras marginaler krympa, något de inte ville riskera.

Dessa företag lät därför meddela sina kunder att de skulle sluta att leverera till dem om de valde att handla på The New York Burlap and Jute Exchange. Det förekom också ett stort antal negativa artiklar i pressen om The New York Burlap and Jute Exchange, vilka med största sannolikhet hade köpts av dessa tre företag.

Även the Textile Bag Association och Jute and Gunny Importers Association valde att gå ut och förklara sitt missnöje med denna marknad. Bland de främsta skälen till att de inte vill ha denna var att de ansåg att den hade startats av professionella börsjobbare utan erfarenhet från säckvävs- och juteindustrin.

Den andra stora orsaken som bidrog till att denna börs aldrig lyckades var att dess öppnande sammanföll med den stora börskraschen i oktober 1929.

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Publicerat

den

Olika råvaror

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.

Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.

Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära