Nyheter
Råvaror indikerar att högkonjunkturen svalnar

Årskrönika 2018
Breda prisnedgångar
Den globala högkonjunkturen ser nu ut att svalna, och med lägre tillväxtförväntningar ser vi breda nedgångar i råvarupriserna efter några starka år. Under 2017 handlades råvaror på de högsta nivåerna på tre år. 2018 års topplista påminner mycket om 2017 års lista men läst upp och ned. Industriråvarorna har flyttat från toppen till bottennoteringarna när investerarna prisat in en svagare tillväxt under 2019. Handelsbankens breda råvaruindex slutade 7,4 procent ner under 2018.
Vete och choklad i topp
Vete blev 2018 års prisvinnare drivet av det som vi alla kommer minnas 2018 för – värmerekorden. Värmen var inte enbart ett svenskt fenomen utan skörden blev sämre även i Ryssland, Australien och Europa. Under två år har kakao tagit bottennoteringen i topplistan. Det har varit två år av prisnedgångar efter den prisuppgång som skapades 2015 under oron för Ebolautbrottet i västra Afrika. Under 2018 har dock priserna börjat stiga igen.
Hållbarhet – årets julklapp och en prisdrivare
Palladium var ohotad etta på 2017 års topplista. Även 2018 kom den ädla metallen för katalysatorer i bensinbilar in på en pallplats. Att skifta ut dieselbilar har blivit en av konsumenters prioritet under året som kännetecknas av just fokus på hållbarhet. Sveriges största råvaruproducent – Vattenfall fick dessutom priset för årets hållbarhetsredovisning.
OPEC blev en zombie och sänkte oljan
OPEC visade 2017 en enhetlighet som få trodde var möjlig när kartellen lyckades ansluta Ryssland till en koordinerad produktionsminskning. 2018 kopplade Ryssland greppet och Putin genomförde en välregisserad maktdemonstration för att visa att OPEC numera inte existerar utan Ryssland. Qatar, som varit medlem i OPEC sedan 1961, lämnade kartellen i december i protest mot att oligopolet blivit ett duopol, bestående av Ryssland och Saudiarabien. Oljepriset föll knappt 20 procent när marknaden betvivlade att OPEC kan hantera USA:s växande oljeproduktion.
Oresonliga ledare – årets tema
Under 2018 befäste Trump sin ledarstil genom att ta avstånd från demokratiska ledare som Kanadas Trudeau och nonchalera Frankrikes Macron samtidigt som han noggrant undviker att reta upp Putin och vägrar acceptera att Saudiarabiens kronprins, MBS, låg bakom det bestialiska mordet på det saudiska konsulatet i Istanbul. I Kina sitter numera Xi Jinping på livstid och har redan börjat snegla mot kulturrevolutionens repressiva metoder. Tillsammans med Ungerns Orban, Filippinernas Duterte, Nicaraguas Ortega och Brasiliens nyvalde Bolsonaro får dessa starka, despotiska ledare anses vara ett tema för 2018 som präglade finansiella marknader.
Tre ledare styrde råvarupriserna
Av dessa ledare var det Trump, Xi och MBS som hade störst inflytande på råvarupriserna, mycket större än den underliggande konjunkturens utveckling.
Handelskriget drog mest rubriker och började med tullar på stål och aluminium i USA. Handelskrigets utveckling kunde bäst följas i råvarumarknaden. Spreaden mellan sojabönor i USA och Brasilien blev ett marknadspris på sannolikheten för tullar på sojaimport till Kina från USA. Sojabönor är den enskilt största exportvaran för USA till Kina och en vara som USA har svårt att finna andra köpare för. Soja blev därför första varan för Kina att diskutera tull på, och också den första varan att åter börja köpas från USA efter vapenvilan som slöts på middagen i Buenos Aires under G20-mötet.
Efter tullar på stål och aluminium införde Trump sanktioner mot Oleg Deripaska, majoritetsägare i Ryska aluminiumproducenten Rusall, vilket drev upp aluminiumpriset med nästan 30 procent i april. I maj meddelade Trump att sanktioner mot Irans oljeexport skulle införas i november. Det fick oljepriset att stiga med 20 procent fram till oktober då oron kulminerade med mordet på Khashoggi. Ryssland och Saudiarabien såg en möjlighet att utnyttja sanktionerna mot Iran som en gratis exit från avtalet om att sänka produktionen. De båda jättarna hade precis ökat produktionen när Trump bytte fot igen – det blev inga sanktioner mot Iran och oljan avslutade året med ett fall på 38 procent från toppen i oktober. USA:s utrikespolitik skapade därmed den mest volatila avslutningen på oljeåret sedan finanskrisen.
Guld spurtade
Under fjolårets sista kvartal spurtade guld 8 procent. En volatil aktiemarknad och ökad oro för globala konjunkturen drev upp guld i december till den bästa månaden på två år. Många ser nu guld som den råvara med bäst potential för 2019 när molnen hopar sig på makrohimlen. Våra nio årskrönikor visar dock att man ska leta i botten av topplistan för att hitta nästa års vinnare. Där finner vi kaffe, olja och zink. Kanske något för 2019 års krönika?
[box]Handelsbankens råvarukommentar är producerad av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad ”SHB”), är ansvarig för sammanställningen av analysrapporter. I Sverige står SHB under tillsyn av Finansinspektionen, i Norge av norska Finansinspektionen, i Finland av finska Finansinspektionen och i Danmark av danska Finansinspektionen. Alla analysrapporter bygger på information från handels- och statistiktjänster och annan information som SHB bedömt vara tillförlitlig. SHB har emellertid inte själv verifierat informationen och kan inte garantera att informationen är sann, korrekt eller fullständig. I den mån lagen tillåter tar varken SHB, styrelseledamöter, tjänstemän eller medarbetare, eller någon annan person, ansvar för någon som helst förlust, oavsett om den uppstår till följd av användning av en analysrapport eller dess innehåll eller på annat sätt uppstår i anslutning till något i denna.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation