Följ oss

Nyheter

Rare Earths Norway har hittat Europas största tillgång på sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Sällsynt jordartsmetall från Rare Earth Norways Fen-fält i Telemark

Rare Earths Norways fynd vid Fen-fältet i Telemark ska kunna förse 10 procent av hela EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller. Siktar på gruvstart år 2030.

Det norska gruvbolaget Rare Earths Norway (REN) presenterade idag en mineraltillgångsberäkning som visar att Fen-fältet i Telemark i Norge har Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.

Rapportering och teknisk assistans har tillhandahållits av det internationella konsultföretaget WSP. De har gjort en uppskattning av mineraltillgångar i kategorin antagna mineraltillgångar, i enlighet med den etablerade JORC-standarden.

Detta är den första mineraltillgångsberäkningen för sällsynta jordartsmetaller som täcker större delen av Fens-fyndigheten och utgör en viktig milstolpe för Rare Earths Norway och Norges förmåga att spela en viktig roll i Europas gröna omställning.

Mineraltillgångsberäkningen visar att Fen-fältet är den hittills största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Arbetet hittills ger en oberoende resursuppskattning ner till 468 meter under havsnivån. REN förväntar sig att fyndigheten så småningom kommer att bli betydligt större. Tidigare djupborrningar utförda av Norges Geologiska Undersökning (NGU) och den regionala geologen Sven Dahlgren har visat att mineraliseringen fortsätter ned till minst 1 000 meter.

Detta är vad Rare Earths Norway säger

Resursen rapporteras i enlighet med JORC-koden. Det innebär att den inte omfattar hela mineraliseringen in situ, utan endast den del som har rimliga utsikter för framtida ekonomisk exploatering, eller ”reasponable prospects for eventual economic extraction” som det kallas. Avgränsningen baseras på geologiska förhållanden och nuvarande driftsmetoder, produktionskostnader och försäljningspriser.

Den mineraltillgång som uppfyller villkoren uppgår till 559 miljoner ton, med en genomsnittlig halt av sällsynta jordartsmetaller i oxidform (TREO-total rare earth oxides) på 1,57 %. Detta motsvarar ett totalt TREO-innehåll på 8,8 miljoner ton i det undersökta området. Av detta är 1,5 miljoner ton neodym– och praseodymoxid. Dessa grundämnen kallas ofta magnetrelaterade sällsynta jordartsmetaller och används vid tillverkningen av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Enligt en uppdaterad översikt från EU är detta de mest kritiska råvarorna för den europeiska industrin när det gäller försörjningstrygghet.

Bekräftar att Fens-fältet utan tvekan är Europas största

Resursberäkningen visar att Rare Earths Norway sitter på Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Baserat på WSP:s rapport kan man dra slutsatsen att Rare Earths Norways resurs är fem gånger större än den näst största bevisade fyndigheten på kontinenten. Det innebär att bolaget har potential att uppfylla betydande delar av Europas självförsörjningsmål för REE inom överskådlig framtid.

”Vi har fått bekräftat från tredje part att vi sitter på en betydande resurs. Detta är en milstolpe för oss som kan få stor betydelse inte bara för lokalsamhället i Nome, utan även för Norge och Europa under kommande generationer”, säger chefsgeolog Trond Watne.

Sven Dahlgren, regionalgeolog vid Telemarks kommun, är positivt överraskad av storleken på Fensfältet.

”Det är glädjande att de geologiska uppgifterna visar att fyndigheterna sannolikt är ännu större än vad länsgeologens undersökningar 2019 visade. Detta bekräftar att Fensfältet utan tvekan är Europas största fyndighet av REE-mineral. Det här är mycket lovande och det ska bli spännande att följa projektet vidare”, säger regiongeologen.

”Rare Earths Norway tar regeringens mineralstrategi på allvar för att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

”Vårt mål är att bidra till en komplett och kompakt europeisk värdekedja med ett lågt klimat- och miljöavtryck – från mineralutvinning till produktion av permanentmagneter”, säger VD Alf Reistad.

Vägen framåt för projektet

Rare Earths Norway fortsätter sitt arbete med att kartlägga fyndigheten på Fens-fältet och planerar nya borrkampanjer redan 2024.

En preliminär ekonomisk genomförbarhetsstudie av projektet väntas också under 2024. Bolaget har inlett ett antal större FoU-program och samarbetar med partners i nästan 20 olika länder. Nästa steg för Rare Earths Norway är att etablera en pilotfabrik i Nome kommun, där ny teknik kommer att testas och optimeras. Förutom forskning och utveckling kommer pilotanläggningen att vara en utbildningsanläggning i samarbete med Nome gymnasium. Telemark Utvecklingsfond (TUF) har stöttat projektet med 20 miljoner norska kronor och REN arbetar nu med lokalisering och full finansiering.

Kan tillgodose 10 procent av hela EU:s behov

Undersökningar, teknikutveckling och provdrift ska leda fram till ett investeringsbeslut på 10 miljarder norska kronor för byggfas ett och start av gruvdrift från 2030. Därmed kommer Rare Earths Norway att kunna möta 10 procent av EU:s efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, i linje med EU:s målsättningar.

Norge Rare Earths Norway (REN) är etablerat i Ulefoss och har utvinningsrättigheter som täcker cirka 90 procent av fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller (REE) i Fensfältet. RENs mål är att vara en central och pålitlig leverantör av hållbart producerade REE till den europeiska industrin. Projektet har potential att bli den första REE-producenten i Europa och bidra till att uppfylla CRMA:s (Critical Raw Materials Act) mål för europeisk inhemsk produktion och den norska regeringens ambitiösa mål att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge. REN har två ägare, Hustadlitt AS och Brennebu AS. Hustadlitt har mer än 75 års erfarenhet av mineralutvinning och bearbetning. Brennebu, som ingår i Cappelen-koncernen, har rötter som går tillbaka till järnbruksverksamheten som startade i Ulefoss 1657. Båda ägarna har traditioner av långsiktig och hållbar industriell utveckling – med fokus på mineralutvinning och bearbetning.

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål

Publicerat

den

Det har varit en händelserik sommar med tullar och kraftiga prisrörelser på råvarumarknaden, där bland annat koppar och kaffe utmärker sig. Lars Henriksson, partner på Centaur Fonder, ger sin bild av vad som kommer driva råvarumarknaden tillsammans med Lantmännens spannmålschef Per Germundsson om Jordbruksverkets skördeprognos för 2025.

Lars Henriksson och Per Germundsson pratar råvaror
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära