Följ oss

Nyheter

Portföljeffekten viktig för råvaror

Publicerat

den

Investeringsportfölj med råvaror
Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Att sprida risken i sin portfölj är ett återkommande mantra då investeringar diskuteras. Med en enkel uträkning kan man visa att genom att sprida portföljen på flera innehav blir portföljrisken lägre än de ingående komponenternas risk utan att man gör avkall på avkastningsförväntan på portföljen. I stort sett gäller detta oavsett vilket riskmått man föredrar. Ett mer invecklat, men inte desto mindre viktigt, fenomen är att riskspridning – eller diversifiering som det heter på finanslingo – också kan öka den förväntade avkastningen. Helt utan belåning. Detta kan vi kalla portföljeffekt.

För ett råvaruindex – exempelvis TRJ CRB index eller DJ UBS Commodity Index – utgör portföljeffekten en väsentlig del av den förväntade reala avkastningen. I artikeln ”The strategic and Tactical Value of Commodity futures” av Erb och Harvey i FAJ 2006 diskuteras denna portföljeffekt kallad ”diversification return” ganska noggrant. En uppskattning är att den kan utgöra flera procentenheter om året för en väldiversifierad råvaruportfölj, vilket därmed skulle vara en väsentlig del av det totala reala avkastningen.

Portföljeffekten är större för råvaruportföljer än för aktie- och obligationsportföljer. Anledningen till detta är flera. Dels är råvaror är en mer heterogen grupp där priserna drivs av flera olika faktorer såsom väder och distributionsstörningar. Därmed blir korrelationen mellan olika råvaror typiskt sett mycket lägre än inom obligationer eller aktier. Dessutom är volatiliteten hos råvaror ofta hög. Vidare är råvaruindex sällan marknadsvärdesviktade. Det vill säga, om en råvara går upp i pris kommer den typiskt sett inte få en större vikt i indexet. I ett marknadsvärdesviktat aktieindex däremot kommer vikten förändras med prisutvecklingen. Vid omviktningen av ett råvaruindex kommer därmed innehavet i den råvara som fallit i pris att ökas, medan innehavet i den som stigit i pris kommer att minskas.

För att illustrera portföljeffekten kan vi konstruera ett exempel med apelsinjuice i CRB-indexet. Indexvikten för FCOJ, Frozen Concentrated Orange Juice, är 1%. Antag att de övriga delarna av indexet står still under ett helt år medan apelsinjuicen faller med 50% under första halvåret, för att sedan åter stiga till sitt ursprungliga värde. I tabellen nedan räknar vi ut värdet på totalportföljen om vi förutsätter att portföljvikterna återställdes till ursprungsvikterna vid halvårsskiftet:

Portfölj, råvaror, index och viktning

Trots att priset på apelsinjuice sett över hela året är oförändrat och trots att dess vikt i indexet är en futtig procent bidrar den med inte mindre än 0,495% till totalavkastningen i exemplet. I figur 1 visas totalportföljens värde som funktion av apelsinjuicens värde i juni förutsatt att den slutar året oförändrad och övriga portföljen står stilla. Notera att under dessa förutsättningar kan bidraget aldrig bli negativt!

Värdet på total portfölj, pris

Figur 1. Värde på total portfölj i december som funktion av pris på apelsinjuice i juni.

Självklart är exemplet ovan kraftigt förenklat och gjort övertydligt. Men det illustrerar potentialen i portföljeffekten och understryker de tre viktiga omständigheterna som gör den extra viktig för råvaruportföljer: låg inbördes korrelation, hög volatilitet och portföljer som inte är marknadsvärdesviktade. Som råvaruinvesterare gör man klokt i att konstruera sin strategi så att den i högsta möjliga grad drar nytta av portföljeffekten.

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära