Följ oss

Nyheter

Portföljeffekten viktig för råvaror

Publicerat

den

Investeringsportfölj med råvaror
Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Att sprida risken i sin portfölj är ett återkommande mantra då investeringar diskuteras. Med en enkel uträkning kan man visa att genom att sprida portföljen på flera innehav blir portföljrisken lägre än de ingående komponenternas risk utan att man gör avkall på avkastningsförväntan på portföljen. I stort sett gäller detta oavsett vilket riskmått man föredrar. Ett mer invecklat, men inte desto mindre viktigt, fenomen är att riskspridning – eller diversifiering som det heter på finanslingo – också kan öka den förväntade avkastningen. Helt utan belåning. Detta kan vi kalla portföljeffekt.

För ett råvaruindex – exempelvis TRJ CRB index eller DJ UBS Commodity Index – utgör portföljeffekten en väsentlig del av den förväntade reala avkastningen. I artikeln ”The strategic and Tactical Value of Commodity futures” av Erb och Harvey i FAJ 2006 diskuteras denna portföljeffekt kallad ”diversification return” ganska noggrant. En uppskattning är att den kan utgöra flera procentenheter om året för en väldiversifierad råvaruportfölj, vilket därmed skulle vara en väsentlig del av det totala reala avkastningen.

Portföljeffekten är större för råvaruportföljer än för aktie- och obligationsportföljer. Anledningen till detta är flera. Dels är råvaror är en mer heterogen grupp där priserna drivs av flera olika faktorer såsom väder och distributionsstörningar. Därmed blir korrelationen mellan olika råvaror typiskt sett mycket lägre än inom obligationer eller aktier. Dessutom är volatiliteten hos råvaror ofta hög. Vidare är råvaruindex sällan marknadsvärdesviktade. Det vill säga, om en råvara går upp i pris kommer den typiskt sett inte få en större vikt i indexet. I ett marknadsvärdesviktat aktieindex däremot kommer vikten förändras med prisutvecklingen. Vid omviktningen av ett råvaruindex kommer därmed innehavet i den råvara som fallit i pris att ökas, medan innehavet i den som stigit i pris kommer att minskas.

För att illustrera portföljeffekten kan vi konstruera ett exempel med apelsinjuice i CRB-indexet. Indexvikten för FCOJ, Frozen Concentrated Orange Juice, är 1%. Antag att de övriga delarna av indexet står still under ett helt år medan apelsinjuicen faller med 50% under första halvåret, för att sedan åter stiga till sitt ursprungliga värde. I tabellen nedan räknar vi ut värdet på totalportföljen om vi förutsätter att portföljvikterna återställdes till ursprungsvikterna vid halvårsskiftet:

Portfölj, råvaror, index och viktning

Trots att priset på apelsinjuice sett över hela året är oförändrat och trots att dess vikt i indexet är en futtig procent bidrar den med inte mindre än 0,495% till totalavkastningen i exemplet. I figur 1 visas totalportföljens värde som funktion av apelsinjuicens värde i juni förutsatt att den slutar året oförändrad och övriga portföljen står stilla. Notera att under dessa förutsättningar kan bidraget aldrig bli negativt!

Värdet på total portfölj, pris

Figur 1. Värde på total portfölj i december som funktion av pris på apelsinjuice i juni.

Självklart är exemplet ovan kraftigt förenklat och gjort övertydligt. Men det illustrerar potentialen i portföljeffekten och understryker de tre viktiga omständigheterna som gör den extra viktig för råvaruportföljer: låg inbördes korrelation, hög volatilitet och portföljer som inte är marknadsvärdesviktade. Som råvaruinvesterare gör man klokt i att konstruera sin strategi så att den i högsta möjliga grad drar nytta av portföljeffekten.

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära