Nyheter
Pappersmassa – ingen Pulp Fiction…
Ett av de områden som virke används till är pappersmassa, något som i första hand framställs av så kallad massaved. Förvisso används betydande mänger returpapper i processen, det gäller att förstå skillnaden mellan pappersmassa, så kallade färskmassa, respektive returfiber.
Färskmassa behövs för att kunna producera att antal olika produkter, men också för att förse marknaden med fiber till återvinning av papper. Vissa typer av specialpapper är sedelpapper men också det papper som används till thépåsar. Till dessa används en annan typ av växtråvara till exempel bomulls- och linnefiber respektive abacafiber och processerna för hantering av dessa råvaror skiljer sig mycket från normal massatillverkning.
Massa- och pappersindustrin framställer massa industriellt och dess sammansättning beror på vilken tillverkningsmetod som använts. Grunden är emellertid alltid densamma, separerade fibrer eller delar av fibrer som bildar olika typer av vätebindningar. Bland de olika typerna av pappersmassa kan nämnas mekanisk massa, halvkemisk massa, kemisk massa och dissolvingmassa.
Mekaniska pappersmassan tillverkas genom separering av fibrerna som görs med så kallade raffinörer samt till viss del med hjälp av slipstenar. Mekanisk massa som i princip innehåller alla vedens beståndsdelar, används bland annat till tidningspapper.
Kemisk pappersmassa tillverkas genom att massaveden vid hög temperatur och på kemisk väg löser ut vissa komponenter, bland annat lignin, varvid fibrerna frigörs från varandra med minimal mekanisk insats. Kemisk massa har låg ligninhalt och består till stor del av cellulosa.
Pulpwood futures
Terminer på hardwood pappersmassa handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under symbolen HWP. Pappersmassa prissätts i dollar per kubikton. Det förekommer även andra typer av pappersmassa som handlas.
Leveransdatum
Terminerna på pappersmassa går till leverans i januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december, således varje månad på året.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på pappersmassa på Chicago Mercantile Exchange avser 20 kubikton.
Daglig prisavvikelse
50 USD per kubikton över eller under föregående dags stängningskurs, undantaget handeln i frontmånaden.
Sista handelsdagen
Handeln med pappersmasseterminer på Chicago Mercantile Exchange avslutas den sista tisdagen i kontraktsmånaden 2:00 p.m.
Leveranskvalité
Ospecificerat.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter4 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys3 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden