Veckans kommentar om elmarknaden v.38 2020

Den europeiska kraftmarknaden är i förändring på samma sätt som den nordiska. Marknaden rör sig bort från en stabil grundkraft baserad på fossil bränsle, mot en energiproduktion som är mindre reglerbar och förutsägbar, men däremot förnybar då den baserar sig på sol och vind. Under vindstilla dagar kan marknaden plocka fram extra reserver för att täcka upp för vindkraftsförlust. Denna reserv är dock ofta dyr.

I tisdags kom timpriset i Frankrike upp i hela 189,25 €/MWh. Detta på grund av att mycket av den franska kärnkraften är ur drift av olika orsaker. Samtidigt var det lite vindkraft i hela Europa och därför kunde man känna av det höga timpriset ända upp till Helsingfors. Trots att det höga timpriset spred sig till resten av Norden, låg de norska elpriserna kvar på ovanligt låga nivåer för årstiden, från 10–14 €/MWh.

Att det höga priset kunde nå ända till Finland beror på att begränsningarna för överföring av kraft inom Norden kvarstår och att kärnkraften i södra Sverige fortfarande dras med en del problem.

”Green deal” påverkar marknaden

Den nya miljöstrategin för EU presenteras denna vecka och kan vi redan se att marknaden har dragit upp priset för utsläppsrätter (koldioxidpriset), baserat på de ambitiösa målsättningar som EU lägger för de nästa åren. Även kol- och gaspriset har gått upp den senaste veckan vilket sammantaget har detta bidragit till att dra upp de europeiska terminspriserna på el. Detta påverkar normalt även terminspriserna i Norden, men med den starka resurssituationen ser det ut som att marknadsaktörerna förväntar sig att de nordiska priserna ska hamna väsentligt lägre än till exempel i Tyskland under de kommande åren.

Veckans siffror:

Hydrologisk balans: + 6,8 TWh (+ 1,9 TWh)
Systempris: 16,94 €/MWh (- 5,76 €/MWh)
Terminspris YR-2021: 25,75 €/MWh (+ 0,35 €/MWh)