Nyheter
Nickel, djävulens metall med en dålig historik
När tyska gruvarbetare först upptäckte nickel på 1400-talet kallade de det Kupfernickel, eller ”Old Nick’s Copper”, och det har haft en historia av djävulskt beteende ända sedan London Metal Exchange lanserade kontraktet 1979. Den bakomliggande orsaken till den upprepade marknadsstörningen har aldrig förändrats.

Kritiken började på allvar under vad som vid den tiden var känt som nickelkrisen 1988. Fredagen den 25 februari samma år hamnade LMEs officiella ring i kaos när ett hus drev upp kontantpriset från 10 000 dollar per ton till 15 000 dollar per ton utan ett enda avslut.
Med den tidens normer var likviditetsvakuumet och prisaccelerationen lika chockerande som årets prisexplosion till 101 365 USD per ton. Ringhandeln avbröts under den första eftermiddagssessionen, vilket då innebar att marknaden stoppades, medan LME-styrelsen höll ett akut möte.
En daglig gräns på 150 USD per ton infördes som ett villkor för att handeln skulle kunna återupptas på eftermiddagens andra ringsession. Det officiella ringpriset uppnåddes på den bekväma grunden att det faktiskt inte hade handlats.
Nästa kris kom 2007
Snabbspola framåt till 2007 och LME hade ännu en nickelkris i händerna. Året sticker ut som det tidigare högsta nickelpriset genom tiderna – 51 800 dollar per ton – men den toppen sammanföll med en våldsam press på kontanta positioner.
Smärtan för blankarna blev så akut att LME var tvungen att ändra sina utlåningsregler och kategorisera flera små dominerande långa positioner som en enda enhet.
En generös uppfattning var att börsen tvingade fram överkomlig likviditet genom sina tidspreadar. En mindre generös tolkning var att den hade upptäckt att flera nyckelspelare agerade i maskopi med varandra.
Det gemensamma temat som går igenom alla tre kriserna är låga börsvolymerer och de svårigheter som till och med några av de största nickelaktörerna står inför när det gäller att leverera fysisk metall mot korta positioner på London Metal Exchange.
Fysiskt avvecklade kontrakt som LMEs är där papperspriset möter det verkliga priset och vilda utfall kring avvecklingsdatum är långt ifrån sällsynta. Tänk tillbaka på april 2020 när frontmånadspriset på WTI-olja sattes till negativa 37,63 dollar per fat.
Nickel har leveransproblem som är sina egna.
”En del av problemet, säger kritiker, är kopplat till kontraktets struktur,” skrev Clow 1992 och förklarade, ”bara en minoritet av det nickel som produceras varje år kan levereras mot LME-kontraktet (…) LME-lager representerar bara en liten andel av den globala produktionen.” Det är lika sant idag som det var då.
Nickel kommer i olika former och inte alla är omsättningsbara
Endast klass I-nickel, definierat som nickel med mer än 99,8 % renhet, kan levereras mot LME-kontraktet.
Nickel finns i flera former och skepnader – nickeltackjärn, nickelmatt, ferronickel, nickelsulfat – som alla måste prissäkras på LME men ingen av dem kan levereras.
Shanghai-marknaden är inte annorlunda. Om något är det mer restriktivt på grund av det begränsade antalet registrerade icke-kinesiska varumärken.
Nickel är en liten marknad i jämförelse med andra basmetaller med en global förbrukning på cirka 2,77 miljoner ton 2021, enligt International Nickel Study Group. Mindre än hälften av det är utbytbart och kan användas för leveranser på råvarumarknaden. Förhållandet krymper hela tiden.
Inte ens Indonesien, världens drivkraft för tillväxt i primärproduktionen, producerar inte nickel i klass I-form.
Tsingshan, det kinesiska företaget i epicentrum av stormen i mars 2022, har en enorm nickelkapacitet i Indonesien men dess metall flyter antingen direkt in i sina smältverk av rostfritt stål eller omvandlas till mellanprodukter för leverans till kinesiska batteritillverkare. Inget av det är klass 1.
Oavsett blandningen av prissäkring och spekulativ överlagring i företagets positionering, hade det korta spelet i slutändan ingen fysisk leveransväg.
Nickels leveransproblem har följt LME-kontraktet sedan lanseringen. Det fanns en intensiv branschdiskussion på 1990-talet om kopplingen mellan börsen och prissättning i leveranskedjan.
Men att hitta bra leveranskriterier för en mycket varierande produkt som ferronickel, som kan gradera mellan 20 % och 40 % med ett brett spektrum av järnhalt, visade sig omöjligt.
Den rostfria stålsektorn, historiskt sett den största användaren av nickel, utvecklade ett tilläggssystem för att försöka mildra och passera igenom nickels prisvolatilitet, men till den enstaka kostnaden för att generera en ekoeffekt i den rostfria lagercykeln.
Nickelsulfat, en snabbväxande processström som är avsedd för batteritillverkare men som inte heller är utbytbar, öppnar upp för ytterligare en potentiell klyfta i prisbilden.
London Metal Exchange står inför ett stort tryck att tänka hårdare på hur den hanterar marknader som nickel efter veckans kaos. Samtidigt behöver nickelmarknaden också tänka mycket mer på hur den vill hantera sin prisrisk.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

