Följ oss

Nyheter

Nickel, djävulens metall med en dålig historik

Publicerat

den

En tacka med nickel

När tyska gruvarbetare först upptäckte nickel på 1400-talet kallade de det Kupfernickel, eller ”Old Nick’s Copper”, och det har haft en historia av djävulskt beteende ända sedan London Metal Exchange lanserade kontraktet 1979. Den bakomliggande orsaken till den upprepade marknadsstörningen har aldrig förändrats.

En tacka med nickel

Kritiken började på allvar under vad som vid den tiden var känt som nickelkrisen 1988. Fredagen den 25 februari samma år hamnade LMEs officiella ring i kaos när ett hus drev upp kontantpriset från 10 000 dollar per ton till 15 000 dollar per ton utan ett enda avslut. 

Med den tidens normer var likviditetsvakuumet och prisaccelerationen lika chockerande som årets prisexplosion till 101 365 USD per ton. Ringhandeln avbröts under den första eftermiddagssessionen, vilket då innebar att marknaden stoppades, medan LME-styrelsen höll ett akut möte.

En daglig gräns på 150 USD per ton infördes som ett villkor för att handeln skulle kunna återupptas på eftermiddagens andra ringsession. Det officiella ringpriset uppnåddes på den bekväma grunden att det faktiskt inte hade handlats.

Nästa kris kom 2007 

Snabbspola framåt till 2007 och LME hade ännu en nickelkris i händerna. Året sticker ut som det tidigare högsta nickelpriset genom tiderna – 51 800 dollar per ton – men den toppen sammanföll med en våldsam press på kontanta positioner.

Smärtan för blankarna blev så akut att LME var tvungen att ändra sina utlåningsregler och kategorisera flera små dominerande långa positioner som en enda enhet.

En generös uppfattning var att börsen tvingade fram överkomlig likviditet genom sina tidspreadar. En mindre generös tolkning var att den hade upptäckt att flera nyckelspelare agerade i maskopi med varandra.

Det gemensamma temat som går igenom alla tre kriserna är låga börsvolymerer och de svårigheter som till och med några av de största nickelaktörerna står inför när det gäller att leverera fysisk metall mot korta positioner på London Metal Exchange.

Fysiskt avvecklade kontrakt som LMEs är där papperspriset möter det verkliga priset och vilda utfall kring avvecklingsdatum är långt ifrån sällsynta. Tänk tillbaka på april 2020 när frontmånadspriset på WTI-olja sattes till negativa 37,63 dollar per fat

Nickel har leveransproblem som är sina egna.

”En del av problemet, säger kritiker, är kopplat till kontraktets struktur,” skrev Clow 1992 och förklarade, ”bara en minoritet av det nickel som produceras varje år kan levereras mot LME-kontraktet (…) LME-lager representerar bara en liten andel av den globala produktionen.” Det är lika sant idag som det var då.

Nickel kommer i olika former och inte alla är omsättningsbara 

Endast klass I-nickel, definierat som nickel med mer än 99,8 % renhet, kan levereras mot LME-kontraktet.

Nickel finns i flera former och skepnader – nickeltackjärn, nickelmatt, ferronickel, nickelsulfat – som alla måste prissäkras på LME men ingen av dem kan levereras.

Shanghai-marknaden är inte annorlunda. Om något är det mer restriktivt på grund av det begränsade antalet registrerade icke-kinesiska varumärken.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nickel är en liten marknad i jämförelse med andra basmetaller med en global förbrukning på cirka 2,77 miljoner ton 2021, enligt International Nickel Study Group. Mindre än hälften av det är utbytbart och kan användas för leveranser på råvarumarknaden. Förhållandet krymper hela tiden.

Inte ens Indonesien, världens drivkraft för tillväxt i primärproduktionen, producerar inte nickel i klass I-form.

Tsingshan, det kinesiska företaget i epicentrum av stormen i mars 2022, har en enorm nickelkapacitet i Indonesien men dess metall flyter antingen direkt in i sina smältverk av rostfritt stål eller omvandlas till mellanprodukter för leverans till kinesiska batteritillverkare. Inget av det är klass 1.

Oavsett blandningen av prissäkring och spekulativ överlagring i företagets positionering, hade det korta spelet i slutändan ingen fysisk leveransväg.

Nickels leveransproblem har följt LME-kontraktet sedan lanseringen. Det fanns en intensiv branschdiskussion på 1990-talet om kopplingen mellan börsen och prissättning i leveranskedjan.

Men att hitta bra leveranskriterier för en mycket varierande produkt som ferronickel, som kan gradera mellan 20 % och 40 % med ett brett spektrum av järnhalt, visade sig omöjligt.

Den rostfria stålsektorn, historiskt sett den största användaren av nickel, utvecklade ett tilläggssystem för att försöka mildra och passera igenom nickels prisvolatilitet, men till den enstaka kostnaden för att generera en ekoeffekt i den rostfria lagercykeln.

Nickelsulfat, en snabbväxande processström som är avsedd för batteritillverkare men som inte heller är utbytbar, öppnar upp för ytterligare en potentiell klyfta i prisbilden.

London Metal Exchange står inför ett stort tryck att tänka hårdare på hur den hanterar marknader som nickel efter veckans kaos. Samtidigt behöver nickelmarknaden också tänka mycket mer på hur den vill hantera sin prisrisk.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära