Följ oss

Nyheter

Nickel, djävulens metall med en dålig historik

Publicerat

den

En tacka med nickel

När tyska gruvarbetare först upptäckte nickel på 1400-talet kallade de det Kupfernickel, eller ”Old Nick’s Copper”, och det har haft en historia av djävulskt beteende ända sedan London Metal Exchange lanserade kontraktet 1979. Den bakomliggande orsaken till den upprepade marknadsstörningen har aldrig förändrats.

En tacka med nickel

Kritiken började på allvar under vad som vid den tiden var känt som nickelkrisen 1988. Fredagen den 25 februari samma år hamnade LMEs officiella ring i kaos när ett hus drev upp kontantpriset från 10 000 dollar per ton till 15 000 dollar per ton utan ett enda avslut. 

Med den tidens normer var likviditetsvakuumet och prisaccelerationen lika chockerande som årets prisexplosion till 101 365 USD per ton. Ringhandeln avbröts under den första eftermiddagssessionen, vilket då innebar att marknaden stoppades, medan LME-styrelsen höll ett akut möte.

En daglig gräns på 150 USD per ton infördes som ett villkor för att handeln skulle kunna återupptas på eftermiddagens andra ringsession. Det officiella ringpriset uppnåddes på den bekväma grunden att det faktiskt inte hade handlats.

Nästa kris kom 2007 

Snabbspola framåt till 2007 och LME hade ännu en nickelkris i händerna. Året sticker ut som det tidigare högsta nickelpriset genom tiderna – 51 800 dollar per ton – men den toppen sammanföll med en våldsam press på kontanta positioner.

Smärtan för blankarna blev så akut att LME var tvungen att ändra sina utlåningsregler och kategorisera flera små dominerande långa positioner som en enda enhet.

En generös uppfattning var att börsen tvingade fram överkomlig likviditet genom sina tidspreadar. En mindre generös tolkning var att den hade upptäckt att flera nyckelspelare agerade i maskopi med varandra.

Det gemensamma temat som går igenom alla tre kriserna är låga börsvolymerer och de svårigheter som till och med några av de största nickelaktörerna står inför när det gäller att leverera fysisk metall mot korta positioner på London Metal Exchange.

Fysiskt avvecklade kontrakt som LMEs är där papperspriset möter det verkliga priset och vilda utfall kring avvecklingsdatum är långt ifrån sällsynta. Tänk tillbaka på april 2020 när frontmånadspriset på WTI-olja sattes till negativa 37,63 dollar per fat

Nickel har leveransproblem som är sina egna.

”En del av problemet, säger kritiker, är kopplat till kontraktets struktur,” skrev Clow 1992 och förklarade, ”bara en minoritet av det nickel som produceras varje år kan levereras mot LME-kontraktet (…) LME-lager representerar bara en liten andel av den globala produktionen.” Det är lika sant idag som det var då.

Nickel kommer i olika former och inte alla är omsättningsbara 

Endast klass I-nickel, definierat som nickel med mer än 99,8 % renhet, kan levereras mot LME-kontraktet.

Nickel finns i flera former och skepnader – nickeltackjärn, nickelmatt, ferronickel, nickelsulfat – som alla måste prissäkras på LME men ingen av dem kan levereras.

Shanghai-marknaden är inte annorlunda. Om något är det mer restriktivt på grund av det begränsade antalet registrerade icke-kinesiska varumärken.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nickel är en liten marknad i jämförelse med andra basmetaller med en global förbrukning på cirka 2,77 miljoner ton 2021, enligt International Nickel Study Group. Mindre än hälften av det är utbytbart och kan användas för leveranser på råvarumarknaden. Förhållandet krymper hela tiden.

Inte ens Indonesien, världens drivkraft för tillväxt i primärproduktionen, producerar inte nickel i klass I-form.

Tsingshan, det kinesiska företaget i epicentrum av stormen i mars 2022, har en enorm nickelkapacitet i Indonesien men dess metall flyter antingen direkt in i sina smältverk av rostfritt stål eller omvandlas till mellanprodukter för leverans till kinesiska batteritillverkare. Inget av det är klass 1.

Oavsett blandningen av prissäkring och spekulativ överlagring i företagets positionering, hade det korta spelet i slutändan ingen fysisk leveransväg.

Nickels leveransproblem har följt LME-kontraktet sedan lanseringen. Det fanns en intensiv branschdiskussion på 1990-talet om kopplingen mellan börsen och prissättning i leveranskedjan.

Men att hitta bra leveranskriterier för en mycket varierande produkt som ferronickel, som kan gradera mellan 20 % och 40 % med ett brett spektrum av järnhalt, visade sig omöjligt.

Den rostfria stålsektorn, historiskt sett den största användaren av nickel, utvecklade ett tilläggssystem för att försöka mildra och passera igenom nickels prisvolatilitet, men till den enstaka kostnaden för att generera en ekoeffekt i den rostfria lagercykeln.

Nickelsulfat, en snabbväxande processström som är avsedd för batteritillverkare men som inte heller är utbytbar, öppnar upp för ytterligare en potentiell klyfta i prisbilden.

London Metal Exchange står inför ett stort tryck att tänka hårdare på hur den hanterar marknader som nickel efter veckans kaos. Samtidigt behöver nickelmarknaden också tänka mycket mer på hur den vill hantera sin prisrisk.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära