Nyheter
Nickel, djävulens metall med en dålig historik
När tyska gruvarbetare först upptäckte nickel på 1400-talet kallade de det Kupfernickel, eller ”Old Nick’s Copper”, och det har haft en historia av djävulskt beteende ända sedan London Metal Exchange lanserade kontraktet 1979. Den bakomliggande orsaken till den upprepade marknadsstörningen har aldrig förändrats.
Kritiken började på allvar under vad som vid den tiden var känt som nickelkrisen 1988. Fredagen den 25 februari samma år hamnade LMEs officiella ring i kaos när ett hus drev upp kontantpriset från 10 000 dollar per ton till 15 000 dollar per ton utan ett enda avslut.
Med den tidens normer var likviditetsvakuumet och prisaccelerationen lika chockerande som årets prisexplosion till 101 365 USD per ton. Ringhandeln avbröts under den första eftermiddagssessionen, vilket då innebar att marknaden stoppades, medan LME-styrelsen höll ett akut möte.
En daglig gräns på 150 USD per ton infördes som ett villkor för att handeln skulle kunna återupptas på eftermiddagens andra ringsession. Det officiella ringpriset uppnåddes på den bekväma grunden att det faktiskt inte hade handlats.
Nästa kris kom 2007
Snabbspola framåt till 2007 och LME hade ännu en nickelkris i händerna. Året sticker ut som det tidigare högsta nickelpriset genom tiderna – 51 800 dollar per ton – men den toppen sammanföll med en våldsam press på kontanta positioner.
Smärtan för blankarna blev så akut att LME var tvungen att ändra sina utlåningsregler och kategorisera flera små dominerande långa positioner som en enda enhet.
En generös uppfattning var att börsen tvingade fram överkomlig likviditet genom sina tidspreadar. En mindre generös tolkning var att den hade upptäckt att flera nyckelspelare agerade i maskopi med varandra.
Det gemensamma temat som går igenom alla tre kriserna är låga börsvolymerer och de svårigheter som till och med några av de största nickelaktörerna står inför när det gäller att leverera fysisk metall mot korta positioner på London Metal Exchange.
Fysiskt avvecklade kontrakt som LMEs är där papperspriset möter det verkliga priset och vilda utfall kring avvecklingsdatum är långt ifrån sällsynta. Tänk tillbaka på april 2020 när frontmånadspriset på WTI-olja sattes till negativa 37,63 dollar per fat.
Nickel har leveransproblem som är sina egna.
”En del av problemet, säger kritiker, är kopplat till kontraktets struktur,” skrev Clow 1992 och förklarade, ”bara en minoritet av det nickel som produceras varje år kan levereras mot LME-kontraktet (…) LME-lager representerar bara en liten andel av den globala produktionen.” Det är lika sant idag som det var då.
Nickel kommer i olika former och inte alla är omsättningsbara
Endast klass I-nickel, definierat som nickel med mer än 99,8 % renhet, kan levereras mot LME-kontraktet.
Nickel finns i flera former och skepnader – nickeltackjärn, nickelmatt, ferronickel, nickelsulfat – som alla måste prissäkras på LME men ingen av dem kan levereras.
Shanghai-marknaden är inte annorlunda. Om något är det mer restriktivt på grund av det begränsade antalet registrerade icke-kinesiska varumärken.
Nickel är en liten marknad i jämförelse med andra basmetaller med en global förbrukning på cirka 2,77 miljoner ton 2021, enligt International Nickel Study Group. Mindre än hälften av det är utbytbart och kan användas för leveranser på råvarumarknaden. Förhållandet krymper hela tiden.
Inte ens Indonesien, världens drivkraft för tillväxt i primärproduktionen, producerar inte nickel i klass I-form.
Tsingshan, det kinesiska företaget i epicentrum av stormen i mars 2022, har en enorm nickelkapacitet i Indonesien men dess metall flyter antingen direkt in i sina smältverk av rostfritt stål eller omvandlas till mellanprodukter för leverans till kinesiska batteritillverkare. Inget av det är klass 1.
Oavsett blandningen av prissäkring och spekulativ överlagring i företagets positionering, hade det korta spelet i slutändan ingen fysisk leveransväg.
Nickels leveransproblem har följt LME-kontraktet sedan lanseringen. Det fanns en intensiv branschdiskussion på 1990-talet om kopplingen mellan börsen och prissättning i leveranskedjan.
Men att hitta bra leveranskriterier för en mycket varierande produkt som ferronickel, som kan gradera mellan 20 % och 40 % med ett brett spektrum av järnhalt, visade sig omöjligt.
Den rostfria stålsektorn, historiskt sett den största användaren av nickel, utvecklade ett tilläggssystem för att försöka mildra och passera igenom nickels prisvolatilitet, men till den enstaka kostnaden för att generera en ekoeffekt i den rostfria lagercykeln.
Nickelsulfat, en snabbväxande processström som är avsedd för batteritillverkare men som inte heller är utbytbar, öppnar upp för ytterligare en potentiell klyfta i prisbilden.
London Metal Exchange står inför ett stort tryck att tänka hårdare på hur den hanterar marknader som nickel efter veckans kaos. Samtidigt behöver nickelmarknaden också tänka mycket mer på hur den vill hantera sin prisrisk.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet