Nyheter
Naturgas, det handlar om re-allokering
Det finns cirka 12,4 miljarder USD placerade i råvarutillgångar som kommer att re-allokeras under 2014 som en följd av ändrade viktfördelning i DJ-UBS CI och S&P GSCI.
Naturgasen var en av 2013 års stora vinnare på råvarumarknaden efter den fantastiska comeback som denna råvara gjorde under de två sista månaderna under slutet av året. Uppgången gjorde att denna energiråvara kom att avsluta börsåret 2013 som en av de största vinnarna i råvaruindexen S&P GSCI och DJ-UBS CI, vilka slutade året med en uppgång om 9,2 respektive 5,0 procent.
Vid april 2013 hade priset på naturgas stigit med nästan 30 procent som en följd av kallt väder och en ökad efterfrågan från elproducenter, då kostnaden för att använda kol hade stigit på grund av strängare miljöregler. Under maj samma år föll priset med nästan lika mycket då sommaren med sitt varmare klimat närmade sig. Detta prisfall var det största fallet på naturgasmarknaden sedan augusti 2012. Fallet fortsatte sedan under juni och naturgaspriset hade då fallit tillbaka till samma nivåer som i början av 2013. I oktober 2013 låg naturgaspriset 6,4 procent längre än i början av året. I tabellen nedan redovisas utvecklingen månad för månad. Notera backwardationen under den sista månaden.
Källa: S&P Dow Jones Indices. Data avser perioden 1 januari 2013 till och med 31 januari 2013. S&P GSCI Natural Gas Index, S&P GSCI Natural Gas Index Excess Return samt S&P GSCI Natural Gas Index Total Return.
Tyvärr för S&P GSCI, så viktas världsproduktionen och justeras för volymen, vilket gör att naturgas endast fick en vikt om 2,5 procent under 2013 och 2,6 procent under 2014 i detta index. Samma index hade en vikt om 2,8 procent i guld så de fungerar åt båda hållen.
I det andra indexet, DJ-UBS, hade naturgasen en vikt på 10,4 procent under 2013, vilket hjälpt till att kompensera att detta index hade en indexvikt om 10,8 procent i guld.
Alla sektorer in de båda råvaruindexen var förlorare under 2013, med undantag för energisektorn. Olikheterna i beräkningen av indexvikterna gjorde stor skillnad i den årliga utvecklingen när S&P GSCI backade med 1,2 procent och DJ-UBS föll med 9,5 procent.
En av de stora frågorna vid sidan av vilken råvara kommer att vara vinnare eller förlorare år 2014 är hur re-allokeringen kommer att påverka marknaden? Från tidigare pressreleaser drar vi slutsatsen att re-allokeringen av DJ–UBS och S&P GSCI kommer att medföra att cirka 12,4 miljarder USD kommer att re-allokeras, något som redan har påbörjats.
Källa: S&P Dow Jones Indices. Estimated Assets Tracking each index per den sista december 2012.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.


