Följ oss

Nyheter

Lyckade fälttester i LKAB:s gruvmiljö – autonoma robotar samarbetade och utförde uppdrag självständigt

Publicerat

den

Forskare inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet gör lyckade fälttest i LKAB:s gruvmiljö. Drönaren planerar autonomt en säker rutt till uppdraget, att samla in gasdata vid inspektionspunkt.

Forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbete med LKAB under tre års tid arbetat i projektet, Autonomous Drones for underground mining operations. Nyligen utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåga att samarbeta för att inspektera en gruvmiljö utan fungerande GPS-system. Det är första gången i världen något liknande görs i en gruvmiljö och testerna var mycket lyckade.

– Genom det nära samarbetet med LKAB har vi haft möjlighet att testa vår forskning i stor skala och vi kan nu visa att autonoma robotar kan användas för att höja säkerheten i djupa gruvor. Vid vårt storskaliga fälttest i LKAB:s testgruva Konsuln, visar vi för första gången hur robotar autonomt kan samarbeta för att utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö där GPS-system inte fungerar, säger Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet och projektledare för Autnomous drones för underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining.

Forskargruppens samarbete med LKAB har handlat om nära och täta dialoger där forskargruppen inom robotik och AI tillsammans med LKAB:s experter utrönt vilken typ av användbara fall man skulle ha nytta av att testa och utveckla i gruvmiljö. Det har handlat om samarbete med gruvräddningstjänsten för att utveckla drönare för framtiden som klarar att operera självständigt i rökfyllda områden, och med produktionsdelen för att till exempel kunna mäta gaser efter sprängning.

Vid det skarpa försöket som nyligen gjordes i LKAB:s testgruva Konsuln som är 600 meter djup, med orter på flera nivåer och där LKAB bryter 2 miljoner ton järnmalm per år, var ett fullsystemtest. Det innebär att man testade hela länken, från operatörens indata, till att flera autonoma robotar utför ett uppdrag i samarbete med varandra. Något liknande har alltså aldrig testats förr i skarp gruvmiljö.

– Det som utmärker vår robotik- och AI-grupp jämfört med andra i världen, är att vi går hela vägen från testmiljö och ut i verkligheten. Där är vår stora expertis. Det är lika stort steg att gå från metod till labbtest, som från labbmiljö till tester i verkligheten, och vi hade aldrig kunnat göra denna sorts tester utan våra industrisamarbeten, säger George Nikolakopoulos, ämnesföreträdare och professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet.

Det storskaliga testet med autonoma drönarrobotar i LKAB-testgruvan börjar med att operatören vill inspektera gasnivåer på olika ställen i gruvan och meddelar de tre autonoma robotarna att så är fallet genom ett användarvänligt gränssnittDet autonoma centrala systemet räknar då ut hur arbetet utförs på effektivaste sätt. Det handlar om vilken robot som ska gå till vilken punkt och uppmäta gasnivån, hur den ska navigera dit, samt därefter rapportera in att uppdraget är slutfört. Allt detta görs i realtid och av helt autonoma robotar i en för dem tidigare okänd, komplex 3D-miljö utan GPS-struktur.

– Varje robot lokaliserar sig själv och skickar sin navigering, inspektionsdata och det övriga i en karta av gruvan till den mänskliga operatören. När robotarna är klara rapporterar de det och att de är redo för ett nytt uppdrag och vårt system ger ut nya uppgifter. All autonomi sker inne i roboten och den agerar som en individ i samarbete med de andra robotarna, säger Björn Lindqvist.

Bakom de lyckade fältförsöken i LKAB:s testgruva står en grupp forskare på omkring tio personer, där varje person ansvarar för ett enskilt forskningsområde för att få dessa tre robotar att samarbeta och att utföra uppdraget. Robotflottan ska optimeras, robotarna ska kunna lokalisera sig, undvika hinder, planera sina rutter och mycket annat.

– Jag blir väldigt, väldigt stolt över hela gruppen, robotarna själva, och varje enskild doktorand över att det här fälttestet lyckades så bra. Det handlar om forskningsresultat som ska fungera från flera forskare samtidigt för att hela systemet ska vara funktionellt.

Nu diskuterar LKAB och forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet sitt vidare samarbete.

– Vi forskare vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda autonoma system i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att våra autonoma robotar i framtiden kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer som är fast i gruvan. Att vi har en scoutrobot först på plats som berättar för räddningsledaren vad som hänt innan människor kommer på plats. Allt detta är för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor ännu säkrare, säger Björn Lindqvist.

Nyheter

Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Graf över guldpriset
Fortsätt läsa

Nyheter

Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Publicerat

den

Northvolt-fabriken tas över av Lyten

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.

De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.

Återstart av verksamheter och jobbtillfällen

Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.

– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.

Positivt mottagande från svenska regeringen

Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.

Fortsatt global expansion

Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.

Batterier för framtiden – även i rymden

Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.

En svensk medgrundare, Lars Herlitz

Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Publicerat

den

Lundin Golds Sandia

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.

Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.

Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.

Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

Trancaloma-Sandia korridoren i närheten av Fruta del Norte.
Trancaloma-Sandia korridoren i närheten av Fruta del Norte.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära