Följ oss

Nyheter

Lyckade fälttester i LKAB:s gruvmiljö – autonoma robotar samarbetade och utförde uppdrag självständigt

Publicerat

den

Forskare inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet gör lyckade fälttest i LKAB:s gruvmiljö. Drönaren planerar autonomt en säker rutt till uppdraget, att samla in gasdata vid inspektionspunkt.

Forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbete med LKAB under tre års tid arbetat i projektet, Autonomous Drones for underground mining operations. Nyligen utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåga att samarbeta för att inspektera en gruvmiljö utan fungerande GPS-system. Det är första gången i världen något liknande görs i en gruvmiljö och testerna var mycket lyckade.

– Genom det nära samarbetet med LKAB har vi haft möjlighet att testa vår forskning i stor skala och vi kan nu visa att autonoma robotar kan användas för att höja säkerheten i djupa gruvor. Vid vårt storskaliga fälttest i LKAB:s testgruva Konsuln, visar vi för första gången hur robotar autonomt kan samarbeta för att utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö där GPS-system inte fungerar, säger Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet och projektledare för Autnomous drones för underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining.

Forskargruppens samarbete med LKAB har handlat om nära och täta dialoger där forskargruppen inom robotik och AI tillsammans med LKAB:s experter utrönt vilken typ av användbara fall man skulle ha nytta av att testa och utveckla i gruvmiljö. Det har handlat om samarbete med gruvräddningstjänsten för att utveckla drönare för framtiden som klarar att operera självständigt i rökfyllda områden, och med produktionsdelen för att till exempel kunna mäta gaser efter sprängning.

Vid det skarpa försöket som nyligen gjordes i LKAB:s testgruva Konsuln som är 600 meter djup, med orter på flera nivåer och där LKAB bryter 2 miljoner ton järnmalm per år, var ett fullsystemtest. Det innebär att man testade hela länken, från operatörens indata, till att flera autonoma robotar utför ett uppdrag i samarbete med varandra. Något liknande har alltså aldrig testats förr i skarp gruvmiljö.

– Det som utmärker vår robotik- och AI-grupp jämfört med andra i världen, är att vi går hela vägen från testmiljö och ut i verkligheten. Där är vår stora expertis. Det är lika stort steg att gå från metod till labbtest, som från labbmiljö till tester i verkligheten, och vi hade aldrig kunnat göra denna sorts tester utan våra industrisamarbeten, säger George Nikolakopoulos, ämnesföreträdare och professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet.

Det storskaliga testet med autonoma drönarrobotar i LKAB-testgruvan börjar med att operatören vill inspektera gasnivåer på olika ställen i gruvan och meddelar de tre autonoma robotarna att så är fallet genom ett användarvänligt gränssnittDet autonoma centrala systemet räknar då ut hur arbetet utförs på effektivaste sätt. Det handlar om vilken robot som ska gå till vilken punkt och uppmäta gasnivån, hur den ska navigera dit, samt därefter rapportera in att uppdraget är slutfört. Allt detta görs i realtid och av helt autonoma robotar i en för dem tidigare okänd, komplex 3D-miljö utan GPS-struktur.

– Varje robot lokaliserar sig själv och skickar sin navigering, inspektionsdata och det övriga i en karta av gruvan till den mänskliga operatören. När robotarna är klara rapporterar de det och att de är redo för ett nytt uppdrag och vårt system ger ut nya uppgifter. All autonomi sker inne i roboten och den agerar som en individ i samarbete med de andra robotarna, säger Björn Lindqvist.

Bakom de lyckade fältförsöken i LKAB:s testgruva står en grupp forskare på omkring tio personer, där varje person ansvarar för ett enskilt forskningsområde för att få dessa tre robotar att samarbeta och att utföra uppdraget. Robotflottan ska optimeras, robotarna ska kunna lokalisera sig, undvika hinder, planera sina rutter och mycket annat.

– Jag blir väldigt, väldigt stolt över hela gruppen, robotarna själva, och varje enskild doktorand över att det här fälttestet lyckades så bra. Det handlar om forskningsresultat som ska fungera från flera forskare samtidigt för att hela systemet ska vara funktionellt.

Nu diskuterar LKAB och forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet sitt vidare samarbete.

– Vi forskare vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda autonoma system i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att våra autonoma robotar i framtiden kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer som är fast i gruvan. Att vi har en scoutrobot först på plats som berättar för räddningsledaren vad som hänt innan människor kommer på plats. Allt detta är för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor ännu säkrare, säger Björn Lindqvist.

Nyheter

Christian Kopfer kommenterar hur oljepriset påverkas av USAs attack på Iran

Publicerat

den

Christian Kopfer kommenterar oljepriset

USA attackerade i helgen flera mål i Iran, som hotar att stänga det viktiga Homuzsundet. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar vad som kan hända och vad det kan få för påverkan. Oljepriserna har gått upp, men ännu så länge har de inte skenat i höjden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uppgången i oljepriset planade ut under helgen

Publicerat

den

Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea

Oljepriset gick upp direkt när Israel attackerade Iran förra veckan, men under helgen har prisutvecklingen planat ut trots att konflikten tilltagit. Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, kommenterar utvecklingen och vad som kan hända framåt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning

Publicerat

den

Elledning

Snittpriset på el väntas landa på cirka 30 öre per kilowattimme i sommar – i nivå med fjolåret. Men i elområde SE3, där bland annat Stockholm ingår, väntas priserna stiga med 70 procent till följd av att kärnkraftreaktorn Oskarshamn 3 står still. Samtidigt pressar höga vattennivåer ner priserna i norra Sverige. Det visar Bixias elprisprognos för sommaren.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Väderprognoserna pekar på normala förhållanden i Skandinavien. Men det blöta vädret under förra hösten och vintern har fyllt vattenmagasinen rejält, vilket bidrar till låga och stabila elpriser under juni till augusti.

– Att vi går in i sommaren med välfyllda vattenmagasin borgar för riktigt låga elpriser, särskilt i norr. I kombination med låg elförbrukning minimeras risken för några större prischocker i sommar, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Ner i norr, upp i syd

Det ovanligt stora vattenöverskottet både i Sverige och Norge fortsätter att pressa priserna norra Sverige. I  SE1 och SE2 väntas elpriserna landa på 13–14 öre per kilowattimme, jämfört med 18 öre i fjol.

I mellersta Sverige, elområde SE3, väntas elpriset i stället stiga till cirka 32 öre per kilowattimme, vilket är 70 procent högre än förra sommaren. Orsaken är att underhållet av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 förlängts till den 15 augusti, vilket minskar den planerbara elproduktionen.

Även SE4, längst i söder, påverkas av den reducerade kärnkraftsproduktionen, då kopplingen till kontinentens högre elpriser blir större. Här väntas elpriset landa på cirka 50 öre per kilowattimme vilket är i linje med fjolåret.

– Om inte underhållet i Oskarshamn förlängts hade vi för ovanlighetens skull haft full kärnkraftsproduktion i både Sverige och Finland i sommar. Nu får vi istället ett underskott som höjer priserna i mellersta och södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Under sommaren väntas också många så kallade minustimmar – timmar med negativt elpris – framför allt mitt på dagen när solkraften är som mest effektiv.

– En riktigt het sommardag kan solkraften stå för 80-90 procent av det tyska elbehovet under dagtid. Då blir ankkurvan djup och vi får negativa priser, vilket såklart pressar ner dygnsmedelpriset och gör att vi i Norden kan importera billigt, säger Johan Sigvardsson.

Europa kan pressa upp priserna till hösten

Samtidigt visar prognoser att södra Europa går mot en varm och torr sommar, vilket kan påverka elmarknaden längre fram.

– Hetare väder ökar behovet av luftkonditionering och elförbrukningen stiger. Det innebär att gaslagren inte fylls på i samma takt under påfyllnadssäsongen och efterfrågan i höst lär öka, vilket kan driva upp elpriserna i Europa till hösten och påverka även oss i Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Elpriset juni-augusti 2025 jämfört med 2024

Elområde2024 (utfall)2025 (prognos)
Systempris 27 öre29 öre
SE118 öre14 öre
SE218 öre13 öre
SE319 öre32 öre
SE451 öre50 öre
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära