Följ oss

Nyheter

Lyckade fälttester i LKAB:s gruvmiljö – autonoma robotar samarbetade och utförde uppdrag självständigt

Publicerat

den

Forskare inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet gör lyckade fälttest i LKAB:s gruvmiljö. Drönaren planerar autonomt en säker rutt till uppdraget, att samla in gasdata vid inspektionspunkt.

Forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbete med LKAB under tre års tid arbetat i projektet, Autonomous Drones for underground mining operations. Nyligen utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåga att samarbeta för att inspektera en gruvmiljö utan fungerande GPS-system. Det är första gången i världen något liknande görs i en gruvmiljö och testerna var mycket lyckade.

– Genom det nära samarbetet med LKAB har vi haft möjlighet att testa vår forskning i stor skala och vi kan nu visa att autonoma robotar kan användas för att höja säkerheten i djupa gruvor. Vid vårt storskaliga fälttest i LKAB:s testgruva Konsuln, visar vi för första gången hur robotar autonomt kan samarbeta för att utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö där GPS-system inte fungerar, säger Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet och projektledare för Autnomous drones för underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining.

Forskargruppens samarbete med LKAB har handlat om nära och täta dialoger där forskargruppen inom robotik och AI tillsammans med LKAB:s experter utrönt vilken typ av användbara fall man skulle ha nytta av att testa och utveckla i gruvmiljö. Det har handlat om samarbete med gruvräddningstjänsten för att utveckla drönare för framtiden som klarar att operera självständigt i rökfyllda områden, och med produktionsdelen för att till exempel kunna mäta gaser efter sprängning.

Vid det skarpa försöket som nyligen gjordes i LKAB:s testgruva Konsuln som är 600 meter djup, med orter på flera nivåer och där LKAB bryter 2 miljoner ton järnmalm per år, var ett fullsystemtest. Det innebär att man testade hela länken, från operatörens indata, till att flera autonoma robotar utför ett uppdrag i samarbete med varandra. Något liknande har alltså aldrig testats förr i skarp gruvmiljö.

– Det som utmärker vår robotik- och AI-grupp jämfört med andra i världen, är att vi går hela vägen från testmiljö och ut i verkligheten. Där är vår stora expertis. Det är lika stort steg att gå från metod till labbtest, som från labbmiljö till tester i verkligheten, och vi hade aldrig kunnat göra denna sorts tester utan våra industrisamarbeten, säger George Nikolakopoulos, ämnesföreträdare och professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet.

Det storskaliga testet med autonoma drönarrobotar i LKAB-testgruvan börjar med att operatören vill inspektera gasnivåer på olika ställen i gruvan och meddelar de tre autonoma robotarna att så är fallet genom ett användarvänligt gränssnittDet autonoma centrala systemet räknar då ut hur arbetet utförs på effektivaste sätt. Det handlar om vilken robot som ska gå till vilken punkt och uppmäta gasnivån, hur den ska navigera dit, samt därefter rapportera in att uppdraget är slutfört. Allt detta görs i realtid och av helt autonoma robotar i en för dem tidigare okänd, komplex 3D-miljö utan GPS-struktur.

– Varje robot lokaliserar sig själv och skickar sin navigering, inspektionsdata och det övriga i en karta av gruvan till den mänskliga operatören. När robotarna är klara rapporterar de det och att de är redo för ett nytt uppdrag och vårt system ger ut nya uppgifter. All autonomi sker inne i roboten och den agerar som en individ i samarbete med de andra robotarna, säger Björn Lindqvist.

Bakom de lyckade fältförsöken i LKAB:s testgruva står en grupp forskare på omkring tio personer, där varje person ansvarar för ett enskilt forskningsområde för att få dessa tre robotar att samarbeta och att utföra uppdraget. Robotflottan ska optimeras, robotarna ska kunna lokalisera sig, undvika hinder, planera sina rutter och mycket annat.

– Jag blir väldigt, väldigt stolt över hela gruppen, robotarna själva, och varje enskild doktorand över att det här fälttestet lyckades så bra. Det handlar om forskningsresultat som ska fungera från flera forskare samtidigt för att hela systemet ska vara funktionellt.

Nu diskuterar LKAB och forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet sitt vidare samarbete.

– Vi forskare vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda autonoma system i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att våra autonoma robotar i framtiden kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer som är fast i gruvan. Att vi har en scoutrobot först på plats som berättar för räddningsledaren vad som hänt innan människor kommer på plats. Allt detta är för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor ännu säkrare, säger Björn Lindqvist.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära