Nyheter
Största svenska satsningen hittills på nästa generations kärnkraft
Den fjärde generationens kärnkraftsteknologi har potential att ge stora mängder energi utan att lämna efter sig långlivat avfall, och att minimera behovet av nytt uran, skriver Chalmers. Nu har Energimyndigheten beviljat det största anslaget hittills i Sverige, 50 miljoner kronor, för utveckling av ett helt sådant kärnkraftssystem. Projektet leds av forskare på Chalmers och ska även säkra återväxten av kompetens inom kärnområdet.
I dagens kärnkraft används bara en liten del av bränslet innan det anses förbrukat, och stora mängder radioaktivt avfall måste slutförvaras. Med fjärde generationens kärnkraft är återanvändningen av förbrukat kärnbränsle en av de stora fördelarna.
− Fullt utbyggt kan ett sådant här system producera kärnkraftsel i samma omfattning som vi gjorde i Sverige när vi hade tolv reaktorer igång, utan att vi behöver gräva upp mer uran på några tusen år, säger Christian Ekberg, koordinator för projektet samt professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning på Chalmers.
Tack vare sin potential har den fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, varit på agendan inom kärnområdet under många år och investeringar för att utveckla delar av systemet har gjorts. Enligt Christian Ekberg går utvecklingen av den nya tekniken så pass snabbt att den i teorin skulle kunna börja användas inom tio år, men på grund av långsamma tillståndsprocesser är det mer troligt att användningen av ett Gen IV-system inom industrin ligger flera decennier framåt i tiden.
Till skillnad från tidigare satsningar kommer det nya projektet Måste (Multidisciplinära åtaganden för Sveriges Gen IV teknologi och expertis) att ta ett helhetsgrepp om Gen VI-systemet, inklusive reaktorer, bränslefabriker och upparbetningsanläggningar.
Ska föryngra kompetens och ledarskap
Projektet kommer även ta sig an behovet av utbildning och kompetensförsörjning inom kärnområdet. Dels genom att huvudsakligen yngre forskare leder projektets arbetspaket, dels genom att avsätta pengar till utbildning av yngre forskare och doktorander. Projektet kommer också att innehålla ett system för mentorskap, både vetenskapligt och inom ledarskap.
Behovet av kompetens sträcker sig brett i samhället, till exempel i sjukvården, där kunskap inom radiologi är viktigt.
− Idag är det tunnsått med utbildningar i generell strålningsvetenskap i Sverige. KTH och Uppsala universitet har högre utbildningar som i huvudsak är inriktade på kärnreaktorer. Ett bredare grepp behövs, och det här projektet kuggar väl in i behovet av ett mer holistiskt synsätt på kompetensfrågan, säger Christian Ekberg.
Mer om projektet Måste (Multidisciplinära Åtaganden för Sveriges gen-IV Teknologi och Expertis)
I projektet ingår forskare från Chalmers, KTH, Uppsala universitet och Lunds universitet. Det ska förstärka de redan existerande forskningscentrumen inom kärnvetenskap i Sverige − Anita och Solstice − med ett tydligt fokus på hållbar elproduktion och resursanvändning i Gen IV-systemet. Tekniker för bränsleåtervinning och nytillverkning, strålskyddsstrategier och övervakning av reaktorer ska utvecklas. Resultaten kommer att lägga grunden för en fallstudie av Gen IV hos företaget Kärnfull Next AB.
Mer om den fjärde generationens kärnkraft
Med fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, menas ett system av reaktorer, bränslefabriker och upparbetningsanläggningar som tillsammans hanterar de svagheter som dagens kärnkraft ofta förknippas med.
Generation IV:
- Använder bränslet betydligt effektivare än dagens kärnkraft
- Lämnar inte efter sig långlivat avfall
- Utformas så att det inte får finnas scenarier där fel i anläggningen eller yttre påverkan leder till att radioaktiva ämnen sprids i omgivningen
- Systemet som helhet ska vara ekonomiskt konkurrenskraftigt gentemot dagens kärnkraft och andra energislag
- Bränslecykeln utformas så att uran och plutonium alltid förekommer utblandade med andra ämnen. Kvaliteten på det klyvbara materialet blir då för dålig för att tillverka vapen, men tillräcklig för att driva reaktorerna
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden