Nyheter
Lyckade fälttester i LKAB:s gruvmiljö – autonoma robotar samarbetade och utförde uppdrag självständigt
Forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet har i nära samarbete med LKAB under tre års tid arbetat i projektet, Autonomous Drones for underground mining operations. Nyligen utfördes storskaliga tester i projektet av forskargruppens tre autonoma drönarrobotar om deras förmåga att samarbeta för att inspektera en gruvmiljö utan fungerande GPS-system. Det är första gången i världen något liknande görs i en gruvmiljö och testerna var mycket lyckade.
– Genom det nära samarbetet med LKAB har vi haft möjlighet att testa vår forskning i stor skala och vi kan nu visa att autonoma robotar kan användas för att höja säkerheten i djupa gruvor. Vid vårt storskaliga fälttest i LKAB:s testgruva Konsuln, visar vi för första gången hur robotar autonomt kan samarbeta för att utföra komplexa uppgifter i en otillgänglig och mörk miljö där GPS-system inte fungerar, säger Björn Lindqvist, forskare inom robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet och projektledare för Autnomous drones för underground mining operations, som är en del av det LKAB-ledda initiativet SUM, Sustainable Underground Mining.
Forskargruppens samarbete med LKAB har handlat om nära och täta dialoger där forskargruppen inom robotik och AI tillsammans med LKAB:s experter utrönt vilken typ av användbara fall man skulle ha nytta av att testa och utveckla i gruvmiljö. Det har handlat om samarbete med gruvräddningstjänsten för att utveckla drönare för framtiden som klarar att operera självständigt i rökfyllda områden, och med produktionsdelen för att till exempel kunna mäta gaser efter sprängning.
Vid det skarpa försöket som nyligen gjordes i LKAB:s testgruva Konsuln som är 600 meter djup, med orter på flera nivåer och där LKAB bryter 2 miljoner ton järnmalm per år, var ett fullsystemtest. Det innebär att man testade hela länken, från operatörens indata, till att flera autonoma robotar utför ett uppdrag i samarbete med varandra. Något liknande har alltså aldrig testats förr i skarp gruvmiljö.
– Det som utmärker vår robotik- och AI-grupp jämfört med andra i världen, är att vi går hela vägen från testmiljö och ut i verkligheten. Där är vår stora expertis. Det är lika stort steg att gå från metod till labbtest, som från labbmiljö till tester i verkligheten, och vi hade aldrig kunnat göra denna sorts tester utan våra industrisamarbeten, säger George Nikolakopoulos, ämnesföreträdare och professor i robotik och artificiell intelligens vid Luleå tekniska universitet.
Det storskaliga testet med autonoma drönarrobotar i LKAB-testgruvan börjar med att operatören vill inspektera gasnivåer på olika ställen i gruvan och meddelar de tre autonoma robotarna att så är fallet genom ett användarvänligt gränssnitt. Det autonoma centrala systemet räknar då ut hur arbetet utförs på effektivaste sätt. Det handlar om vilken robot som ska gå till vilken punkt och uppmäta gasnivån, hur den ska navigera dit, samt därefter rapportera in att uppdraget är slutfört. Allt detta görs i realtid och av helt autonoma robotar i en för dem tidigare okänd, komplex 3D-miljö utan GPS-struktur.
– Varje robot lokaliserar sig själv och skickar sin navigering, inspektionsdata och det övriga i en karta av gruvan till den mänskliga operatören. När robotarna är klara rapporterar de det och att de är redo för ett nytt uppdrag och vårt system ger ut nya uppgifter. All autonomi sker inne i roboten och den agerar som en individ i samarbete med de andra robotarna, säger Björn Lindqvist.
Bakom de lyckade fältförsöken i LKAB:s testgruva står en grupp forskare på omkring tio personer, där varje person ansvarar för ett enskilt forskningsområde för att få dessa tre robotar att samarbeta och att utföra uppdraget. Robotflottan ska optimeras, robotarna ska kunna lokalisera sig, undvika hinder, planera sina rutter och mycket annat.
– Jag blir väldigt, väldigt stolt över hela gruppen, robotarna själva, och varje enskild doktorand över att det här fälttestet lyckades så bra. Det handlar om forskningsresultat som ska fungera från flera forskare samtidigt för att hela systemet ska vara funktionellt.
Nu diskuterar LKAB och forskargruppen inom robotik och AI vid Luleå tekniska universitet sitt vidare samarbete.
– Vi forskare vill gärna undersöka vidare hur vi kan använda autonoma system i räddningsuppdrag. Jag skulle önska att våra autonoma robotar i framtiden kan släcka bränder och leverera gasmasker till personer som är fast i gruvan. Att vi har en scoutrobot först på plats som berättar för räddningsledaren vad som hänt innan människor kommer på plats. Allt detta är för att göra arbetsmiljön i djupa gruvor ännu säkrare, säger Björn Lindqvist.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden