Nyheter
LKAB ska investera 400 miljarder för att producera koldioxidfritt järn

Idag presenterar den världsledande gruv- och mineralkoncernen LKAB bolagets nya strategi för framtiden.
– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Jan Moström presenterade idag tillsammans med bolagets styrelseordförande Göran Persson gruv- och mineralkoncernens nya strategi. En plan för omställning som innebär genomgripande förändringar av bolagets verksamhet och en ny position på marknaden. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Strategin pekar ut tre huvudsakliga spår för omställningen:
- Ny världsstandard för gruvbrytning
- Järnsvamp framställd med grön vätgas ersätter på sikt järnmalmspellets och öppnar för en fossilfri järn- och stålindustri
- Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall – med fossilfri teknik utvinns strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan
Omställningen kommer kräva omfattande investeringar i storleksordningen 10 – 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet. LKAB:s nya strategi är ett svar på utvecklingen av världsmarknaden för järn- till stålindustrin som genomgår ett teknikskifte.
– Marknaden för järn och stål kommer att växa samtidigt som världsekonomin ställer om mot en koldioxidfri framtid. Våra koldioxidfria produkter kommer fylla en viktig roll när järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras. Vi ska gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen, säger Jan Moström.
Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till år 2050. En tillväxt som kommer ske genom en ökning av återvunnet skrot som förädlas i elektriska ljusbågsugnar. Järn- och stålindustrin står idag för cirka en fjärdedel av industrins utsläpp och för sju procent av världens samlade koldioxid i atmosfären.
Världsmarknadspriset på återvunnet stålskrot är idag dubbelt så högt som priset på järnmalmspellets. Den koldioxidfria järnsvamp som ska ersätta järnmalmspellets som främsta exportvara på sikt är anpassad till ljusbågsugnar och gör det möjligt för LKAB att erbjuda industrier i hela världen tillgång till koldioxidfritt järn.
– Genom ett skifte från järnmalmspellets till koldioxidfri järnsvamp tar vi ett viktigt steg fram i värdekedjan, ökar värdet på våra produkter samtidigt som vi ger våra kunder direkt tillgång till koldioxidfritt järn. Det är bra för klimatet och bra för vår affär. Omställningen ger oss goda möjligheter att mer än dubbla omsättningen i vår verksamhet fram till år 2045, säger Jan Moström.
Under omställningsperioden kommer LKAB leverera järnmalmspellets parallellt med utvecklingen av koldioxidfri järnsvamp. För att nå de mål den nya strategin siktar mot krävs att en rad komplexa frågor får en snabb lösning. Det rör bland annat tillståndsfrågor, energibehov och bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin.
– Vår omställning ökar dramatiskt Europas möjligheter att nå klimatmålen. Genom att minska utsläppen i första hand från vår exportaffär så åstadkommer vi en minskning av de globala utsläppen motsvarande två tredjedelar av de svenska utsläppen av koldioxid. En minskning tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott. Den största insats vi i Sverige kan göra för klimatet, säger Jan Moström.
– Vad svensk industri med LKAB i spetsen nu gör är att möta en hotande klimatkris med innovation och teknikutveckling. Det innebär att vi bidrar till att säkra en framtid för kommande generationer. Samtidigt skapar det nya jobb i Norrbotten som blir ett nav i en grön industriell omställning. När vi lyckas med detta så kommer det skapa ringar på vattnet i generationer framåt. Inte bara här, utan långt utanför våra gränser. Nu gör vi det alla talar om måste göras, säger Göran Persson, styrelseordförande, LKAB.
– Sverige ska fortsätta ta globalt ledarskap för industrins omställning och visa att det fossilfria samhället är inom räckhåll. Det är genom en ambitiös klimatagenda vi lägger den bästa grunden för innovation och stärkt konkurrenskraft som skapar hållbara jobb i hela landet, säger Isabella Lövin Miljö- och Klimatminister.
– LKAB är ett bolag med stor betydelse såväl lokalt som för hela Sverige och med denna strategi kommer de fortsätta spela en viktig roll för Sveriges välstånd. Genom samverkan, innovation och teknikutveckling kommer LKAB fortsätta sin verksamhet och bidra till att kraftigt minska koldioxidutsläppen, ökad cirkularitet och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan få en positiv förändring utanför Sveriges gränser, säger Näringsminister Ibrahim Baylan.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet