Följ oss

Nyheter

LKAB ska investera 400 miljarder för att producera koldioxidfritt järn

Publicerat

den

LKAB-gruva

Idag presenterar den världsledande gruv- och mineralkoncernen LKAB bolagets nya strategi för framtiden.

– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Järnsvamp

Jan Moström presenterade idag tillsammans med bolagets styrelseordförande Göran Persson gruv- och mineralkoncernens nya strategi. En plan för omställning som innebär genomgripande förändringar av bolagets verksamhet och en ny position på marknaden. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Strategin pekar ut tre huvudsakliga spår för omställningen:

  • Ny världsstandard för gruvbrytning
  • Järnsvamp framställd med grön vätgas ersätter på sikt järnmalmspellets och öppnar för en fossilfri järn- och stålindustri
     
  • Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall – med fossilfri teknik utvinns strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan

Omställningen kommer kräva omfattande investeringar i storleksordningen 10 – 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet. LKAB:s nya strategi är ett svar på utvecklingen av världsmarknaden för järn- till stålindustrin som genomgår ett teknikskifte.

– Marknaden för järn och stål kommer att växa samtidigt som världsekonomin ställer om mot en koldioxidfri framtid. Våra koldioxidfria produkter kommer fylla en viktig roll när järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras. Vi ska gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen, säger Jan Moström.

Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till år 2050. En tillväxt som kommer ske genom en ökning av återvunnet skrot som förädlas i elektriska ljusbågsugnar. Järn- och stålindustrin står idag för cirka en fjärdedel av industrins utsläpp och för sju procent av världens samlade koldioxid i atmosfären.

Världsmarknadspriset på återvunnet stålskrot är idag dubbelt så högt som priset på järnmalmspellets. Den koldioxidfria järnsvamp som ska ersätta järnmalmspellets som främsta exportvara på sikt är anpassad till ljusbågsugnar och gör det möjligt för LKAB att erbjuda industrier i hela världen tillgång till koldioxidfritt järn.

– Genom ett skifte från järnmalmspellets till koldioxidfri järnsvamp tar vi ett viktigt steg fram i värdekedjan, ökar värdet på våra produkter samtidigt som vi ger våra kunder direkt tillgång till koldioxidfritt järn. Det är bra för klimatet och bra för vår affär. Omställningen ger oss goda möjligheter att mer än dubbla omsättningen i vår verksamhet fram till år 2045, säger Jan Moström. 

Under omställningsperioden kommer LKAB leverera järnmalmspellets parallellt med utvecklingen av koldioxidfri järnsvamp. För att nå de mål den nya strategin siktar mot krävs att en rad komplexa frågor får en snabb lösning. Det rör bland annat tillståndsfrågor, energibehov och bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin.

– Vår omställning ökar dramatiskt Europas möjligheter att nå klimatmålen. Genom att minska utsläppen i första hand från vår exportaffär så åstadkommer vi en minskning av de globala utsläppen motsvarande två tredjedelar av de svenska utsläppen av koldioxid. En minskning tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott. Den största insats vi i Sverige kan göra för klimatet, säger Jan Moström.

– Vad svensk industri med LKAB i spetsen nu gör är att möta en hotande klimatkris med innovation och teknikutveckling. Det innebär att vi bidrar till att säkra en framtid för kommande generationer. Samtidigt skapar det nya jobb i Norrbotten som blir ett nav i en grön industriell omställning. När vi lyckas med detta så kommer det skapa ringar på vattnet i generationer framåt. Inte bara här, utan långt utanför våra gränser. Nu gör vi det alla talar om måste göras, säger Göran Persson, styrelseordförande, LKAB.

– Sverige ska fortsätta ta globalt ledarskap för industrins omställning och visa att det fossilfria samhället är inom räckhåll. Det är genom en ambitiös klimatagenda vi lägger den bästa grunden för innovation och stärkt konkurrenskraft som skapar hållbara jobb i hela landet, säger Isabella Lövin Miljö- och Klimatminister.

– LKAB är ett bolag med stor betydelse såväl lokalt som för hela Sverige och med denna strategi kommer de fortsätta spela en viktig roll för Sveriges välstånd. Genom samverkan, innovation och teknikutveckling kommer LKAB fortsätta sin verksamhet och bidra till att kraftigt minska koldioxidutsläppen, ökad cirkularitet och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan få en positiv förändring utanför Sveriges gränser, säger Näringsminister Ibrahim Baylan.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Lappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan

Publicerat

den

Guld

Lappland Guldprospektering har idag gjort en riktad emission på 30 miljoner kronor för en påskyndad tidsplan av guldprojektet Stortjärnhobben samt för att finansiera prospektering vid bolagets övriga undersökningstillstånd.

”Vi har nu säkrat kapital för att fortsätta utvecklingen av Stortjärnhobben med oförminskad styrka. Emissionen ger oss resurser att nå nästa viktiga projektmål och skapa värde för våra ägare. Vi ser nu fram emot att driva arbetet vidare mot en framtida driftstart och tackar för det visade stödet från både gamla och nya investerare, vilket möjliggör nästa steg i vår tillväxtresa.” säger Fredrik Johansson, VD för Lappland Guldprospektering.

Detta är Lappland Guldprospektering

Lappland Guldprospekterings styrelse och ledning har mångårig erfarenhet av mineralprospektering och utveckling av gruvor i norra Sverige. Sverige har goda möjligheter att bli en avsevärt större producent av guld och Lappland Guldprospektering har för avsikt att vara en viktig och långsiktig aktör i den svenska prospekterings- och gruvbranschen.

Företaget har en strategisk tillgångsportfölj bestående av projekt i olika utvecklingsskeden. Dess främsta tillgång är guldprojektet Stortjärnhobben, för vilket bolaget innehar en beviljad bearbetningskoncession med en antagen mineralresurs om 4,6 ton guld. Detta är en betydande milstolpe som innebär att markanvändningen redan är säkerställd för framtida gruvdrift. Projektet befinner sig i en expansiv fas där Lappland Guldprospektering nu avser att accelerera de aktiviteter som krävs för att nå väsentliga milstolpar.

Utöver Stortjärnhobben omfattar portföljen av flera intressanta undersökningstillstånd, däribland Löparen, Graninge, Svergoträsk, Ytterberget, Jägarliden och Gilleberget.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv

Publicerat

den

Guldtackor och graf som pekar uppåt

Det har varit en dramatisk tid för ädelmetaller, guld har gått upp kraftigt och silver har varit bortom alla gränser volatilt. Men vad kan vi lära oss av tidigare snabba rusningar i ädelmetaller? Och vilka faktorer ligger bakom det senaste årets markanta uppgång? Michael Livijn, historieintresserad chefsstrateg på Formue, diskuterar med EFN:s Gabriel Mellqvist den ovanliga utvecklingen och tittar på en krasch från 1980-talet. Han sätter också ett 100-årssperspektiv på realtillgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära