Nyheter
LKAB ska investera 400 miljarder för att producera koldioxidfritt järn
Idag presenterar den världsledande gruv- och mineralkoncernen LKAB bolagets nya strategi för framtiden.
– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Jan Moström presenterade idag tillsammans med bolagets styrelseordförande Göran Persson gruv- och mineralkoncernens nya strategi. En plan för omställning som innebär genomgripande förändringar av bolagets verksamhet och en ny position på marknaden. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Strategin pekar ut tre huvudsakliga spår för omställningen:
- Ny världsstandard för gruvbrytning
- Järnsvamp framställd med grön vätgas ersätter på sikt järnmalmspellets och öppnar för en fossilfri järn- och stålindustri
- Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall – med fossilfri teknik utvinns strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan
Omställningen kommer kräva omfattande investeringar i storleksordningen 10 – 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet. LKAB:s nya strategi är ett svar på utvecklingen av världsmarknaden för järn- till stålindustrin som genomgår ett teknikskifte.
– Marknaden för järn och stål kommer att växa samtidigt som världsekonomin ställer om mot en koldioxidfri framtid. Våra koldioxidfria produkter kommer fylla en viktig roll när järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras. Vi ska gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen, säger Jan Moström.
Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till år 2050. En tillväxt som kommer ske genom en ökning av återvunnet skrot som förädlas i elektriska ljusbågsugnar. Järn- och stålindustrin står idag för cirka en fjärdedel av industrins utsläpp och för sju procent av världens samlade koldioxid i atmosfären.
Världsmarknadspriset på återvunnet stålskrot är idag dubbelt så högt som priset på järnmalmspellets. Den koldioxidfria järnsvamp som ska ersätta järnmalmspellets som främsta exportvara på sikt är anpassad till ljusbågsugnar och gör det möjligt för LKAB att erbjuda industrier i hela världen tillgång till koldioxidfritt järn.
– Genom ett skifte från järnmalmspellets till koldioxidfri järnsvamp tar vi ett viktigt steg fram i värdekedjan, ökar värdet på våra produkter samtidigt som vi ger våra kunder direkt tillgång till koldioxidfritt järn. Det är bra för klimatet och bra för vår affär. Omställningen ger oss goda möjligheter att mer än dubbla omsättningen i vår verksamhet fram till år 2045, säger Jan Moström.
Under omställningsperioden kommer LKAB leverera järnmalmspellets parallellt med utvecklingen av koldioxidfri järnsvamp. För att nå de mål den nya strategin siktar mot krävs att en rad komplexa frågor får en snabb lösning. Det rör bland annat tillståndsfrågor, energibehov och bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin.
– Vår omställning ökar dramatiskt Europas möjligheter att nå klimatmålen. Genom att minska utsläppen i första hand från vår exportaffär så åstadkommer vi en minskning av de globala utsläppen motsvarande två tredjedelar av de svenska utsläppen av koldioxid. En minskning tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott. Den största insats vi i Sverige kan göra för klimatet, säger Jan Moström.
– Vad svensk industri med LKAB i spetsen nu gör är att möta en hotande klimatkris med innovation och teknikutveckling. Det innebär att vi bidrar till att säkra en framtid för kommande generationer. Samtidigt skapar det nya jobb i Norrbotten som blir ett nav i en grön industriell omställning. När vi lyckas med detta så kommer det skapa ringar på vattnet i generationer framåt. Inte bara här, utan långt utanför våra gränser. Nu gör vi det alla talar om måste göras, säger Göran Persson, styrelseordförande, LKAB.
– Sverige ska fortsätta ta globalt ledarskap för industrins omställning och visa att det fossilfria samhället är inom räckhåll. Det är genom en ambitiös klimatagenda vi lägger den bästa grunden för innovation och stärkt konkurrenskraft som skapar hållbara jobb i hela landet, säger Isabella Lövin Miljö- och Klimatminister.
– LKAB är ett bolag med stor betydelse såväl lokalt som för hela Sverige och med denna strategi kommer de fortsätta spela en viktig roll för Sveriges välstånd. Genom samverkan, innovation och teknikutveckling kommer LKAB fortsätta sin verksamhet och bidra till att kraftigt minska koldioxidutsläppen, ökad cirkularitet och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan få en positiv förändring utanför Sveriges gränser, säger Näringsminister Ibrahim Baylan.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige