Följ oss

Nyheter

LKAB ska investera 400 miljarder för att producera koldioxidfritt järn

Publicerat

den

LKAB-gruva

Idag presenterar den världsledande gruv- och mineralkoncernen LKAB bolagets nya strategi för framtiden.

– Det här är den största omställningen i företagets 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidutsläpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvändig global omställning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Järnsvamp

Jan Moström presenterade idag tillsammans med bolagets styrelseordförande Göran Persson gruv- och mineralkoncernens nya strategi. En plan för omställning som innebär genomgripande förändringar av bolagets verksamhet och en ny position på marknaden. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till år 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Strategin pekar ut tre huvudsakliga spår för omställningen:

  • Ny världsstandard för gruvbrytning
  • Järnsvamp framställd med grön vätgas ersätter på sikt järnmalmspellets och öppnar för en fossilfri järn- och stålindustri
     
  • Utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall – med fossilfri teknik utvinns strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel ur dagens avfall från gruvan

Omställningen kommer kräva omfattande investeringar i storleksordningen 10 – 20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet. LKAB:s nya strategi är ett svar på utvecklingen av världsmarknaden för järn- till stålindustrin som genomgår ett teknikskifte.

– Marknaden för järn och stål kommer att växa samtidigt som världsekonomin ställer om mot en koldioxidfri framtid. Våra koldioxidfria produkter kommer fylla en viktig roll när järnvägar, vindkraftverk, elbilar och industrimaskiner ska produceras. Vi ska gå från att vara en del av problemet till att bli en viktig del av lösningen, säger Jan Moström.

Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till år 2050. En tillväxt som kommer ske genom en ökning av återvunnet skrot som förädlas i elektriska ljusbågsugnar. Järn- och stålindustrin står idag för cirka en fjärdedel av industrins utsläpp och för sju procent av världens samlade koldioxid i atmosfären.

Världsmarknadspriset på återvunnet stålskrot är idag dubbelt så högt som priset på järnmalmspellets. Den koldioxidfria järnsvamp som ska ersätta järnmalmspellets som främsta exportvara på sikt är anpassad till ljusbågsugnar och gör det möjligt för LKAB att erbjuda industrier i hela världen tillgång till koldioxidfritt järn.

– Genom ett skifte från järnmalmspellets till koldioxidfri järnsvamp tar vi ett viktigt steg fram i värdekedjan, ökar värdet på våra produkter samtidigt som vi ger våra kunder direkt tillgång till koldioxidfritt järn. Det är bra för klimatet och bra för vår affär. Omställningen ger oss goda möjligheter att mer än dubbla omsättningen i vår verksamhet fram till år 2045, säger Jan Moström. 

Under omställningsperioden kommer LKAB leverera järnmalmspellets parallellt med utvecklingen av koldioxidfri järnsvamp. För att nå de mål den nya strategin siktar mot krävs att en rad komplexa frågor får en snabb lösning. Det rör bland annat tillståndsfrågor, energibehov och bättre förutsättningar för forskning, utveckling och innovation inom basindustrin.

– Vår omställning ökar dramatiskt Europas möjligheter att nå klimatmålen. Genom att minska utsläppen i första hand från vår exportaffär så åstadkommer vi en minskning av de globala utsläppen motsvarande två tredjedelar av de svenska utsläppen av koldioxid. En minskning tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott. Den största insats vi i Sverige kan göra för klimatet, säger Jan Moström.

– Vad svensk industri med LKAB i spetsen nu gör är att möta en hotande klimatkris med innovation och teknikutveckling. Det innebär att vi bidrar till att säkra en framtid för kommande generationer. Samtidigt skapar det nya jobb i Norrbotten som blir ett nav i en grön industriell omställning. När vi lyckas med detta så kommer det skapa ringar på vattnet i generationer framåt. Inte bara här, utan långt utanför våra gränser. Nu gör vi det alla talar om måste göras, säger Göran Persson, styrelseordförande, LKAB.

– Sverige ska fortsätta ta globalt ledarskap för industrins omställning och visa att det fossilfria samhället är inom räckhåll. Det är genom en ambitiös klimatagenda vi lägger den bästa grunden för innovation och stärkt konkurrenskraft som skapar hållbara jobb i hela landet, säger Isabella Lövin Miljö- och Klimatminister.

– LKAB är ett bolag med stor betydelse såväl lokalt som för hela Sverige och med denna strategi kommer de fortsätta spela en viktig roll för Sveriges välstånd. Genom samverkan, innovation och teknikutveckling kommer LKAB fortsätta sin verksamhet och bidra till att kraftigt minska koldioxidutsläppen, ökad cirkularitet och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan få en positiv förändring utanför Sveriges gränser, säger Näringsminister Ibrahim Baylan.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära