Nyheter
LKAB ökar mineraltillgångarna – och redovisar sällsynta jordartsmetaller

Efter stora satsningar på prospektering kan LKAB rapportera en fortsatt ökning av mineralreserver och mineraltillgångar, och för första gången redovisa mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller.

Jämfört med 2020 ökar reserverna 10 procent och mineraltillgångarna med hela 55 procent. Ett stort tillskott är fyndigheten Per Geijer i Kiruna.
Järnmalmsreserverna i Kiruna ökar från cirka 700 till drygt 800 miljoner ton, vilket betyder att den nuvarande huvudnivån 1365 får en förlängd livslängd från år 2035 till 2046. I Malmberget ökar reserverna med 30 miljoner ton till knappt 300 miljoner ton, vilket även där ökar livslängden ovanför dagens huvudnivåer. I Svappavaara minskar visserligen reserverna i Leveäniemigruvan på grund av brytning, men mineraltillgångarna i Gruvberget ökar väsentligt efter betydande prospekteringsborrning.
– Vi kan för första gången redovisa resultat från den så kallade Per Geijer-fyndigheten norr om Kiruna. Där har vi hittills hittat drygt 400 miljoner ton i mineraltillgångar med höga järnhalter, och för oss innebär det att det bör finnas goda förutsättningar för en långsiktig framtid för vår Kirunaverksamhet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling på LKAB.
Totalt har LKAB idag funnit reserver och mineraltillgångar på cirka 4 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna. Sedan starten 1890 har LKAB hittills brutit totalt drygt 2 miljarder ton. Förutom järnmalm finns apatit i LKAB:s malmer, ett fosfatmineral som innehåller fosfor. Fosfor är en kritisk råvara för Europa och ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Utan användning av mineralgödsel skulle världens jordbruksproduktion minska med hälften.
En annan kritisk råvara i våra malmer är sällsynta jordartsmetaller som ökar i relation till mängden fosfor. Det som framför allt driver efterfrågan av sällsynta jordartsmetaller är den gröna omställningen som sker med ett ökat behov av kraftfulla permanentmagneter som används i elbilar och vindkraftverk, där till exempel Praseodym och Neodym ingår. Dessa samt Dysprosium förväntas utgöra de mest värdefulla sällsynta jordartsmetallerna för LKAB.
– Vi redovisar nu för första gången våra tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, i tillägg till fosfor som inkluderades redan förra året. Volymerna är stora och halterna ser lovande ut. I Malmberget 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 0,58 procent fosfor, i Kiruna lika mycket med en snitthalt på 0,33 och i Svappavaara 800 miljoner ton med ett snitt på 0,49 procent. I Per Geijer-fyndigheten är tillgången 400 miljoner ton med ett snitt på hela 2,73 procent fosfor, säger Pierre Heeroma.
Mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller är i Kiruna 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 163 ppm (gram per ton), i Malmberget lika stor volym men med snitthalt på 227 ppm sällsynta jordartsmetaller.
– Halterna av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i våra malmer skulle inte motivera en primärbrytning av dessa. Men tack vare vår cirkulära affärsmodell med ökat resursnyttjande av redan brutet material i stora volymer är vår ambition att möjliggöra en lönsam produktion av relativt stora volymer. Ett spännande undantag är Per Geijer-malmen som har mycket hög halt av fosfor, och även jordartsmetaller, som därmed har potential att öka vår produktionstakt av fosfor och sällsynta jordartsmetaller väsentligt, förklarar Leif Boström, direktör för Affärsområde Specialprodukter på LKAB.
– Sedan 2018 har vi satsat 1,2 miljarder kronor på prospektering och enbart under 2021 har vi provborrat motsvarande 200 kilometer. Redan under 2020 utökades mineraltillgångarna avsevärt och i år ökade de ytterligare och uppgår totalt till närmare 2,8 miljarder ton. Målet om att säkerställa mineraltillgångar om minst 1 000 Mt i Kiruna, 500 Mt i Malmberget och 250 Mt i Svappavaara är därmed uppnått, vilket innebär att vi har goda förutsättningar för produktion fram till 2060, säger Pierre Heeroma.
Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver
- Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjort kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.
- Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2017.
Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral
- I LKAB:s malmer är de kritiska jordartsmetallerna, liksom fosfor, bundna i apatiten. De sällsynta jordartsmetallerna förekommer alltid i grupp, och samtliga återfinns därför i LKAB:s malmer.
- Fosfor är ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Det uppskattas att hälften av världens jordbruksproduktion är beroende av mineralgödsel.
- Produktion i LKAB:s industripark beräknas starta 2027.
- Användning av vätgas samt elektrifierade processer i övrigt innebär att de huvudsakliga förädlingsprocesserna blir fossilfria.
- LKAB kan bli en betydande producent av kritiska mineral för jordbruket och grön teknik:
- 5 gånger Sveriges behov av fosfor till mineralgödsel som kan minska Europas importbehov
- 30 % av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller för vidareförädling
- Hela Sveriges behov av gips.
- Idag är Europa importberoende av kritiska råmaterial och mineral som är ekonomiskt viktiga, där det finns risker med försörjningssäkerheten:
- Fosformineralgödsel som importeras kan ha höga halter av kadmium som kan orsaka benskörhet.
- Europa är importberoende av fosfor till 90 % och har idag endast en producent. Fosfor importeras huvudsakligen från Marocko samt från Ryssland.
- Sällsynta jordartsmetaller importeras till 98 procent från Kina.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor