Nyheter
Lättningar i importrestriktionerna kan återuppliva den indiska guldindustrin
Den indiska Centralbanken har tillåtit några av de stora guldimportörerna och främsta handelshusen att importera metallen under den så kallade 80/20-regeln, där 20 procent av det importerade värdet måste exporteras i en form där värde har adderats, till exempel där tackor har gjorts om till smycken.
Den senaste tidens lättnader i guldimporten hos Reserve Bank of India (RBI) kan hjälpa till att sänka de inhemska priserna och återuppliva den krisdrabbade industrin.
Sidharth Birla, chef på Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI), förväntar sig att den nya, av Narendra Modi ledda regeringen, kommer att ta till reformer tack vare stabila och minskade underskott i bytesbalansen. FICCI förväntar sig att den nya regeringen kommer att genomföra ytterligare reformer i importpolitiken avseende guld för att stimulera tillväxten av denna för Indiens så viktiga exportsektor. De indiska juvelerarna är positiva till denna utveckling och vill att den nya regeringen skall vidta åtgärder som skulle öka förtroendet och relationen mellan alla aktörer inom denna sektor.
Geojit Comtrade säger att lättnader på importrestriktionerna skulle öka tillgången på guld på den inhemska marknaden, vilket i sin tur kommer att leda till ett fall i den illegala importen. En minskad oro för försörjningsavbrott hjälper också till att minska de höga premierna för guld på den lokala marknaden och kommer att locka fler köpare. På det internationella planet, är det sannolikt att anta att en ökad indisk efterfrågan får priserna på den internationella marknaden att stiga på förväntningar om ökad import från världens näst största konsument av guld.
Investeringar i guld på nuvarande nivåer rekommenderas just nu inte i Indien eftersom utsikterna för denna ädelmetall inte ser gynnsamma ut. Även som de nuvarande inhemska priserna är attraktiva för kortsiktiga investerare, kan möjligheterna för en uppvärdering av rupien baserat på optimism om att den nya regeringen skulle kunna vidta åtgärder för att förbättra ekonomin kunna komma att ha en negativ påverkan på guldpriset.
Minskade globala spänningar och ekonomiska bekymmer, signaler om återupplivade globala ekonomiska förhållanden och en förskjutning i investerarnas intresse till andra osäkra tillgångar som aktier har inskränkt guldets roll som en fristad. Även en svag fysisk efterfrågan från Indien och Kina och moderata centralbanksköp har också påverkat guldet.
Bankerna tillåts ge guldlån
Den indiska riksbanken tillåts låna ut guld, i form av så kallade ”guldlån”, till landets smyckestillverkare. Dessa lån kommer från den inhemska importkvoten, vilket gör att industrin uppskattar det då de tror att det indiska guldpriset, inklusive importtullar, kommer att minska i framtiden och ser hoppfullt på framtiden. Under det senaste året har denna sektor drabbats hårt av ett antal importrestriktioner på guld.
Den indiska regeringen höjde förra året guldimporttullarna till 10 procent från 4 procent, och införde även regeln att 20 procent av allt importerat guld måste exporteras i förädlad form, en regel som är känd som 80:20-regeln.
De politiska begränsningarna som har drabbat denna sektor var avsedda att styra efterfrågan på investeringsguld, men har istället haft en negativ påverkan på den inhemska smyckesproduktionen och dess sysselsättning. Även Indiens export av smycken har drabbats negtivt av detta. De senaste rapporterna visar hur exporten av guldsmycken från Indien har fallit med 39,63 procent till 7,86 miljarder USD under mars 2014.
Restriktionerna har lett till en ökad smuggling av guld i Indien, världens största eller eventuellt näst största köpare av guld efter Kina, bland annat genom så kallade “Hawala”-kanaler som är informella internationella nätverk för att överföra pengar. Fler och fler röster höjs nu för att Indien skall tillåta import av guld och andra ädelmetaller med en lägre tull. Kraven på att den så kallade 80/20-regeln skall avskaffas ökar också, vilket skulle kunna leda till att guldsmidessektorn åter får en ökad betydelse i Indien och att världsmarknadspriset på guld stiger.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet