Nyheter
Lättningar i importrestriktionerna kan återuppliva den indiska guldindustrin

Den indiska Centralbanken har tillåtit några av de stora guldimportörerna och främsta handelshusen att importera metallen under den så kallade 80/20-regeln, där 20 procent av det importerade värdet måste exporteras i en form där värde har adderats, till exempel där tackor har gjorts om till smycken.
Den senaste tidens lättnader i guldimporten hos Reserve Bank of India (RBI) kan hjälpa till att sänka de inhemska priserna och återuppliva den krisdrabbade industrin.
Sidharth Birla, chef på Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI), förväntar sig att den nya, av Narendra Modi ledda regeringen, kommer att ta till reformer tack vare stabila och minskade underskott i bytesbalansen. FICCI förväntar sig att den nya regeringen kommer att genomföra ytterligare reformer i importpolitiken avseende guld för att stimulera tillväxten av denna för Indiens så viktiga exportsektor. De indiska juvelerarna är positiva till denna utveckling och vill att den nya regeringen skall vidta åtgärder som skulle öka förtroendet och relationen mellan alla aktörer inom denna sektor.
Geojit Comtrade säger att lättnader på importrestriktionerna skulle öka tillgången på guld på den inhemska marknaden, vilket i sin tur kommer att leda till ett fall i den illegala importen. En minskad oro för försörjningsavbrott hjälper också till att minska de höga premierna för guld på den lokala marknaden och kommer att locka fler köpare. På det internationella planet, är det sannolikt att anta att en ökad indisk efterfrågan får priserna på den internationella marknaden att stiga på förväntningar om ökad import från världens näst största konsument av guld.
Investeringar i guld på nuvarande nivåer rekommenderas just nu inte i Indien eftersom utsikterna för denna ädelmetall inte ser gynnsamma ut. Även som de nuvarande inhemska priserna är attraktiva för kortsiktiga investerare, kan möjligheterna för en uppvärdering av rupien baserat på optimism om att den nya regeringen skulle kunna vidta åtgärder för att förbättra ekonomin kunna komma att ha en negativ påverkan på guldpriset.
Minskade globala spänningar och ekonomiska bekymmer, signaler om återupplivade globala ekonomiska förhållanden och en förskjutning i investerarnas intresse till andra osäkra tillgångar som aktier har inskränkt guldets roll som en fristad. Även en svag fysisk efterfrågan från Indien och Kina och moderata centralbanksköp har också påverkat guldet.
Bankerna tillåts ge guldlån
Den indiska riksbanken tillåts låna ut guld, i form av så kallade ”guldlån”, till landets smyckestillverkare. Dessa lån kommer från den inhemska importkvoten, vilket gör att industrin uppskattar det då de tror att det indiska guldpriset, inklusive importtullar, kommer att minska i framtiden och ser hoppfullt på framtiden. Under det senaste året har denna sektor drabbats hårt av ett antal importrestriktioner på guld.
Den indiska regeringen höjde förra året guldimporttullarna till 10 procent från 4 procent, och införde även regeln att 20 procent av allt importerat guld måste exporteras i förädlad form, en regel som är känd som 80:20-regeln.
De politiska begränsningarna som har drabbat denna sektor var avsedda att styra efterfrågan på investeringsguld, men har istället haft en negativ påverkan på den inhemska smyckesproduktionen och dess sysselsättning. Även Indiens export av smycken har drabbats negtivt av detta. De senaste rapporterna visar hur exporten av guldsmycken från Indien har fallit med 39,63 procent till 7,86 miljarder USD under mars 2014.
Restriktionerna har lett till en ökad smuggling av guld i Indien, världens största eller eventuellt näst största köpare av guld efter Kina, bland annat genom så kallade “Hawala”-kanaler som är informella internationella nätverk för att överföra pengar. Fler och fler röster höjs nu för att Indien skall tillåta import av guld och andra ädelmetaller med en lägre tull. Kraven på att den så kallade 80/20-regeln skall avskaffas ökar också, vilket skulle kunna leda till att guldsmidessektorn åter får en ökad betydelse i Indien och att världsmarknadspriset på guld stiger.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet