Nyheter
Lättningar i importrestriktionerna kan återuppliva den indiska guldindustrin
Den indiska Centralbanken har tillåtit några av de stora guldimportörerna och främsta handelshusen att importera metallen under den så kallade 80/20-regeln, där 20 procent av det importerade värdet måste exporteras i en form där värde har adderats, till exempel där tackor har gjorts om till smycken.
Den senaste tidens lättnader i guldimporten hos Reserve Bank of India (RBI) kan hjälpa till att sänka de inhemska priserna och återuppliva den krisdrabbade industrin.
Sidharth Birla, chef på Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI), förväntar sig att den nya, av Narendra Modi ledda regeringen, kommer att ta till reformer tack vare stabila och minskade underskott i bytesbalansen. FICCI förväntar sig att den nya regeringen kommer att genomföra ytterligare reformer i importpolitiken avseende guld för att stimulera tillväxten av denna för Indiens så viktiga exportsektor. De indiska juvelerarna är positiva till denna utveckling och vill att den nya regeringen skall vidta åtgärder som skulle öka förtroendet och relationen mellan alla aktörer inom denna sektor.
Geojit Comtrade säger att lättnader på importrestriktionerna skulle öka tillgången på guld på den inhemska marknaden, vilket i sin tur kommer att leda till ett fall i den illegala importen. En minskad oro för försörjningsavbrott hjälper också till att minska de höga premierna för guld på den lokala marknaden och kommer att locka fler köpare. På det internationella planet, är det sannolikt att anta att en ökad indisk efterfrågan får priserna på den internationella marknaden att stiga på förväntningar om ökad import från världens näst största konsument av guld.
Investeringar i guld på nuvarande nivåer rekommenderas just nu inte i Indien eftersom utsikterna för denna ädelmetall inte ser gynnsamma ut. Även som de nuvarande inhemska priserna är attraktiva för kortsiktiga investerare, kan möjligheterna för en uppvärdering av rupien baserat på optimism om att den nya regeringen skulle kunna vidta åtgärder för att förbättra ekonomin kunna komma att ha en negativ påverkan på guldpriset.
Minskade globala spänningar och ekonomiska bekymmer, signaler om återupplivade globala ekonomiska förhållanden och en förskjutning i investerarnas intresse till andra osäkra tillgångar som aktier har inskränkt guldets roll som en fristad. Även en svag fysisk efterfrågan från Indien och Kina och moderata centralbanksköp har också påverkat guldet.
Bankerna tillåts ge guldlån
Den indiska riksbanken tillåts låna ut guld, i form av så kallade ”guldlån”, till landets smyckestillverkare. Dessa lån kommer från den inhemska importkvoten, vilket gör att industrin uppskattar det då de tror att det indiska guldpriset, inklusive importtullar, kommer att minska i framtiden och ser hoppfullt på framtiden. Under det senaste året har denna sektor drabbats hårt av ett antal importrestriktioner på guld.
Den indiska regeringen höjde förra året guldimporttullarna till 10 procent från 4 procent, och införde även regeln att 20 procent av allt importerat guld måste exporteras i förädlad form, en regel som är känd som 80:20-regeln.
De politiska begränsningarna som har drabbat denna sektor var avsedda att styra efterfrågan på investeringsguld, men har istället haft en negativ påverkan på den inhemska smyckesproduktionen och dess sysselsättning. Även Indiens export av smycken har drabbats negtivt av detta. De senaste rapporterna visar hur exporten av guldsmycken från Indien har fallit med 39,63 procent till 7,86 miljarder USD under mars 2014.
Restriktionerna har lett till en ökad smuggling av guld i Indien, världens största eller eventuellt näst största köpare av guld efter Kina, bland annat genom så kallade “Hawala”-kanaler som är informella internationella nätverk för att överföra pengar. Fler och fler röster höjs nu för att Indien skall tillåta import av guld och andra ädelmetaller med en lägre tull. Kraven på att den så kallade 80/20-regeln skall avskaffas ökar också, vilket skulle kunna leda till att guldsmidessektorn åter får en ökad betydelse i Indien och att världsmarknadspriset på guld stiger.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Saudi Aramco går från stor nettokassa till nettoskuld
Saudi Aramco har släppt sin kvartalsrapport och energianalytikern Javier Blas uppmärksammar att företaget under årets första nio månader har gått från en nettokassa på 27,4 miljarder USD till en nettoskuld på 8,9 miljarder USD. Det är en avsevärd förändring på så kort tid. 130 miljoner USD per dag.
Företaget betalar utdelning, vilket således även innebär att man har lånat pengar som sedan delvis har delats ut till ägarna. Företaget ägs till största del av Saudiarabien som är i stort behov av kapital för att finansiera sina investeringar varför denna indirekta upplåning är logisk. Det är inte heller vidare unikt att företag lånar upp pengar för att dela ut dem till ägarna och att låna pengar för att göra investeringar är rimligt. Men det är ändå värt att notera, Saudi Aramco har alltid varit den stabila oändliga kassan.
Nyheter
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet
Bloombergs Markets Live Pulse Survey som publicerades förra veckan visade att marknaden förväntar sig att guld ska fortsätta sin kraftiga prisuppgång om Donald Trump blir vald till president, medan priset förväntas falla tillbaka om Kamala Harris tar över.
Marknaden ser guld som ett skydd mot inflation från de handelstariffer som Donald Trump har sagt att han vill bygga sin ekonomiska politik på.
Även i en tidigare undersökning ansågs guld vara det bästa skyddet mot den förväntade inflationen om Trump blir vald. Harris politik förväntas leda till betydligt lägre inflation enlig flera undersökning.
Tänk dock på att för investerare som har sin ekonomi i en annan valuta än USD så spelar även Donald Trumps förkärlek för en svag dollar en stor roll. Om guldpriset i USD går upp samtidigt som USD går ner så måste man exempelvis som svensk fundera över nettoeffekten. Eller så köper man guld som en försäkring och är nöjd, det har visat sig fungera relativt bra över tid.
Nyheter
Uppköpsbud på Salzgitter, ett av Europas största stålbolag
Salzgitter är ett av de största stålbolagen i Europa som förutom stål även producerar närliggande produkter. Företaget har en historia på över 150 år och har idag över 25 000 anställda.
Nu har aktieägaren GP Günter Papenburg meddelat att man tillsammans med TSR Recycling tänker lägga ett bud på Salzgitter. Fullföljande av budet är villkorat av att man uppnår ett ägande på över 45 procent, vilket inkluderar de 25 procent av aktierna som GP Günter Papenburg äger sedan tidigare. Vad man tänker erbjuda för pris har ännu inte kommunicerats.
Här på Råvarumarknaden.se måste vi erkänna att vi inte har någon närmare bra koll på bolaget. Men med tanke på hur välkänt namnet är och hur stort företaget är så blev vi ändå något överraskade över det faktum att bolaget har ett börsvärde på bara 832 miljoner euro.
Tittar man på aktiekursen verkar bolaget ha ridit väldigt högt på byggboomen ett fåtal år innan finanskrisen 2007-2008 slog till med full kraft.
-
Nyheter3 veckor sedan
Råvaror är rekordbilliga i relation till aktier
-
Nyheter4 veckor sedan
Equinor köper 10 procent av Ørsted för omkring 26 miljarder kronor
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: cautious watching
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Brace for impact!
-
Nyheter3 veckor sedan
LKAB kan producera mer än de kan transportera
-
Nyheter4 veckor sedan
Terrorattack och krig i mellanöstern, oljepriset har inte reagerat vidare kraftigt
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset passerar 2700 USD till sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter2 veckor sedan
District Metals prospekterar uran i Sverige, nu noteras även aktierna här