Följ oss

Nyheter

Kinesiska utförsäljningar av stål

Publicerat

den

Stål produceras i Kina

Stål produceras i KinaKina, världens största tillverkare av stål, har i dag en andel om mer hälften av den globala produktionen. Varje dag produceras mer än två miljoner ton stål i Kina. Med en europeisk recession och en minskad tillväxt i Kina har lagren ökat betydligt samtidigt som priset på stål och insatsråvaran järnmalm har fallit kraftigt. The China Iron and Steel Association påstår att de kinesiska ståltillverkarnas resultat föll med 96 procent under det första halvåret 2012. De kinesiska myndigheterna talar nu om lättnader i exportskatten för stål i syfte att kunna förbättra villkoren för de kinesiska ståltillverkarna. Betänk emellertid, varje extra ton stål som exporteras från Kina utgör ett ton stål som landets egen marknad inte ville köpa.

Vid första anblicken är detta dåliga nyheter för ståltillverkare i väst som redan kämpar med att konkurrera mot den stigande kinesiska exporten, men det är desto bättre för järnmalmsproducenter eftersom det krävs järnmalm för varje ton producerat stål.

Myntet har emellertid två sidor. Även om Beijing går vidare med dessa planer så kommer detta inte att ändra på den globala efterfrågan på stål, det utgör snarast ett erkännande att den totala stålefterfrågan varit alltför låg. Återigen, varje extra ton som exporteras från Kina är ett ton som kunnat säljas i Kina om att landets egen efterfrågan varit högre. Detta ton måste då det väl kommer ut på den globala marknaden konkurrera med stål som har producerats på andra ställen i världen. Detta kommer att ha en negativ inverkan på priserna på stål och på järnmalm.

Vid 117 USD per ton är det många som hävdar att priset på järnmalm inte kan falla mycket mer. Det sägs att de höga kostnaderna för de kinesiska gruvföretagen kommer att minska sin produktion om järnmalmspriset faller till 110 – 120 USD per ton och därmed skapas en omfördelning av utbudet på marknaden. På lång sikt kan det vara rätt. Råvaror kan emellertid komma att falla under det teoretiska priset som detta golv utgör, bland annat för att det kostar mer att stänga ned en gruva jämfört med att driva den vidare med förlust under en kortare period. Två bra exempel på hur det teoretiska priset har ignorerats av marknaden är ståltillverkarna själva och den nordamerikanska naturgassektorn.

Medan stålproducenter utanför Kina redan har börjat se över sin produktion på grund av det ökade konkurrenstrycket så gäller inte samma sak för järnmalmsproducenterna som istället baserat sina kalkyler på en fortsatt kinesisk tillväxt.

Australien kommer att drabbas

Axiom Capitals analytiker Gordon Johnson gör uppskattningen att det mellan 2012 och 2014 kommer att tillföras betydande mängder ny järnmalm till marknaden, och att detta motsvarar en ökad produktion om 416 miljoner ton stål per år, 27 procent av den globala efterfrågan 2011. Stålföretagen kommer att vara under fortsatt press om den kinesiska exporten ökar, även om det kan komma att lätta något om och när den ökade järnmalmsproduktionen når marknaden och pressar priserna nedåt.

Det bedöms framförallt drabba Australien, ett land som i dag står för 41 procent av den globala järnmalmsexporten och mer än hälften av den nya produktion som bedöms komma till marknaden de kommande åren. Både Rio Tinto och BHP Billiton har meddelat att de har för avsikt att se över sina kostnader i syfte att kunna agera konkurrenskraftigt även om priserna faller. Att försöka öka sin marknadsandel genom en ökad export av stål är något som kan komma att hålla de kinesiska stålföretagen vid liv ytterligare en tid, men på sikt innebär detta endast att de kinesiska producenterna skjuter överskottet framför sig. När bubblan slutligen exploderar så kommer det att krävas att de australiensiska gruv- och prospekteringsföretagen står beredda och kan skära ned sin verksamhet. Som det ser ut nu ser vi ingen ljusning för företagen som är verksamma inom vare sig stålproduktionen eller med utvinningen av järnmalm.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära