Följ oss

Nyheter

Kinesiska utförsäljningar av stål

Publicerat

den

Stål produceras i Kina

Stål produceras i KinaKina, världens största tillverkare av stål, har i dag en andel om mer hälften av den globala produktionen. Varje dag produceras mer än två miljoner ton stål i Kina. Med en europeisk recession och en minskad tillväxt i Kina har lagren ökat betydligt samtidigt som priset på stål och insatsråvaran järnmalm har fallit kraftigt. The China Iron and Steel Association påstår att de kinesiska ståltillverkarnas resultat föll med 96 procent under det första halvåret 2012. De kinesiska myndigheterna talar nu om lättnader i exportskatten för stål i syfte att kunna förbättra villkoren för de kinesiska ståltillverkarna. Betänk emellertid, varje extra ton stål som exporteras från Kina utgör ett ton stål som landets egen marknad inte ville köpa.

Vid första anblicken är detta dåliga nyheter för ståltillverkare i väst som redan kämpar med att konkurrera mot den stigande kinesiska exporten, men det är desto bättre för järnmalmsproducenter eftersom det krävs järnmalm för varje ton producerat stål.

Myntet har emellertid två sidor. Även om Beijing går vidare med dessa planer så kommer detta inte att ändra på den globala efterfrågan på stål, det utgör snarast ett erkännande att den totala stålefterfrågan varit alltför låg. Återigen, varje extra ton som exporteras från Kina är ett ton som kunnat säljas i Kina om att landets egen efterfrågan varit högre. Detta ton måste då det väl kommer ut på den globala marknaden konkurrera med stål som har producerats på andra ställen i världen. Detta kommer att ha en negativ inverkan på priserna på stål och på järnmalm.

Vid 117 USD per ton är det många som hävdar att priset på järnmalm inte kan falla mycket mer. Det sägs att de höga kostnaderna för de kinesiska gruvföretagen kommer att minska sin produktion om järnmalmspriset faller till 110 – 120 USD per ton och därmed skapas en omfördelning av utbudet på marknaden. På lång sikt kan det vara rätt. Råvaror kan emellertid komma att falla under det teoretiska priset som detta golv utgör, bland annat för att det kostar mer att stänga ned en gruva jämfört med att driva den vidare med förlust under en kortare period. Två bra exempel på hur det teoretiska priset har ignorerats av marknaden är ståltillverkarna själva och den nordamerikanska naturgassektorn.

Medan stålproducenter utanför Kina redan har börjat se över sin produktion på grund av det ökade konkurrenstrycket så gäller inte samma sak för järnmalmsproducenterna som istället baserat sina kalkyler på en fortsatt kinesisk tillväxt.

Australien kommer att drabbas

Axiom Capitals analytiker Gordon Johnson gör uppskattningen att det mellan 2012 och 2014 kommer att tillföras betydande mängder ny järnmalm till marknaden, och att detta motsvarar en ökad produktion om 416 miljoner ton stål per år, 27 procent av den globala efterfrågan 2011. Stålföretagen kommer att vara under fortsatt press om den kinesiska exporten ökar, även om det kan komma att lätta något om och när den ökade järnmalmsproduktionen når marknaden och pressar priserna nedåt.

Det bedöms framförallt drabba Australien, ett land som i dag står för 41 procent av den globala järnmalmsexporten och mer än hälften av den nya produktion som bedöms komma till marknaden de kommande åren. Både Rio Tinto och BHP Billiton har meddelat att de har för avsikt att se över sina kostnader i syfte att kunna agera konkurrenskraftigt även om priserna faller. Att försöka öka sin marknadsandel genom en ökad export av stål är något som kan komma att hålla de kinesiska stålföretagen vid liv ytterligare en tid, men på sikt innebär detta endast att de kinesiska producenterna skjuter överskottet framför sig. När bubblan slutligen exploderar så kommer det att krävas att de australiensiska gruv- och prospekteringsföretagen står beredda och kan skära ned sin verksamhet. Som det ser ut nu ser vi ingen ljusning för företagen som är verksamma inom vare sig stålproduktionen eller med utvinningen av järnmalm.

Nyheter

Uppgången i oljepriset planade ut under helgen

Publicerat

den

Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea

Oljepriset gick upp direkt när Israel attackerade Iran förra veckan, men under helgen har prisutvecklingen planat ut trots att konflikten tilltagit. Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, kommenterar utvecklingen och vad som kan hända framåt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning

Publicerat

den

Elledning

Snittpriset på el väntas landa på cirka 30 öre per kilowattimme i sommar – i nivå med fjolåret. Men i elområde SE3, där bland annat Stockholm ingår, väntas priserna stiga med 70 procent till följd av att kärnkraftreaktorn Oskarshamn 3 står still. Samtidigt pressar höga vattennivåer ner priserna i norra Sverige. Det visar Bixias elprisprognos för sommaren.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Väderprognoserna pekar på normala förhållanden i Skandinavien. Men det blöta vädret under förra hösten och vintern har fyllt vattenmagasinen rejält, vilket bidrar till låga och stabila elpriser under juni till augusti.

– Att vi går in i sommaren med välfyllda vattenmagasin borgar för riktigt låga elpriser, särskilt i norr. I kombination med låg elförbrukning minimeras risken för några större prischocker i sommar, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Ner i norr, upp i syd

Det ovanligt stora vattenöverskottet både i Sverige och Norge fortsätter att pressa priserna norra Sverige. I  SE1 och SE2 väntas elpriserna landa på 13–14 öre per kilowattimme, jämfört med 18 öre i fjol.

I mellersta Sverige, elområde SE3, väntas elpriset i stället stiga till cirka 32 öre per kilowattimme, vilket är 70 procent högre än förra sommaren. Orsaken är att underhållet av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 förlängts till den 15 augusti, vilket minskar den planerbara elproduktionen.

Även SE4, längst i söder, påverkas av den reducerade kärnkraftsproduktionen, då kopplingen till kontinentens högre elpriser blir större. Här väntas elpriset landa på cirka 50 öre per kilowattimme vilket är i linje med fjolåret.

– Om inte underhållet i Oskarshamn förlängts hade vi för ovanlighetens skull haft full kärnkraftsproduktion i både Sverige och Finland i sommar. Nu får vi istället ett underskott som höjer priserna i mellersta och södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Under sommaren väntas också många så kallade minustimmar – timmar med negativt elpris – framför allt mitt på dagen när solkraften är som mest effektiv.

– En riktigt het sommardag kan solkraften stå för 80-90 procent av det tyska elbehovet under dagtid. Då blir ankkurvan djup och vi får negativa priser, vilket såklart pressar ner dygnsmedelpriset och gör att vi i Norden kan importera billigt, säger Johan Sigvardsson.

Europa kan pressa upp priserna till hösten

Samtidigt visar prognoser att södra Europa går mot en varm och torr sommar, vilket kan påverka elmarknaden längre fram.

– Hetare väder ökar behovet av luftkonditionering och elförbrukningen stiger. Det innebär att gaslagren inte fylls på i samma takt under påfyllnadssäsongen och efterfrågan i höst lär öka, vilket kan driva upp elpriserna i Europa till hösten och påverka även oss i Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Elpriset juni-augusti 2025 jämfört med 2024

Elområde2024 (utfall)2025 (prognos)
Systempris 27 öre29 öre
SE118 öre14 öre
SE218 öre13 öre
SE319 öre32 öre
SE451 öre50 öre
Fortsätt läsa

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära