Nyheter
Kinesisk efterfrågan ger stöd till ett annars svagt vetepris

Vetepriserna kan vara på väg ner, men efterfrågan i Kina kan hjälpa till att motverka den senaste tidens baisseartad utveckling.
Kinas återöppning av sin ekonomi kunde inte komma vid en bättre tidpunkt för vetepriserna. När covid-19-begränsningarna lättat ökar efterfrågan på vete i världens näst största ekonomi.
Vetepriserna trendade lägre efter April 2023 World Agricultural Supply and Demand Estimates-rapporten, till stor del beroende på minskad amerikansk foder- och restanvändning under 2022/2023.
Det fanns en ljuspunkt för vetemarknaden i aprilrapporten. Kinas prognoser för import av vete ökade med 73 miljoner bushels till 441 miljoner bushels, vilket gör landet till den största globala köparen av vete.
Väder och geopolitik är fortfarande de främsta katalysatorerna
En viktig katalysator för prisrörelserna på jordbruksråvaror är vädret. Det är samma sak när det kommer till vetepriserna, och som sådan kommer vädret att förbli den främsta katalysatorn.
”Vetepriserna tycks härleda mer av sin prisutveckling från förväntningarna på det kommande årets växtodling och globala handelsflöden”, sa sade en Farm Progress-analys. ”Räkna med att priserna förblir lyhörda för vädertrender i USA till dess att ytterligare marknadsinformation finns tillgänglig om internationell veteproduktion i år.”
Dessutom kan effekten av geopolitik inte ignoreras, särskilt som Rysslands krig i Ukraina fortsätter. Tills Ryssland går med på fortsatt export av spannmål från Ukraina kan utbudet komma att begränsas, vetepriserna kan bli volatila. Hittills återspeglar handelsaktiviteten i veteterminer denna blandade känsla.
Rysslands grepp om sitt vete skärps efter att tre av de största globala handlarna Cargill, Viterra och Louis Dreyfus sagt att de kommer att sluta köpa ryskt spannmål för export. Effekten av detta lämnar den ryska spannmålsförsörjningen i händerna på inhemska och statligt finansierade företag.
Nyheter
NKT tillverkar elkablar som kan överföra 1 GW, har orderstock på 10 miljarder euro

Högspänningskablar, som ofta ligger på havsbotten och förser hela länder med el, tillverkas i Karlskrona hos NKT. En kabel kan överföra 1 GW, motsvarande en hel kärnkraftsreaktor. 2027 invigs det tredje tornet där de tillverkas och som också blir det näst högsta tornet i Europa.
Företaget har en orderstock på 10 miljarder euro.
Nyheter
CATL pausar stor litiumgruva, kan ge prishöjningar på marknaden

En av världens största batteritillverkare, kinesiska CATL, har tillfälligt stoppat produktionen vid en av sina största litiumgruvor. Enligt David Deckelbaum, Managing Director för aktieanalys på TD Cowen, beror stoppet på att bolaget inte förnyat sin driftlicens i tid – inte på ekonomiska skäl.
Gruvan, som är en av de dyrare att driva och länge bidragit till ett överskott av litium på marknaden, har varit en viktig källa till utbud från Kina. CATL uppger att man arbetar för att snabbt återuppta produktionen.
Deckelbaum påpekar att ungefär 35 procent av den globala litiumproduktionen utanför Kina i dag sker med förlust. Efterfrågan på litium ökar fortfarande kraftigt – över 20 procent det senaste året – särskilt tack vare energilagring och elbilsmarknaden. Problemet har varit ett överutbud, framför allt från Kina och från afrikanska gruvor vars råvaror raffineras i Kina.
Marknaden har reagerat starkt på nyheten, med stigande litiumaktier, då stoppet kan minska överskottet och på sikt driva upp priserna från dagens nivå runt 10 000 USD per ton mot en långsiktig incitamentsnivå kring 16 000 USD per ton.
Deckelbaum framhåller att överlevande aktörer i branschen ofta är välfinansierade och har planerad produktion senare under decenniet. Han nämner exempel som Albemarle, som redan säkrat finansiering från USA:s energidepartement för nya projekt.
Kinas dominans inom elbilar och batteriproduktion är central i sammanhanget. Landet har ökat försäljningen av elbilar med 50 procent, investerat tungt i inhemsk litiumproduktion och kontrollerar stora delar av värdekedjan för batterier. Målet är att stärka exporten av både bilar och batterier.
Nyheter
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft

Det danska energibolaget Ørsted är ett spektakulärt fiasko som orsakat enorma förluster för investerare. Bolagets satsningar på vindkraft är en lång serie av haverier.
För tio månader sedan gjorde plötsligt norska Equinor en investering på 26 miljarder norska kronor för att köpa 9,8 procent av Ørsted-haveriet. Equinor ansåg att Ørsted hade en kvalitativ porfölj av vindkraftsprojekt. Kritiken mot denna investering var stor, för få kunde se vad Equinor såg.
Idag meddelade Ørsted att de måste göra en nyemission på 60 miljarder danska kronor, motsvarande 90 miljarder svenska kronor, för att försöka rädda situationen. Aktien har i skrivande stund fallit över 31 procent under dagen. Equinor betalade i genomsnitt 398,5 danska kronor, nu är aktien värd nästan hälften. Det är en förlust på nästan 13 miljarder kronor på tio månader på en enda investering.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter4 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter2 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export