Följ oss

Nyheter

Kinas förstörda veteskördar kan skapa möjligheter på marknaden

Publicerat

den

Vete växer för att bli livsmedel

Vete i KinaEn kombination av frost och för mycket regn har skapat förödelse för Kinas veteskördar, något som kan tvinga landet att öka sin veteimport radikalt.

Livsmedelsförsörjningen är redan nu en flaskhals för Kinas 1,35 miljarder stora befolkning, och rankas som nummer 42 av världens livsmedelsproducenter, strax före Botswana. Urbaniseringen har gjort åkermark till en bristvara, något som i kombination med olika livsmedelsskandaler (de har dessa i Kina också, det är inte bara i Sverige vi sett dem) gjort konsumenterna nervösa. Kombinera detta med volatila livsmedelspriser och en ökad inflation så börjar vi se en bild av hur pass illa det kan bli.

En missad veteskörd kan leda till att de styrande i Peking uppmuntrar sina företag att förvärva ännu fler livsmedelsproducenter runt om i världen i syfte att säkra den teknik och de naturresurser som Kina behöver för att föda sina många hungriga munnar.

Kinas livsmedelsbrist redan ett bekymmer

Redan i dag är den kinesiska livsmedelsbristen ett problem som tas på allvar av affärsvärlden. När japanska Marubeni Corp köpte den amerikanska sojabönsodlaren Gavilon för 5,6 miljarder dollar så stoppades denna affär i nästan ett år av de kinesiska myndigheterna. Då den tillslut godkändes var det med stränga villkor för det sammanslagna bolaget som kommer att ge Kina access till en stor del av produktionen som landet behöver för att möta den inhemska efterfrågan.

I maj 2013 lade Shuanghui International ett bud på 4,7 miljarder USD på Smithfield, USA:s största fläskproducent, vilket fick de amerikanska politikerna att väcka frågan om Kina skulle få tillåtas att stärka sina strategiska fläskreserver på USAs bekostnad. Ben Becker, pressekreterare för senatens jordbruksutskott, utryckte sin oro för New York Times och ställde frågorna ”Tänk om de köper upp vårt största mejeri i morgon? Eller landets största majsproducent?”. En av de frågorna som inte ställdes, men antyddes var om det på sikt kunde leda till att USA står utan mjölk eller majs.

Överdrivna farhågor men det finns anledning att oroa sig

Sådana farhågor är ofta överdrivna, det är inte direkt så att Kina skulle kunna beordra all världens grisar att sluta reproducera sig. New York Times noterade vad jordbruksekonomerna världen över redan vet, att det endast skulle ta ett par år att ersätta den förlorade kapaciteten även om alla Smithfields grisar gick på export till Kina.

Det är inte Smithfields grisar som Kina är ute efter i första hand utan bolagets kompetens att driva en effektiv proteinbaserad försörjningskedja. Det är därför osannolikt att Kina skulle vara villiga att köpa upp mejeriföretag som Nestlé eller Danone, eller majsprocessorer som Archers Daniels Midland, utan att utveckla dessa bolag. Det är däremot sannolikt att världens mjölkproducenter som redan nu befinner sig i en konsolideringsfas kommer att få flera uppköpserbjudanden.

Självförsörjande på livsmedel

Värden över noll indikerar självförsörjande enligt OECD.

Enligt OECD (se ovan) behöver Kina redan nu importera stora mängder spannmål och mejeriprodukter. OECD räknar emellertid med att Kina kommer att förbättra sin livsmedelsförsörjning och förbli självförsörjande vad gäller de viktigaste livsmedelsgrödorna, men att detta kommer att ske något snabbare än landets produktionstillväxt på 0,3 procent per år, liknande det vi såg det förra årtiondet.

Tillväxten kommer skapa affärsmöjligheter

Denna trend kommer att påverka M & A världen över, något som bara tagit sin början i fråga om affärer som Smithfield och Gavilon-Marubeni där globala aktörer går samman för att bättre kunna svara mot den ökade kinesiska efterfrågan.

I och med att Kina inte uppfyller sina mål i fråga om årets veteskörd är det sannolikt att vi redan inom kort kommer att få se ytterligare affärer inom livsmedelsproduktionssektorn. Enligt en undersökning som nyhetsbyrån Reuters har gjort hos spannmålshandlare och analytiker kommer Kina att behöva importera 10 miljoner ton vete, nästan dubbelt så mycket som tidigare estimerades och den högsta siffran på ett decennium.

Med ökade livsmedelskrav från Kinas allt mer välbeställda konsumenter och de massiva markföroreningar som är ett resultat av decennier av industriell produktion kan Peking tvingas göra ännu större livsmedelsinköp från omvärlden.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära