Följ oss

Nyheter

Kina fördubblar sina guldköp

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Uppgifter från den före detta brittiska kronkolonin Hong Kong, numera en del av Kina, visar att Kina under 2011 mer än fördubblade sin import av guld. Det saknas visserligen en officiell rapportering från de kinesiska myndigheterna, men data avseende importen från Hong Kong brukar av denna orsak anses utgöra ett bra underlag för den kinesiska efterfrågan på guld.

Under november 2011 var den kinesiska importen av guld från Hong Kong cirka 103.000 kilo, motsvarande 103 ton, vilket skall ställas mot siffran 86.000 kilo, eller 86 ton under oktober 2011. För helåret 2011 bedöms siffran ha uppgått till 490 ton, en fördubbling mot de 245 ton guld som Kina importerade från Hong Kong under 2011.

Vilka de kinesiska aktörer är som valt att öka sitt innehav är okänt, men det spekuleras i att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, som i dag har världens femte största guldreserv, har fortsatt att köpa.

Det finns även tecken på att kinesiska privatinvesterare har köpt stora mängder guld, vi har bland annat sett hur det numera finns en så pass stor efterfrågan på guld i Kina att det har införts så kallade guldautomater där landets medborgare kan köpa sitt guld lika enkelt som genom ett bankomatuttag. Kina kommer även att starta en ny råvarubörs, Pan Asia Gold Exchange, där handeln i guld initialt kommer att prissättas i dollar, men där myndigheterna har för avsikt att kunna erbjuda motsvarande kontrakt prissatta i kinesiska renminbi, vilka börsens ledning tror kommer att uppskattas av de internationella guldhandlarna.

I WGC-rapporten konstaterades att Indien återigen stod för den största efterfrågan av alla 2011 med en guldimport om totalt 933 ton jämfört med Kinas 770 ton, men det var den kraftigt ökade importen från Kina under det fjärde kvartalet som tvingade WGC att förutsäga landet kan komma att ta över topplaceringen från Indien 2012. Bilden nedan, som härrör från tabell 10 i rapporten, är talande.

Diagram över historisk efterfrågan på guld - WGC

Av skäl som är lätta att förstå har efterfrågan på fysiska ädelmetaller stigit kraftigt sedan den finansiella krisen började. Från att ha svarat för omkring 10 procent av efterfrågan av allt guld i början av det senaste decenniet svarar guldtackor och mynt för mer än en tredjedel av den totala efterfrågan, något som mer väl än uppvägde den minskade smyckesförsäljningen under de senaste åren, eftersom guldtackor, mynt och andra fysiska guldprodukter är särskilt populära i Kina på grund av bristen på andra investeringsalternativ vid en tidpunkt när inkomsterna skjuter i höjden.

Kanske ännu viktigare, enligt de fotnoter som tillhandahålls av WGC, innehåller data i diagrammet inte uppgifter om den kinesiska centralbankens köp och försäljningar som skiftade från det senare till det förra under 2009.

Från att ha varit nettosäljare av mer än 400 ton guld per år för endast några år sedan köpte centralbankerna lika mycket guld som 1964, cirka 440 ton guld under 2010, en ökning från 77 ton under 2010. Efterfrågan kommer främst från tillväxtekonomierna där tjänstemän har varit på sin vakt mot alla pengar tryckta i väst

Mexiko var den största köparen under 2011 med sina köp av 100 ton guld, medan Ryssland kom på andra plats med sina 95 ton, men återigen, det är Kina som drar uppmärksamhet till sig fast det helt klart inte är deras avsikt.

I en intervju med WGC:s Marcus Grubb i Financial Times framkommer det att den kinesiska centralbankens köp av guld tros ha spelat en stor roll i den kraftiga ökningen av den kinesiska guldimporten under det fjärde kvartalet 2011.

Kinas import från Hong Kong, som står för huvuddelen av landets guldimport, sköt i höjden till 227 ton under de tre sista månaderna av 2011, enligt uppgifter som publicerats i Hong Kong. Gruvproduktionen i landet, den största guldproducent i världen, uppgick till cirka 100 ton under det sista kvartalet 2011, vilket innebär ett totalt utbud om minst 330 ton. Detta skall jämföras med de 191 ton guld Bank of China - Goldi form av smycken, tackor och mynt, som står för huvuddelen av den kinesiska efterfrågan. Eftersom Kina inte tillåter export av guld, var skillnaden mellan den inhemska utbudet och efterfrågan cirka 139 ton under Q4 2011, och centralbankens inköp stod sannolikt för hela denna differens.

Detta är förenligt med den allmänna uppfattningen att Kinas centralbank kommer att fortsätta att ackumulera guld, köpa när priset faller och endast avslöja omfattningen av sina köp för världen långt efter det att detta har skett, som till exempel under 2009 när det avslöjades att landet nästan dubblat sina guldreserver till 1.054 ton jämfört med den sista officiella siffran som rapporterades 2003.

Sammanfattningsvis kan Bank of China komma att öka sina guldreserver i ett blixtrande tempo och det är entydigt med en hausse för den gula metallen då många analytiker tror att Kina i slutändan kan komma att köpa tusentals ton, samtidigt som de säljer västerländska statspapper för något mer konkret.

I andra nyheter, visade kvartalsrapporter att amerikanska hedgefonder gjorde justeringar i sina innehav i SPDR Gold Shares ETF (GLD) under det fjärde kvartalet 2011. Några av dessa ökade sin exponering medan andra minskade sina innehav. Det viktigaste affärerna i guld görs emellertid numera i Asien.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära