Kina fördubblar sina guldköp

Uppgifter från den före detta brittiska kronkolonin Hong Kong, numera en del av Kina, visar att Kina under 2011 mer än fördubblade sin import av guld. Det saknas visserligen en officiell rapportering från de kinesiska myndigheterna, men data avseende importen från Hong Kong brukar av denna orsak anses utgöra ett bra underlag för den kinesiska efterfrågan på guld.

Under november 2011 var den kinesiska importen av guld från Hong Kong cirka 103.000 kilo, motsvarande 103 ton, vilket skall ställas mot siffran 86.000 kilo, eller 86 ton under oktober 2011. För helåret 2011 bedöms siffran ha uppgått till 490 ton, en fördubbling mot de 245 ton guld som Kina importerade från Hong Kong under 2011.

Vilka de kinesiska aktörer är som valt att öka sitt innehav är okänt, men det spekuleras i att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, som i dag har världens femte största guldreserv, har fortsatt att köpa.

Det finns även tecken på att kinesiska privatinvesterare har köpt stora mängder guld, vi har bland annat sett hur det numera finns en så pass stor efterfrågan på guld i Kina att det har införts så kallade guldautomater där landets medborgare kan köpa sitt guld lika enkelt som genom ett bankomatuttag. Kina kommer även att starta en ny råvarubörs, Pan Asia Gold Exchange, där handeln i guld initialt kommer att prissättas i dollar, men där myndigheterna har för avsikt att kunna erbjuda motsvarande kontrakt prissatta i kinesiska renminbi, vilka börsens ledning tror kommer att uppskattas av de internationella guldhandlarna.

I WGC-rapporten konstaterades att Indien återigen stod för den största efterfrågan av alla 2011 med en guldimport om totalt 933 ton jämfört med Kinas 770 ton, men det var den kraftigt ökade importen från Kina under det fjärde kvartalet som tvingade WGC att förutsäga landet kan komma att ta över topplaceringen från Indien 2012. Bilden nedan, som härrör från tabell 10 i rapporten, är talande.

Av skäl som är lätta att förstå har efterfrågan på fysiska ädelmetaller stigit kraftigt sedan den finansiella krisen började. Från att ha svarat för omkring 10 procent av efterfrågan av allt guld i början av det senaste decenniet svarar guldtackor och mynt för mer än en tredjedel av den totala efterfrågan, något som mer väl än uppvägde den minskade smyckesförsäljningen under de senaste åren, eftersom guldtackor, mynt och andra fysiska guldprodukter är särskilt populära i Kina på grund av bristen på andra investeringsalternativ vid en tidpunkt när inkomsterna skjuter i höjden.

Kanske ännu viktigare, enligt de fotnoter som tillhandahålls av WGC, innehåller data i diagrammet inte uppgifter om den kinesiska centralbankens köp och försäljningar som skiftade från det senare till det förra under 2009.

Från att ha varit nettosäljare av mer än 400 ton guld per år för endast några år sedan köpte centralbankerna lika mycket guld som 1964, cirka 440 ton guld under 2010, en ökning från 77 ton under 2010. Efterfrågan kommer främst från tillväxtekonomierna där tjänstemän har varit på sin vakt mot alla pengar tryckta i väst

Mexiko var den största köparen under 2011 med sina köp av 100 ton guld, medan Ryssland kom på andra plats med sina 95 ton, men återigen, det är Kina som drar uppmärksamhet till sig fast det helt klart inte är deras avsikt.

I en intervju med WGC:s Marcus Grubb i Financial Times framkommer det att den kinesiska centralbankens köp av guld tros ha spelat en stor roll i den kraftiga ökningen av den kinesiska guldimporten under det fjärde kvartalet 2011.

Kinas import från Hong Kong, som står för huvuddelen av landets guldimport, sköt i höjden till 227 ton under de tre sista månaderna av 2011, enligt uppgifter som publicerats i Hong Kong. Gruvproduktionen i landet, den största guldproducent i världen, uppgick till cirka 100 ton under det sista kvartalet 2011, vilket innebär ett totalt utbud om minst 330 ton. Detta skall jämföras med de 191 ton guld i form av smycken, tackor och mynt, som står för huvuddelen av den kinesiska efterfrågan. Eftersom Kina inte tillåter export av guld, var skillnaden mellan den inhemska utbudet och efterfrågan cirka 139 ton under Q4 2011, och centralbankens inköp stod sannolikt för hela denna differens.

Detta är förenligt med den allmänna uppfattningen att Kinas centralbank kommer att fortsätta att ackumulera guld, köpa när priset faller och endast avslöja omfattningen av sina köp för världen långt efter det att detta har skett, som till exempel under 2009 när det avslöjades att landet nästan dubblat sina guldreserver till 1.054 ton jämfört med den sista officiella siffran som rapporterades 2003.

Sammanfattningsvis kan Bank of China komma att öka sina guldreserver i ett blixtrande tempo och det är entydigt med en hausse för den gula metallen då många analytiker tror att Kina i slutändan kan komma att köpa tusentals ton, samtidigt som de säljer västerländska statspapper för något mer konkret.

I andra nyheter, visade kvartalsrapporter att amerikanska hedgefonder gjorde justeringar i sina innehav i SPDR Gold Shares ETF (GLD) under det fjärde kvartalet 2011. Några av dessa ökade sin exponering medan andra minskade sina innehav. Det viktigaste affärerna i guld görs emellertid numera i Asien.