Nyheter

Kina fördubblar sina guldköp

Publicerat

14 år sedan

den

7 mars, 2012

Uppgifter från den före detta brittiska kronkolonin Hong Kong, numera en del av Kina, visar att Kina under 2011 mer än fördubblade sin import av guld. Det saknas visserligen en officiell rapportering från de kinesiska myndigheterna, men data avseende importen från Hong Kong brukar av denna orsak anses utgöra ett bra underlag för den kinesiska efterfrågan på guld.

Under november 2011 var den kinesiska importen av guld från Hong Kong cirka 103.000 kilo, motsvarande 103 ton, vilket skall ställas mot siffran 86.000 kilo, eller 86 ton under oktober 2011. För helåret 2011 bedöms siffran ha uppgått till 490 ton, en fördubbling mot de 245 ton guld som Kina importerade från Hong Kong under 2011.

Vilka de kinesiska aktörer är som valt att öka sitt innehav är okänt, men det spekuleras i att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, som i dag har världens femte största guldreserv, har fortsatt att köpa.

Det finns även tecken på att kinesiska privatinvesterare har köpt stora mängder guld, vi har bland annat sett hur det numera finns en så pass stor efterfrågan på guld i Kina att det har införts så kallade guldautomater där landets medborgare kan köpa sitt guld lika enkelt som genom ett bankomatuttag. Kina kommer även att starta en ny råvarubörs, Pan Asia Gold Exchange, där handeln i guld initialt kommer att prissättas i dollar, men där myndigheterna har för avsikt att kunna erbjuda motsvarande kontrakt prissatta i kinesiska renminbi, vilka börsens ledning tror kommer att uppskattas av de internationella guldhandlarna.

I WGC-rapporten konstaterades att Indien återigen stod för den största efterfrågan av alla 2011 med en guldimport om totalt 933 ton jämfört med Kinas 770 ton, men det var den kraftigt ökade importen från Kina under det fjärde kvartalet som tvingade WGC att förutsäga landet kan komma att ta över topplaceringen från Indien 2012. Bilden nedan, som härrör från tabell 10 i rapporten, är talande.

Av skäl som är lätta att förstå har efterfrågan på fysiska ädelmetaller stigit kraftigt sedan den finansiella krisen började. Från att ha svarat för omkring 10 procent av efterfrågan av allt guld i början av det senaste decenniet svarar guldtackor och mynt för mer än en tredjedel av den totala efterfrågan, något som mer väl än uppvägde den minskade smyckesförsäljningen under de senaste åren, eftersom guldtackor, mynt och andra fysiska guldprodukter är särskilt populära i Kina på grund av bristen på andra investeringsalternativ vid en tidpunkt när inkomsterna skjuter i höjden.

Kanske ännu viktigare, enligt de fotnoter som tillhandahålls av WGC, innehåller data i diagrammet inte uppgifter om den kinesiska centralbankens köp och försäljningar som skiftade från det senare till det förra under 2009.

Från att ha varit nettosäljare av mer än 400 ton guld per år för endast några år sedan köpte centralbankerna lika mycket guld som 1964, cirka 440 ton guld under 2010, en ökning från 77 ton under 2010. Efterfrågan kommer främst från tillväxtekonomierna där tjänstemän har varit på sin vakt mot alla pengar tryckta i väst

Mexiko var den största köparen under 2011 med sina köp av 100 ton guld, medan Ryssland kom på andra plats med sina 95 ton, men återigen, det är Kina som drar uppmärksamhet till sig fast det helt klart inte är deras avsikt.

I en intervju med WGC:s Marcus Grubb i Financial Times framkommer det att den kinesiska centralbankens köp av guld tros ha spelat en stor roll i den kraftiga ökningen av den kinesiska guldimporten under det fjärde kvartalet 2011.

Kinas import från Hong Kong, som står för huvuddelen av landets guldimport, sköt i höjden till 227 ton under de tre sista månaderna av 2011, enligt uppgifter som publicerats i Hong Kong. Gruvproduktionen i landet, den största guldproducent i världen, uppgick till cirka 100 ton under det sista kvartalet 2011, vilket innebär ett totalt utbud om minst 330 ton. Detta skall jämföras med de 191 ton guld i form av smycken, tackor och mynt, som står för huvuddelen av den kinesiska efterfrågan. Eftersom Kina inte tillåter export av guld, var skillnaden mellan den inhemska utbudet och efterfrågan cirka 139 ton under Q4 2011, och centralbankens inköp stod sannolikt för hela denna differens.

Detta är förenligt med den allmänna uppfattningen att Kinas centralbank kommer att fortsätta att ackumulera guld, köpa när priset faller och endast avslöja omfattningen av sina köp för världen långt efter det att detta har skett, som till exempel under 2009 när det avslöjades att landet nästan dubblat sina guldreserver till 1.054 ton jämfört med den sista officiella siffran som rapporterades 2003.

Sammanfattningsvis kan Bank of China komma att öka sina guldreserver i ett blixtrande tempo och det är entydigt med en hausse för den gula metallen då många analytiker tror att Kina i slutändan kan komma att köpa tusentals ton, samtidigt som de säljer västerländska statspapper för något mer konkret.

I andra nyheter, visade kvartalsrapporter att amerikanska hedgefonder gjorde justeringar i sina innehav i SPDR Gold Shares ETF (GLD) under det fjärde kvartalet 2011. Några av dessa ökade sin exponering medan andra minskade sina innehav. Det viktigaste affärerna i guld görs emellertid numera i Asien.

Annons

Relaterade ämnen:guld kina

Nästa

Nya enorma oljefynd rapporteras i Iran

Missa inte

GOLD SHARES vs ’NORMAL’ SHARES, unfamiliarity vs blind confidence

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

3 dagar sedan

den

12 mars, 2026

Redaktionen

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

5 dagar sedan

den

10 mars, 2026

Redaktionen

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

6 dagar sedan

den

9 mars, 2026

Redaktionen

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa