Nyheter
Kaffemarknaden under Coronaviruset

Läget på kaffemarknaden skiljer sig mycket mellan de olika länderna i Latinamerika. Brasilien är den största och effektivaste producenten i Latinamerika följt av Colombia. Trots att det internationella priset på kaffe har varit lågt och mycket volatilt den senaste tiden, är Brasiliens produktionskostnader de lägsta i regionen. Samtidigt har växelkursen gjort det möjligt för brasilianska jordbrukare att ha den högsta inkomsten i regionen, kanske i världen. Colombia har också gynnats av sin växelkurs, delvis på grund av oljepriser, som den colombianska ekonomin är mycket beroende av.

I de flesta andra länder i Latinamerika har låga kaffepriser allvarligt påverkat jordbrukarnas inkomst. Enligt representanter för kaffeodlare i Centralamerika har detta också bidragit till migrationen till USA.
Kaffe, särskilt Arabica, är mycket känsligt för klimatvariationer. Förändringarna i regnmönster, molntäckning och ljusstyrka har en mycket djup inverkan på kaffeproduktionen vad gäller volym och kvalitet. Förutom det faktum att blommande, och därmed bönantalet, kan påverkas negativt av klimatvariationer, kan förändringar i sådana saker som luftfuktighetsnivåerna leda till en utbredd sjukdom.
Till exempel kan hög luftfuktighet resultera i en ökning av kaffebladrost medan överdriven torka skapar miljön för att den insekten som heter coffee berry borer ska vara närvarande. Båda är potentiellt katastrofala för kaffeproduktionen.
Påverkar Coronaviruset konsumtionen av kaffe?
Konsumtionen är en fråga som är oroande i branschen. Rädslan är att på kort sikt kan budgetmedvetna konsumenter fortsätta dricka kaffe men byta till billigare märken. Det antas också att när situationen återgår till det normala kommer efterfrågan på kaffe av hög kvalitet att återkomma och kanske bli ännu starkare. Undersökningar som har gjorts av den colombianska kaffeodlarorganisationen Federacion de cafeteros indikerar att 67 procent av deltagarna trodde att när situationen återgår till normala förhållanden kommer efterfrågan på specialkaffe kommer att vara densamma eller högre än innan COVID-19.
Deltagarna trodde emellertid att detta kommer att ske först i slutet 2021. Detta kommer att ha en inverkan på högkvalitativa kaffeproducenter som Colombia, Guatemala, Costa Rica och Honduras, som kanske på kort sikt inte kan uppnå de premier de förväntade sig.
Det finns ett antal faktorer som påverkar premiumkaffe
- Många stora kaféer som konsumerar kaffe av hög kvalitet har för närvarande begränsad drift;
- många små och oberoende kaféer som köper premiumkaffe kanske inte överlever den nuvarande krisen;
- konsumenter kan komma att minska sina utgifter och byta till billigare märken; och
- förutom kaféer är det många restauranger, hotell etc som erbjuder kaffe med högt värde som kanske inte överlever eller kan tvingas arbeta med många begränsningar.
Vad kommer att hända med efterfrågan på lång sikt?
Experter tror att efterfrågan kommer att fortsätta vara stark när krisen är över. Coronavirus-pandemin har orsakat enorma ekonomiska smärtor och störningar i Latinamerika och runt om i världen.
Försäljningsfallet var så allvarligt att grossistpriset på arabica-kaffebönor till och med sjönk under 1 US dollar per pound på New York ICE-börsen i början av februari. Detta är ett prisfall på mer än 30 procent från vad kaffepriset var i slutet av december. I mitten av april höjdes emellertid varningsflaggor för att priset på kaffe skulle kunna öka kraftigt till följd av pandemin och de resebegränsningar som såg ut att göra att kaffeplockarna inte kunde ta sig till kaffeplantagerna.
Några månader senare kan det konstateras att det inte blev riktigt så illa som befarat för konsumenterna, även om det på många hålla ser illa ut för kaffeodlarna.
Arabica-priserna bestäms av Intercontinental Exchange (ICE) terminskontrakt. Priserna har varit extremt instabila under några år nu, delvis på grund av situationen med utbud och efterfrågan, men också på grund av finansiella spekulationer. Kaffepriserna har mest varit låga under många år. 1982 varierade kaffepriserna mellan 1,18 dollar per pound och 1,41 dollar per pound.
Den 22 juni 2020 stängde kaffepriset på 0,98 dollar per pound på New York-börsen. Vad detta totalt sett betyder är att – beroende på faktorer som inhemsk inflation och växelkurser – har jordbrukare i vissa länder tappat mer än 70 procent av sin köpkraft. Hittills har pandemin inte drivit kaffepriserna nedåt. Det är emellertid för tidigt att säga hur vissa aspekter av kaffeefterfrågan kommer att bete sig eller påverkan på producenterna.
Har konsumtionsmönstret av kaffe ändrats?
Det är inte helt klart om konsumtionsmönstret av kaffe har ändrats. Ursprungligen ökade kaffeefterfrågan från rostare; men det är ännu inte klart om det berodde på panikköp eller en faktisk ökning av konsumtionen. När situationen går tillbaka till det normala kommer vi att ha en tydligare idé.
Det fanns ingen brist på arbetskraft i Colombia, men i början av skörden i slutet av mars fanns det oro för att reseförbudet skulle kunna påverka kaffeskörden. Vid denna tidpunkt har mer än 95 procent av skörden på medellång sikt (”mitaca” eller ”traviesa”) skördats. Mer än 94 procent av jordbrukarna sa i maj att de inte hade några problem med arbetskraften.
När det gäller produktion försenades ”mitakan” några veckor på grund av väder, och lite kaffe plockas fortfarande. Förväntningen är att produktionen under första halvåret kommer att vara cirka 6,5 miljoner påsar med 60 kilo, vilket står för cirka 45 procent av årets produktion. Saker kan snabbt förändras inom jordbrukssektorn. Men om trenderna håller bör produktionen 2020 vara cirka 14,2 till 14,6 miljoner säckar, i överensstämmelse med tidigare år. Kaffe som produceras bör inte förväxlas med exporterat kaffe, eftersom det finns en del konsumtion i Colombia.
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
Nyheter
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.
Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.
Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
-
Nyheter4 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Analys3 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Analys4 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end
-
Analys3 veckor sedan
A shift to surplus will likely drive Brent towards the 60-line and the high 50ies
-
Nyheter2 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys2 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday