Nyheter

Kaffemarknaden under Coronaviruset

Publicerat

5 år sedan

den

14 juli, 2020

Läget på kaffemarknaden skiljer sig mycket mellan de olika länderna i Latinamerika. Brasilien är den största och effektivaste producenten i Latinamerika följt av Colombia. Trots att det internationella priset på kaffe har varit lågt och mycket volatilt den senaste tiden, är Brasiliens produktionskostnader de lägsta i regionen. Samtidigt har växelkursen gjort det möjligt för brasilianska jordbrukare att ha den högsta inkomsten i regionen, kanske i världen. Colombia har också gynnats av sin växelkurs, delvis på grund av oljepriser, som den colombianska ekonomin är mycket beroende av.

I de flesta andra länder i Latinamerika har låga kaffepriser allvarligt påverkat jordbrukarnas inkomst. Enligt representanter för kaffeodlare i Centralamerika har detta också bidragit till migrationen till USA.

Kaffe, särskilt Arabica, är mycket känsligt för klimatvariationer. Förändringarna i regnmönster, molntäckning och ljusstyrka har en mycket djup inverkan på kaffeproduktionen vad gäller volym och kvalitet. Förutom det faktum att blommande, och därmed bönantalet, kan påverkas negativt av klimatvariationer, kan förändringar i sådana saker som luftfuktighetsnivåerna leda till en utbredd sjukdom.

Till exempel kan hög luftfuktighet resultera i en ökning av kaffebladrost medan överdriven torka skapar miljön för att den insekten som heter coffee berry borer ska vara närvarande. Båda är potentiellt katastrofala för kaffeproduktionen.

Påverkar Coronaviruset konsumtionen av kaffe?

Konsumtionen är en fråga som är oroande i branschen. Rädslan är att på kort sikt kan budgetmedvetna konsumenter fortsätta dricka kaffe men byta till billigare märken. Det antas också att när situationen återgår till det normala kommer efterfrågan på kaffe av hög kvalitet att återkomma och kanske bli ännu starkare. Undersökningar som har gjorts av den colombianska kaffeodlarorganisationen Federacion de cafeteros indikerar att 67 procent av deltagarna trodde att när situationen återgår till normala förhållanden kommer efterfrågan på specialkaffe kommer att vara densamma eller högre än innan COVID-19.

Deltagarna trodde emellertid att detta kommer att ske först i slutet 2021. Detta kommer att ha en inverkan på högkvalitativa kaffeproducenter som Colombia, Guatemala, Costa Rica och Honduras, som kanske på kort sikt inte kan uppnå de premier de förväntade sig.

Det finns ett antal faktorer som påverkar premiumkaffe

Många stora kaféer som konsumerar kaffe av hög kvalitet har för närvarande begränsad drift;
många små och oberoende kaféer som köper premiumkaffe kanske inte överlever den nuvarande krisen;
konsumenter kan komma att minska sina utgifter och byta till billigare märken; och
förutom kaféer är det många restauranger, hotell etc som erbjuder kaffe med högt värde som kanske inte överlever eller kan tvingas arbeta med många begränsningar.

Vad kommer att hända med efterfrågan på lång sikt?

Experter tror att efterfrågan kommer att fortsätta vara stark när krisen är över. Coronavirus-pandemin har orsakat enorma ekonomiska smärtor och störningar i Latinamerika och runt om i världen.

Försäljningsfallet var så allvarligt att grossistpriset på arabica-kaffebönor till och med sjönk under 1 US dollar per pound på New York ICE-börsen i början av februari. Detta är ett prisfall på mer än 30 procent från vad kaffepriset var i slutet av december. I mitten av april höjdes emellertid varningsflaggor för att priset på kaffe skulle kunna öka kraftigt till följd av pandemin och de resebegränsningar som såg ut att göra att kaffeplockarna inte kunde ta sig till kaffeplantagerna.

Några månader senare kan det konstateras att det inte blev riktigt så illa som befarat för konsumenterna, även om det på många hålla ser illa ut för kaffeodlarna.

Arabica-priserna bestäms av Intercontinental Exchange (ICE) terminskontrakt. Priserna har varit extremt instabila under några år nu, delvis på grund av situationen med utbud och efterfrågan, men också på grund av finansiella spekulationer. Kaffepriserna har mest varit låga under många år. 1982 varierade kaffepriserna mellan 1,18 dollar per pound och 1,41 dollar per pound.

Den 22 juni 2020 stängde kaffepriset på 0,98 dollar per pound på New York-börsen. Vad detta totalt sett betyder är att – beroende på faktorer som inhemsk inflation och växelkurser – har jordbrukare i vissa länder tappat mer än 70 procent av sin köpkraft. Hittills har pandemin inte drivit kaffepriserna nedåt. Det är emellertid för tidigt att säga hur vissa aspekter av kaffeefterfrågan kommer att bete sig eller påverkan på producenterna.

Har konsumtionsmönstret av kaffe ändrats?

Det är inte helt klart om konsumtionsmönstret av kaffe har ändrats. Ursprungligen ökade kaffeefterfrågan från rostare; men det är ännu inte klart om det berodde på panikköp eller en faktisk ökning av konsumtionen. När situationen går tillbaka till det normala kommer vi att ha en tydligare idé.

Det fanns ingen brist på arbetskraft i Colombia, men i början av skörden i slutet av mars fanns det oro för att reseförbudet skulle kunna påverka kaffeskörden. Vid denna tidpunkt har mer än 95 procent av skörden på medellång sikt (”mitaca” eller ”traviesa”) skördats. Mer än 94 procent av jordbrukarna sa i maj att de inte hade några problem med arbetskraften.

När det gäller produktion försenades ”mitakan” några veckor på grund av väder, och lite kaffe plockas fortfarande. Förväntningen är att produktionen under första halvåret kommer att vara cirka 6,5 miljoner påsar med 60 kilo, vilket står för cirka 45 procent av årets produktion. Saker kan snabbt förändras inom jordbrukssektorn. Men om trenderna håller bör produktionen 2020 vara cirka 14,2 till 14,6 miljoner säckar, i överensstämmelse med tidigare år. Kaffe som produceras bör inte förväxlas med exporterat kaffe, eftersom det finns en del konsumtion i Colombia.

Annons

Relaterade ämnen:kaffe

Nästa

Kina importerar rekordmycket olja

Missa inte

Guldpriset har sin högsta veckostängning sedan september 2011

Fortsätt läsa

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

2 dagar sedan

den

21 augusti, 2025

Redaktionen

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

3 dagar sedan

den

21 augusti, 2025

Redaktionen

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

4 dagar sedan

den

20 augusti, 2025

Redaktionen

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa