Nyheter
Coffee, tea or…

Kaffedrickandet blir allt vanligare i Indien, ett av världens största länder som av tradition också har varit en av de största konsumenterna av te. Indien är världens näst största producent av te men landet har emellertid sedan århundraden också varit en stor producent av kaffe, även om mer än 80 procent av landets skördar exporteras och säljs internationellt.
I New Delhis affärsdistrikt, Connaught Place, formligen kryllar det av olika kaffekedjor samtidigt som det är näst intill omöjligt att köpa en vanlig kopp te. Det stora intresset för kaffe som landets växande medelklass visat har fått de stora kaffekedjorna att se Indien som en kommande tillväxtmarknad, och nu har Starbucks valt att påbörja sin etablering i Indien tillsammans med landets största handelshus Tata Group. Målet är att företaget under 2012 skall ha etablerat 50 stycken olika caféer runt om i landet. Ingen av dessa caféer kommer emellertid att fokusera på te.
Tedrickandet har länge dragits med ett imageproblem, och har haft svårt att övertyga konsumenterna om dess förträfflighet. Fram till för bara något år sedan såldes te endast av lokala ambulerande försäljare, ett yrke som av tradition har betraktas som ett lågstatusarbete, något att ta till när inga andra alternativ har funnits. Caféer har däremot lockat den unga urbana befolkningen genom att de har associerats med västerländsk fashionabel livsstil vilket gjort att landets inhemska kaffemärke, Café Coffee Day och italienska Lavazza ökar sin försäljning snart sagt varje år.
En ny våg av välutbildade indiska entreprenörer tror emellertid att det finns en betydande och otillfredsställd marknad som saknar ett alternativ i form av moderna tebutiker som erbjuder sina kunder ett hälsosamt alternativ fyllt med antioxidanter i en ren miljö. I dag finns bland annat Chai Point, baserat i Bangalore, men med planer på en nationell lansering, och Tapri från Jaipur, där kunderna kan välja mellan inte mindre än 40 olika sorters te. Bland de dyrare alternativen finns Infinitea i Bangalore, vilka alla tre har nått betydande ekonomisk framgång, trots att en kopp te, eller chai som det kallas för i Indien, endast kostar en femtiodel av vad en cappucino kostar.
En betydande förklaring till dessa företags framgång anses vara att konsumenter letar efter förändringar och något nytt, och att de nu vant sig vid caféerna och söker nya konsumtionstrender.
Hur ser framtiden för te ut?
Är te nästa råvara som vi kommer att kunna handla på råvarumarknaderna vid sidan av produkter som kaffe och socker? Det finns de som tror detta, medan andra säger att te inte kan komma att handlas på detta sätt på grund av dess känslighet vid transporter och lagring. Däremot ser vi det inte som osannolikt att vi inom en snar framtid kommer att se hur caféerna kommer att få konkurrens av renodlade tekedjor, kanske rent av sådana med ett indiskt ursprung.
Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Nyheter
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.
Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.
Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer
-
Analys2 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Nyheter2 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier