Nyheter
Indiens veteproduktion och export vissnar i värmen

Efter att ha lidit under blåsig hetta sedan det kritiska stadiet i mitten av mars har Indiens veteskörd minskat med 10-15 procent, vilket minskar den prognostiserade produktionen från 110 miljoner ton till 99 miljoner ton för regleringsåret 2022-2023, enligt en Global Agricultural Information Network från Foreign Agricultural Service vid US Department of Agriculture (USDA).

USDA Post New Delhi genomförde en schemalagd åkerturné 2-6 maj för att bedöma produktionen av vetegrödor under vinterplantering i de viktiga produktionsstaterna Uttar Pradesh och Bihar.
Skörden hade utvecklats väl under adekvata fukt- och temperaturförhållanden under hela februari, vilket höjde förväntningarna på en rekordskörd på uppåt 110 miljoner ton, upp från fjolårets rekord på 109,6 ton. Dock har ökningen i temperaturer under grödans sädfyllningsstadium påverkat kornsättningen, vilket resulterat i mindre kornstorlek och en högre andel omogna/krympta korn.
”Avkastningen i Indiens vetebälte är 11 procent lägre än väntat, med avkastningsnivåer i vissa områden på 20-30 procent”, sa USDA. ”Uttar Pradesh och Bihar tillsammans med Madhya Pradesh är bland Indiens ledande veteproducenter och levererar spannmål för både den privata handeln och för export.”
Som ett resultat av förväntade förluster tillkännagav den indiska regeringen den 13 maj i år ett förbud mot veteexport, med strikt begränsade undantag, med hänvisning till den plötsliga ökningen av globala vetepriser och de resulterande riskerna för livsmedelssäkerheten för Indien.
Efter utbrottet av covid-19-pandemien 2020 framstod Indien som en potentiellt viktig veteexportör för regionen Mellanöstern/Sydasien på grund av globala försörjningsstörningar. Indien är världens näst största veteproducent efter Kina, men började först nyligen göra sin närvaro märkbar på exportmarknaden samtidigt som man säkerställer tillräckliga försörjningar till sina 1,4 miljarder invånare.
2021-2022 exporterade Indien 8,5 miljoner ton vete, och USDA hade räknat med att exporten skulle bli rekordhöga 10 miljoner ton för 2022-2023 innan värmeböljan minskade skörden i april.
När Rysslands invasion av Ukraina störde exporten av vete från Svartahavsregionen hade Indiens bidrag till den globala marknaden varit välkommet. Även om det bara skulle ha representerat cirka 5 procent av världens vetehandel, hade nationer som var starkt beroende av Svartahavsvete, som Egypten, sökt sig till Indien efter basfödan.
Vete får nu endast skickas från landet av två skäl – där det finns ett arrangemang som involverar en oåterkallelig remburs som utfärdades före dagen för förbudet och med tillstånd från Indiens regering till andra länder för att uppfylla livsmedelssäkerhetbehov.
”Källor rapporterar att 5 miljoner ton till 6 miljoner ton vete var under kontrakt för export under de första fyra månaderna av regleringsåret 2022-23,” sade USDA. ”Under den nuvarande marknadsutbudssituationen skulle Indiens veteexport 2022-2023 knappt nå 6 miljoner ton.”
Nyheter
Mahvie Minerals i en guldtrend

Mahvie Minerals är inriktade på guld och med ett guldpris som rusat i höjden och inte visar några tecken på att avta så har företaget hamnat i en trevlig position. VD Per Storm presenterar verksamheten och svarar på frågor.
Nyheter
Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.
Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.
Nyheter
Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.
Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.
Kol, olja och gas i omvandling
Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.
Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.
Kraftig ökning av elbehovet
Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.
Ökad självförsörjning
Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys2 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September