Nyheter
Indiens veteproduktion och export vissnar i värmen

Efter att ha lidit under blåsig hetta sedan det kritiska stadiet i mitten av mars har Indiens veteskörd minskat med 10-15 procent, vilket minskar den prognostiserade produktionen från 110 miljoner ton till 99 miljoner ton för regleringsåret 2022-2023, enligt en Global Agricultural Information Network från Foreign Agricultural Service vid US Department of Agriculture (USDA).

USDA Post New Delhi genomförde en schemalagd åkerturné 2-6 maj för att bedöma produktionen av vetegrödor under vinterplantering i de viktiga produktionsstaterna Uttar Pradesh och Bihar.
Skörden hade utvecklats väl under adekvata fukt- och temperaturförhållanden under hela februari, vilket höjde förväntningarna på en rekordskörd på uppåt 110 miljoner ton, upp från fjolårets rekord på 109,6 ton. Dock har ökningen i temperaturer under grödans sädfyllningsstadium påverkat kornsättningen, vilket resulterat i mindre kornstorlek och en högre andel omogna/krympta korn.
”Avkastningen i Indiens vetebälte är 11 procent lägre än väntat, med avkastningsnivåer i vissa områden på 20-30 procent”, sa USDA. ”Uttar Pradesh och Bihar tillsammans med Madhya Pradesh är bland Indiens ledande veteproducenter och levererar spannmål för både den privata handeln och för export.”
Som ett resultat av förväntade förluster tillkännagav den indiska regeringen den 13 maj i år ett förbud mot veteexport, med strikt begränsade undantag, med hänvisning till den plötsliga ökningen av globala vetepriser och de resulterande riskerna för livsmedelssäkerheten för Indien.
Efter utbrottet av covid-19-pandemien 2020 framstod Indien som en potentiellt viktig veteexportör för regionen Mellanöstern/Sydasien på grund av globala försörjningsstörningar. Indien är världens näst största veteproducent efter Kina, men började först nyligen göra sin närvaro märkbar på exportmarknaden samtidigt som man säkerställer tillräckliga försörjningar till sina 1,4 miljarder invånare.
2021-2022 exporterade Indien 8,5 miljoner ton vete, och USDA hade räknat med att exporten skulle bli rekordhöga 10 miljoner ton för 2022-2023 innan värmeböljan minskade skörden i april.
När Rysslands invasion av Ukraina störde exporten av vete från Svartahavsregionen hade Indiens bidrag till den globala marknaden varit välkommet. Även om det bara skulle ha representerat cirka 5 procent av världens vetehandel, hade nationer som var starkt beroende av Svartahavsvete, som Egypten, sökt sig till Indien efter basfödan.
Vete får nu endast skickas från landet av två skäl – där det finns ett arrangemang som involverar en oåterkallelig remburs som utfärdades före dagen för förbudet och med tillstånd från Indiens regering till andra länder för att uppfylla livsmedelssäkerhetbehov.
”Källor rapporterar att 5 miljoner ton till 6 miljoner ton vete var under kontrakt för export under de första fyra månaderna av regleringsåret 2022-23,” sade USDA. ”Under den nuvarande marknadsutbudssituationen skulle Indiens veteexport 2022-2023 knappt nå 6 miljoner ton.”
Nyheter
Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.
Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.
Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.
Belastar inte elnätet
En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.
Vill etablera Sverige som en föregångare
Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.
”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”
Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.
”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.
”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.
Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.
Nyheter
Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.
Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.
Nyheter
Nytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD

Priset på guld på CME-börsen steg precis för första gången någonsin över 4000 USD per uns. Detta efter att både investerare och centralbanker söker en trygg hamn, om än av delvis olika orsaker. Vi har tidigare idag rapporterat att Goldman Sachs skruvat upp sin guldprognos för slutet av 2026 till 4900 USD per uns.

-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter3 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedan
Waiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar