Nyheter
Indiens veteproduktion och export vissnar i värmen

Efter att ha lidit under blåsig hetta sedan det kritiska stadiet i mitten av mars har Indiens veteskörd minskat med 10-15 procent, vilket minskar den prognostiserade produktionen från 110 miljoner ton till 99 miljoner ton för regleringsåret 2022-2023, enligt en Global Agricultural Information Network från Foreign Agricultural Service vid US Department of Agriculture (USDA).

USDA Post New Delhi genomförde en schemalagd åkerturné 2-6 maj för att bedöma produktionen av vetegrödor under vinterplantering i de viktiga produktionsstaterna Uttar Pradesh och Bihar.
Skörden hade utvecklats väl under adekvata fukt- och temperaturförhållanden under hela februari, vilket höjde förväntningarna på en rekordskörd på uppåt 110 miljoner ton, upp från fjolårets rekord på 109,6 ton. Dock har ökningen i temperaturer under grödans sädfyllningsstadium påverkat kornsättningen, vilket resulterat i mindre kornstorlek och en högre andel omogna/krympta korn.
”Avkastningen i Indiens vetebälte är 11 procent lägre än väntat, med avkastningsnivåer i vissa områden på 20-30 procent”, sa USDA. ”Uttar Pradesh och Bihar tillsammans med Madhya Pradesh är bland Indiens ledande veteproducenter och levererar spannmål för både den privata handeln och för export.”
Som ett resultat av förväntade förluster tillkännagav den indiska regeringen den 13 maj i år ett förbud mot veteexport, med strikt begränsade undantag, med hänvisning till den plötsliga ökningen av globala vetepriser och de resulterande riskerna för livsmedelssäkerheten för Indien.
Efter utbrottet av covid-19-pandemien 2020 framstod Indien som en potentiellt viktig veteexportör för regionen Mellanöstern/Sydasien på grund av globala försörjningsstörningar. Indien är världens näst största veteproducent efter Kina, men började först nyligen göra sin närvaro märkbar på exportmarknaden samtidigt som man säkerställer tillräckliga försörjningar till sina 1,4 miljarder invånare.
2021-2022 exporterade Indien 8,5 miljoner ton vete, och USDA hade räknat med att exporten skulle bli rekordhöga 10 miljoner ton för 2022-2023 innan värmeböljan minskade skörden i april.
När Rysslands invasion av Ukraina störde exporten av vete från Svartahavsregionen hade Indiens bidrag till den globala marknaden varit välkommet. Även om det bara skulle ha representerat cirka 5 procent av världens vetehandel, hade nationer som var starkt beroende av Svartahavsvete, som Egypten, sökt sig till Indien efter basfödan.
Vete får nu endast skickas från landet av två skäl – där det finns ett arrangemang som involverar en oåterkallelig remburs som utfärdades före dagen för förbudet och med tillstånd från Indiens regering till andra länder för att uppfylla livsmedelssäkerhetbehov.
”Källor rapporterar att 5 miljoner ton till 6 miljoner ton vete var under kontrakt för export under de första fyra månaderna av regleringsåret 2022-23,” sade USDA. ”Under den nuvarande marknadsutbudssituationen skulle Indiens veteexport 2022-2023 knappt nå 6 miljoner ton.”
Nyheter
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber

Hemp Innovation är en av de ledande aktörerna i Sverige gällande utveckling och produktion av hampa. Företaget har nu tecknat ett så kallat off take-avtal med HealthTextiles, som utvecklar kläder för vårdsektorn. Avtalet omfattar en produktion på upp till 200 ton, vilket är värt cirka 7 miljoner kronor.
Sverige är på väg att följa den internationella trenden och bygga upp en produktion av industriell hampa som är en av världens lönsammaste grödor att odla enligt Hemp Innovation. Företaget har på kort tid fått flera av Sveriges bönder att ställa om sin odling och alltmer börja fokusera på den snabbväxande och miljövänliga växten. Genom affärsområdet Hemp Foods har man redan börjat sälja hampafrön till ledande butiker och tar nu även ett kommersiellt grepp om hampaväxtens kraftiga stam som har världens starkaste biologiska fibrer.
”Avtalet bekräftar den kommersiella potentialen i Hemp Innovations verksamhet. Hampafiber kan användas brett och mångsidigt,” säger Clas Dahlén, grundare och vd för Hemp Innovation, och fortsätter:
”Vi märker att allt fler svenska aktörer är intresserade av hampa för industriellt bruk. Inte minst för den stora potentialen för mycket god lönsamhet.”
På den internationella marknaden har hampans storhet legat i strålkastarljuset ett bra tag. Bara under de senaste två åren har marknaden fått ett rejält uppsving. Från ett uppskattat värde på motsvarande cirka 80 miljarder kronor 2023, 100 miljarder kronor 2024, för att 2032 tangera 500 miljarder kronor, enligt Fortune Business Insights.
”Genom avtalet kan vi säkra den långsiktiga försörjningen av industriell hampafiber till vårt patenterade TorTex garn och tyg. Därmed är det viktigt att vi bygger upp ekosystemet för odlingen av industrihampa,” säger Tomas Persson, grundare och ägare av HealthTextiles, och fortsätter:
”Tidigare var problemet för lantbrukare, som är intresserade av att odla hampa, att det inte fanns någon marknad som off take-avtalet mellan HealthTextiles och Hemp Innovations skapar.”
För att möta den ökande efterfrågan av industriell hampa skalar Hemp Innovations upp genom att bygga ett eget fiberberedningsverk och tar i samband med detta in kapital.
Nyheter
Vizsla Silver går från prospektering till utveckling

Intervju med Mike Pettingell på Vizsla Silver om bolagets övergång från prospektering till utveckling, med flaggskeppsprojektet Pancuo i Mexiko. Han lyfter fram vikten av tillstånd, projektfinansiering och potentialen för betydande silverproduktion. Samtalet omfattar också bolagets finansiella hälsa, infrastrukturfördelar och de optimistiska utsikterna för silvermarknaden.
Nyheter
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver

Eric Strand gästar EFN och kommenterar ädelmetallerna guld och silver. Guldpriset har fortsatt uppåt Strand lyfter fram att det bland annat beror på stigande budgetunderskott och centralbanker som köper. Försäkringsbolag i Kina kan bli en ny köpare av guld. En ytterligare drivkraft skulle kunna komma i form av oro för devalvering i Kina, vilket skulle göra det logiskt för folk i Kina att säkra värdet på sitt kapital. Han räknar med fortsatta uppgångar även inom silverpriset.
-
Nyheter3 veckor sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Nyheter4 veckor sedan
Fondförvaltare köper aktier i kanadensiska guldproducenter när valutan faller
-
Analys4 veckor sedan
Brent rebound is likely as Biden-sanctions are creating painful tightness
-
Nyheter3 veckor sedan
Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin
-
Nyheter3 veckor sedan
På lördag inför USA tariff på 25 procent för import från Kanada, olja kan dock undantas
-
Nyheter3 veckor sedan
Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA
-
Analys3 veckor sedan
The Damocles Sword of OPEC+ hanging over US shale oil producers