Nyheter
Indiens veteproduktion och export vissnar i värmen
Efter att ha lidit under blåsig hetta sedan det kritiska stadiet i mitten av mars har Indiens veteskörd minskat med 10-15 procent, vilket minskar den prognostiserade produktionen från 110 miljoner ton till 99 miljoner ton för regleringsåret 2022-2023, enligt en Global Agricultural Information Network från Foreign Agricultural Service vid US Department of Agriculture (USDA).
USDA Post New Delhi genomförde en schemalagd åkerturné 2-6 maj för att bedöma produktionen av vetegrödor under vinterplantering i de viktiga produktionsstaterna Uttar Pradesh och Bihar.
Skörden hade utvecklats väl under adekvata fukt- och temperaturförhållanden under hela februari, vilket höjde förväntningarna på en rekordskörd på uppåt 110 miljoner ton, upp från fjolårets rekord på 109,6 ton. Dock har ökningen i temperaturer under grödans sädfyllningsstadium påverkat kornsättningen, vilket resulterat i mindre kornstorlek och en högre andel omogna/krympta korn.
”Avkastningen i Indiens vetebälte är 11 procent lägre än väntat, med avkastningsnivåer i vissa områden på 20-30 procent”, sa USDA. ”Uttar Pradesh och Bihar tillsammans med Madhya Pradesh är bland Indiens ledande veteproducenter och levererar spannmål för både den privata handeln och för export.”
Som ett resultat av förväntade förluster tillkännagav den indiska regeringen den 13 maj i år ett förbud mot veteexport, med strikt begränsade undantag, med hänvisning till den plötsliga ökningen av globala vetepriser och de resulterande riskerna för livsmedelssäkerheten för Indien.
Efter utbrottet av covid-19-pandemien 2020 framstod Indien som en potentiellt viktig veteexportör för regionen Mellanöstern/Sydasien på grund av globala försörjningsstörningar. Indien är världens näst största veteproducent efter Kina, men började först nyligen göra sin närvaro märkbar på exportmarknaden samtidigt som man säkerställer tillräckliga försörjningar till sina 1,4 miljarder invånare.
2021-2022 exporterade Indien 8,5 miljoner ton vete, och USDA hade räknat med att exporten skulle bli rekordhöga 10 miljoner ton för 2022-2023 innan värmeböljan minskade skörden i april.
När Rysslands invasion av Ukraina störde exporten av vete från Svartahavsregionen hade Indiens bidrag till den globala marknaden varit välkommet. Även om det bara skulle ha representerat cirka 5 procent av världens vetehandel, hade nationer som var starkt beroende av Svartahavsvete, som Egypten, sökt sig till Indien efter basfödan.
Vete får nu endast skickas från landet av två skäl – där det finns ett arrangemang som involverar en oåterkallelig remburs som utfärdades före dagen för förbudet och med tillstånd från Indiens regering till andra länder för att uppfylla livsmedelssäkerhetbehov.
”Källor rapporterar att 5 miljoner ton till 6 miljoner ton vete var under kontrakt för export under de första fyra månaderna av regleringsåret 2022-23,” sade USDA. ”Under den nuvarande marknadsutbudssituationen skulle Indiens veteexport 2022-2023 knappt nå 6 miljoner ton.”
Nyheter
Kommande 25 år behöver vi lika mycket koppar som vi producerat sedan stenåldern
Den nya Dagens industri-podden ”Den nya ekonomin” har i sitt första avsnitt grävt sig ner i ämnet koppar. Världen kommer att behöva helt ofantliga mängder koppar för det mesta vi vill göra, samtidigt går det långsamt att öppna nya gruvor. I de största kopparregionerna i världen tar det 20 år från beslut till produktion och i USA tar det 29 år.
”Det ska möjliggöra AI-revolutionen, tillväxten av den globala medelklassen och den gröna omställningen. De kommande 25 åren kommer vi behöva mer koppar än vi producerat sedan stenåldern. Men var ska vi få den ifrån? Varje gruva är också en konflikt, och vi har åkt till en av dem.”
Journalisten Gunnar Harrius pratar flera personer och besöker även Viscariagruvan, den koppargruva som Viscaria öppnar i Sverige.
Nyheter
Silverpriset kan bara gå upp
Jochen Staiger går igenom det aktuella läget för ädelmetallen silver och allting talar för att silverpriset bara kan gå upp, frågan är mer i vilken omfattning priset går upp. Vi är inne på det sjätte året med ett underskott på silver och allt från förnybar energi till centralbanksreserver talar för en ökad efterfrågan. Silver är en volatil tillgång så på kort sikt kan priset studsa runt, men det strukturella underskottet gör att priset bara kan ha en riktning.
Nyheter
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
Michel Rufli från Nordic Gold Trade svarar på Gabriel Mellqvists frågor om vad som händer med guld. Det är ett intressant samtal om både vilka faktorer som driver guldpriset rent generellt, men även hur olika saker har påverkat priset det senaste året och inte minst den senaste tiden.
Man kommer bland annat in på att det finns olika typer av osäkerhet, så som geopolitisk, finansiell (långa räntor börjar falla vilket är bra för guld) och politisk. Det fanns exempelvis en positionering i guld inför det amerikanska presidentvalet där man förväntade sig politisk osäkerhet om valet blev mycket jämt, men när valresultatet var tydligt så försvann just den typen av osäkerhet.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Market battling between spike-risk versus 2025 surplus
-
Nyheter3 veckor sedan
Uniper har säkrat 175 MW elektricitet i Östersund för e-metanol
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset passerar 2700 USD till sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter4 veckor sedan
District Metals prospekterar uran i Sverige, nu noteras även aktierna här
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Analys1 vecka sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature