Nyheter
Hoten mot kakaoodlarna

Priset på råvaror förändras i huvudsak i samband med utbudsstörningar. När det gäller så kallade softs, odlade råvaror, är sjukdomar något som kan påverka priset i stor utsträckning. Citrus Greening kan drabba apelsinodlingarna med effekt att priset på apelsinjuice kan stiga kraftigt. När det gäller kaffe så heter hotet royas eller kaffebladsrost.
Kakaoväxter är känsliga för i huvudsak två sjukdomar, dels black pod disease för afrikanska grödor och en svamp som kallas ”häxkvast” som skadade Brasiliens kakaoproduktion på 1990-talet. Black pod är en svamp som trivs i våta och fuktiga förhållanden som orsakas av kraftigt regn. År 2007 drabbades nästan 40 % av Nigerias kakaoproduktion av black pod. Det största hotet mot den sydamerikanska kakaoodlingen heter “witch’s broom.” Under 1980- och 1990-talet ödelade denna svampsjukdom den brasilianska kakaoindustrin. Landet som tidigare varit världens tredje största kakaoproducent rankas numera som den 13:e största producenten.
Bowers et al (2001) påpekade att växtsjukdomar är viktiga inslag i minskningen av kakaobönans produktion. Svampsjukdomar är särskilt destruktiva och orsakar störst förlust av produktionen. Varje år drabbas nästan 40 procent av kakaoträden av sjukdom. På global nivå orsakas de största förlusterna av black pod rot, orsakad av Phytophthora spp, en svampliknande mikroorganism som förekommer över hela världen. Mellan 30-90 % av de totala infektionerna orsakas årligen av denna mikroorganism. En viss art, P. megakarya, sprider sig genom Västafrika. Eftersom nästan 55 procent av den totala globala produktionen kommer från detta område, är det här något som ger upphov till en viss oro.

Frosty Pod Rot och Witches’ Broom
Två basidiomycete-svampsjukdomar, Frosty Pod Rot (Moniliophthora roreri) och Witches’ Broom (Crinipellis perniciosa) har också orsakat stora problem. Frosty Pod Rot, som förstör bönorna inuti podsen och överförs av luftburna sporer, har flyttat bortom Panama till Costa Rica och Nicaragua.
Det uppskattas att 73 procent av Costa Ricas kakaoskörd 1980-talet förstördes av denna svamp. I Brasilien har produktionen av kakaobönor sjunkit från 400 000 ton till 100 000 ton mellan 2001 och 2011, till stor del på grund av spridningen av Witches ’Broom. Tyvärr har denna svamp spridit sig utanför Brasilien till Peru, Ecuador, Venezuela, Colombia, Panama och de karibiska öarna Trinidad och Tobago.
Bowers et al (2001) har uppgett att det mest hållbara sättet att tillhandahålla en konstant och pålitlig försörjning är att främja ”produktionsmetoder där småjordbrukaren ökar eller upprätthåller produktiviteten på ekonomiskt lönsamma, ekologiskt sunda och kulturellt acceptabla nivåer genom en effektiv förvaltning av resurserna. 90 % av kakaoproduktionen i Elfenbenskusten (det största kakaoproducerande landet för närvarande) odlas på detta sätt.
Bowers påpekar också att ”En komplicerad faktor i kampen mot sjukdom är att många av de behandlingar som fungerar i andra situationer inte fungerar med kakaoträdet. Produktion av kakaobönor är mycket arbetsintensiv och utrustningsintensiv så många av de sjukdomshanteringsalternativ som normalt brukar är antingen kostnadsineffektiva eller för tidskrävande att utveckla.
Dessutom finns det inte många kemiska sätt att förhindra spridningen av dessa svampsjukdomar. Ett bekämpningsmedel, Lindare, har en viss grad av effektivitet, men forskning har visat att dess användning är kopplad till spridningen av bröstcancer. Följaktligen har det blivit förbjudet på flera ställen. Det används dock fortfarande i ett antal kakaoproducerande länder.
Andra sjukdomar som kan drabba kakao är till exempel Phytophthora pod rot (Phytophthora pod rot), Vascular-streak dieback (VSD). Utöver detta tillkommer insekter och andra skadedjur som hotar kakaoproduktionen.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor