Följ oss

Nyheter

Framtida sockeröverskott mindre än väntat

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

För säsongen 2011/2012 förväntas utbudet av socker åter att ge ett överskott, även om det framtida sockeröverskottet nu beräknas bli lägre än vad som tidigare prognosticerats. Det är bland annat den studie som analysföretaget Czarnikow publicerade i maj 2011 som nu revideras ned, främst som en följd av allt för optimistiska skördeprognoser.

Men även om det fortfarande är mycket tidigt i cykeln och många länder ännu inte har börjat odla socker, verkar det redan som om tillväxten inte kommer vara lika stark som tidigare antagits. En lägre skörd i Brasilien har dominerat rubrikerna och som ett resultat väntas tillväxten i den globala produktionen nu helt vara beroende av bättre skördar i ett allt större antal länder.

Idag ser det ut som om Europa är inställt att leverera mycket av tillväxtprognosen för säsongen 2011/2012 medan mer exportinriktade producenter som Brasilien, Australien och Sydafrika kommer att se en oförändrad eller lägre produktion. Högre priser har visserligen uppmuntrat producenterna att expandera, men resultatet visar att marknaden fortfarande står inför utmaningen att möta en växande efterfrågan.

  • Överskottet av socker har halverats sedan i maj 2011 till 5,3 kubikton från tidigare 10,3 kubikton.
  • Produktionstillväxten har reviderats ned från 14 miljoner kubikton till 9m kubikton.
  • Global tillgänglighet, prognosen är nu vid 176,3m kubikton för 2011/12, en ökning från 167,7m kubikton i 2010/11.
  • Konsumtionen förväntas växa från 167,6m kubikton under 2011 till 170,5m kubikton 2012.
  • Sockerrörsproduktionen beräknas öka till 138,2m kubikton från 135,6m kubikton förra året.
  • Sockerbetor, produktionen väntas öka till 38,1 kubikton från 32,2m kubikton förra året.
Produktion av socker i Brasilien - Diagram 2000 / 2001 - 2011 / 2012

Produktion av socker i Brasilien

Brasilien

Den brasilianska sockerrörsskörden har reviderats ned till 498 miljoner ton från den ursprungliga beräkningen på 575 miljoner ton. Detta är till stor del som en följd av försämrad avkastning i jordbruket, torrt väder, blomning hos sockerrörsplantorna, frost i början av juli och att den genomsnittliga åldern på grödan når 4,1 år.

Som ett resultat av höga priser har Brasiliens sockerrörsindustri maximerat sin sockerproduktion där så är möjligt.

Fokus på sockerproduktionen i Brasilien har skett på bekostnad av etanolproduktionen.

Indien

Sockerproduktionen i Indien förväntas öka med cirka 8 % under säsongen 2010/2011. Detta är emellertid betydligt lägre än den 25 procentiga tillväxten vi såg förra året. Indien förväntas leverera ett mindre produktionsöverskott i år och bör kunna fortsätta exportera till världsmarknaden under 2011/2012.

EU

EU:s produktion har reviderats upp med 0,5 kubikton till 17,9m kubikton, på grund av goda förutsättningar för sockerbetsskörden. 2m kubikton av exporten väntas EU bidra med denna kommande säsong.

Ryssland

Skörden av sockerbetor beräknas öka med 0,7 kubikton på grund av utmärkta skördar, men på grund av bristande infrastruktur väntas betydande mängder att lämnas oskördade.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära