Nyheter
Flaskhalsar för Argentinas spannmålstransporter

Under mars månad kunde vi ta del av rapporter om flaskhalsar för Argentinas spannmålstransporter, vilket drabbade livsmedelskedjorna hårt, både i landet och globalt. Transporterna av spannmål från de argentinska jordbrukarna kom helt enkelt inte fram. Detta trots att lokala borgmästare utfärdat direktiv om att godstransporter och annan handelsverksamhet undantagits från Argentinas landsomfattande lockdown för att bromsa coronaviruset.

Pandemin har drabbats vid en fruktansvärd tid för argentinska jordbrukare, som just startade det södra halvklotets höstskörd av sojabönor och majs, landets två huvudsakliga grödor. Det är därför glädjande att ta del av uppgifter att flaskhalsar nu börjar lätta.
Nästan 4 000 lastbilar kom fram
Nästan 4 000 lastbilar levererade spannmål till hamnarna under fredagen, enligt uppgifter från konsultföretaget AgroEntrega, vilket markerade en enorm förbättring jämfört slutet av förra månaden när pandemin bromsade marktransporten kraftigt.
Endast 1 500 lastbilar anlände till hamnarna vid floden Parana, Argentinas viktigaste transportled för spannmål, vid lågpunkten förra månaden. Detta skall jämföras med att än 6 000 lastbilar spannmål till samma hamnar ett år tidigare.
En avmattning av varutransporter från Argentina, världens största exportör av sojabönor och majs och en stor leverantör av foder för kreatur, hotar att snedvrida det globala handelsflödet när köpare vänder sig till konkurrerande länder som Brasilien och USA för att fylla utbudet.
Undantaget från lock down
Argentinas president Alberto Fernandez har undantagit exportrelaterat arbete från ett dekret som förordnar argentinare att stanna hemma till mitten av april. Men myndigheterna i vissa hamnstäder har protesterat mot undantaget och hävdat att godstransporter, deras förare och gods kan sprida coronaviruspandemin.
Hamnstaden Arroyo Seco, i Santa Fe-provinsen, fördubblade tillfälligt den avgift som debiteras lastbilar som transporterar spannmål genom dess jurisdiktion. ”Vi anser att denna åtgärd är helt oberättigad”, säger CIARA-CEC-chef Gustavo Idigoras. Övriga städer som vidtagit liknande åtgärder har börjat dra tillbaka dessa.
”Flödet av råvaror till hamnarna är tillräckligt för att fylla våra nationella och exporterande behov” sade en Buenos Aires-baserad chef direktör vid ett internationellt spannmålsexporterande företag. Han var emellertid orolig för att en av deras chaufförer eller anställda skulle smittas eftersom det skulle kunna leda till att inte bara den smittade personen skulle hamna i karantän, tillsammans med anställda, förare och jordbrukare som hade kontakt med patienten. Effekten skulle kunna bli mycket allvarlig för leveranskedjorna av livsmedel.
Argentinska spannmålsinspektörer och hamnarbetare är även de oroliga och har hotat att strejka om inte ett tillfälligt stopp för exporten införs. Regeringen, som är mycket medveten om att mat är landets främsta källa för exportdollar, kämpar för att undvika att tiotals miljarder dollar i statliga skulder denominerade i dollar inte kan betalas, har beordrat arbetarna att stanna på jobbet tillsvidare.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter2 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet