Efterfrågan på råmaterial som används för att tillverka uppladdningsbara batterier för elfordon (EV) kommer att växa snabbt när oljans betydelse som energikälla avtar sägs det i en ny FN-rapport om handel och utveckling (UNCTAD).

Enligt UNCTAD förväntas pågående ansträngningar för att sänka utsläppen av växthusgaser stimulera till ytterligare investeringar i produktion av grön energi, som har varit stadigt under de senaste åren och ligger i genomsnitt på cirka 600 miljarder dollar per år.

”Alternativa energikällor som elektriska batterier kommer att bli ännu viktigare när investerare blir mer försiktiga med oljeindustrins framtid”, säger Pamela Coke-Hamilton, UNCTAD:s chef för internationell handel.

Elbilsförsäljningen ökade med 65 procent

Elbilsförsäljningen har ökat under de senaste åren och ökade 2018 med 65 % jämfört med året innan till 5,1 miljoner fordon och förväntas nå 23 miljoner 2030, enligt International Energy Agency.

Rapporten belyser den viktiga roll som uppladdningsbara batterier spelar i den globala övergången till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp.

Den världsomspännande marknaden för katoder för litiumjonbatterier, det vanligaste uppladdningsbara bilbatteriet, uppskattades till 7 miljarder dollar 2018 och beräknas uppgå till 58,8 miljarder dollar år 2024, enligt rapporten.

”Ökningen i efterfrågan på de strategiska råvarorna som används för att tillverka elbilbatterier kommer att öppna fler handelsmöjligheter för de länder som levererar dessa material. Det är viktigt för dessa länder att utveckla sin kapacitet att flytta upp värdekedjan” sa Coke-Hamilton.

Koncentration av råvarureserver

Reserverna av råvaror för bilbatterier är koncentrerade till ett fåtal länder. Nästan 50 procent av världens koboltreserver finns i Demokratiska republiken Kongo (DRC), medan 58 procent av litiumreserverna finns i Chile. 80 procent av de naturliga grafitreserverna finns i Kina, Brasilien och Turkiet, medan 75 procent av manganreserverna hittas i Australien, Brasilien, Sydafrika och Ukraina.

Den mycket koncentrerade produktionen, som är mottaglig för störningar av politisk instabilitet och negativa miljöpåverkan, väcker oro över säkerheten för råvaruförsörjningen till batteritillverkarna. Rapporten varnar för att störningar i utbudet kan leda till stramare marknader, högre priser och ökade kostnader för bilbatterier, vilket påverkar den globala övergången till elektrisk rörlighet med låga koldioxidutsläpp.

Enligt UNCTAD kan investeringar i grön teknik som är mindre beroende av kritiska batteriråvaror bidra till att minska konsumenternas sårbarhet för att leverera brister i den nuvarande blandningen av material som litium och kobolt, men det skulle minska intäkterna från de länder som producerar dem.

Rapporten visar att huvuddelen av mervärdet till råvaror som används för att tillverka laddningsbara batterier genereras utanför de länder som producerar materialen. Exempelvis är värdet som tillförs koboltmalmer av DRC begränsat till mellanprodukter eller koncentrat. Ytterligare bearbetning och förädling sker mest i raffinaderier i Belgien, Kina, Finland, Norge och Zambia för att få slutprodukter som används i uppladdningsbara batterier samt för andra tillämpningar.

Demokratiska republiken Kongo, som står för över två tredjedelar av den globala koboltproduktionen, har inte maximerat de ekonomiska fördelarna med mineralet på grund av begränsad infrastruktur, teknik, logistisk kapacitet, finansiering och brist på lämplig politik för att uppmuntra tillskott av lokalt värde.

Tillverkningen av positiva elektroder för bilbatterier domineras av länder i Asien. 2015 stod Kina för cirka 39 % av den globala marknaden, Japan 19 % och Sydkorea för 7 %.

Sociala och miljömässiga effekter

Rapporten belyser de sociala och miljömässiga effekterna av utvinning av råvaror för bilbatterier och understryker det akuta behovet att ta itu med dem.

Cirka 20 procent av kobolt som tillhandahålls från Kongo kommer från hantverksgruvor där barnarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats. Upp till 40 000 barn arbetar under extremt farliga förhållanden i gruvorna för låg lön, enligt UNICEF.

I Chile använder de företag som arbetar med litiumbrytning nästan 65 procent av vattnet i landets Salar de Atamaca-region, ett av de torraste ökenområdena i världen, för att pumpa ut köldbärare från borrade brunnar.

Detta har orsakat nedbrytning och förorening av grundvatten, vilket tvingat lokala quinoa-jordbrukare och lamaherdar att migrera och överge bosättningar som är hundratals år gamla. Det har också bidragit till miljöförstöring, landskapsskador och markförorening, lyder rapporten.

De negativa miljökonsekvenserna kan minskas genom att öka investeringarna i teknik som används för att återvinna förbrukade laddningsbara batterier, rekommenderar FN.