Följ oss

Nyheter

Den nordamerikanska spannmålsproduktionen står inför utmaningar

Publicerat

den

Vete växer

För första gången på nästan ett decennium brottas nordamerikanska bönder med utbredda växande utmaningar, enligt en ny rapport från BMO Economics som tittar närmare på jordbrukssektorn i Kanada och USA.

”I både Kanada och USA har exceptionellt varmt och torrt väder över prärierna begränsat skörden vilket minskar produktionen av stora produkter som vete och raps till de lägsta nivåerna på flera år”, säger Aaron Goertzen, seniorekonom med BMO Capital Markets. ”Men det finns en silverkant. Efter år med överutbud har förväntningar på en mindre skörd bidragit till att spannmålspriserna höjts kraftigt. Att efterfrågan stärkts har också hjälpt bönderna.”

Vete i närbild

Rapporten noterade att efterfrågan på mat inte bara höll sig bra genom den lågkonjunktur som är relaterad till COVID-19, den ökade kraftigt, och dagligvaruvolymerna har varit höga även när restaurangbranschen har öppnat igen.

”Stark efterfrågan, i kombination med mindre utbud, har gett ett stort lyft till för priserna på spannmål och boskap”, sa Goertzen. ”Det i sig är goda nyheter för lantbrukssektorn.”

Men rapporten påpekade också att även produktionskostnaderna stiger, med bönder över hela kontinenten som ställs inför högre priser för många av sina viktigaste insatsvaror, inklusive utrustning, gödselmedel, foder och energi.

”Med stigande kostnader är det lika viktigt som någonsin för jordbrukare att behålla ett oavbrutet fokus på effektivitet”, säger Goertzen. ”Lyckligtvis har både spannmåls- och djurproducenter en imponerande historik på den fronten. Sammantaget har den nordamerikanska veteproduktionen ökat med cirka 40 procent under det senaste halvseklet, även om arealen som ägnas åt grödan minskat med mer än 20 procent.”

Det har varit uppenbart i flera månader att skörden på den nordamerikanska prärien skulle vara mindre i år, men de senaste uppskattningarna är ögonöppnande.

”I USA kommer den totala veteavkastningen sannolikt att ligga cirka 12 procent under trenden i år – och den uppskattningen innehåller en anständig vinterveteskörd tidigare i år”, säger Goertzen. ”I Kanada, som huvudsakligen producerar vårvete, beräknas skörden ligga ungefär 33 procent under trenden i år. Torkan på prärien har också förstört avkastningen för kanadensisk raps, vanligtvis landets största intäktsgenererande gröda, som sannolikt kommer att ligga 37 procent under trenden i år. Amerikanska rapsskördar är också extremt svaga, även om grödan inte odlas intensivt söder om gränsen.”

Även om nordamerikanska majs- och sojabönor har hållit relativt bra i år, vilket återspeglar allmänt tillmötesgående förhållanden i USA:s Mellanvästern, blir kontinentala lager av alla större grödor extremt låga.”I hela Nordamerika som helhet beräknas inventeringar av vete, raps, majs och sojabönor att falla till nära tioårslägsta i förhållande till konsumtionen i slutet av det pågående regleringsåret”, säger Goertzen.

Nyheter

Mahvie Minerals i en guldtrend

Publicerat

den

En traditionell gruva som skiner med guld

Mahvie Minerals är inriktade på guld och med ett guldpris som rusat i höjden och inte visar några tecken på att avta så har företaget hamnat i en trevlig position. VD Per Storm presenterar verksamheten och svarar på frågor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

Publicerat

den

Sandtag från ovan

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.

Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.

Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Publicerat

den

Energirapport i Kina

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.

Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.

Kol, olja och gas i omvandling

Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.

Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.

Kraftig ökning av elbehovet

Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.

Ökad självförsörjning

Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära