Nyheter
Chicagobörsen tar upp kampen om handeln med metaller

Chicagobörsens moderbolag, CME Group, har under det senaste året lanserat handel i ett flertal olika basmetaller, råvaror som av tradition har handlats på brittiska London Metal Exchange. Nu tar Chicagobörsen tar upp kampen om handeln med metaller efter att ha lanserat terminskontrakt på både zink och bly.
Nästa steg är att öka likviditeten och att öka nätverket av lagerföretag som är knutna till CMEs globala metallagringsnätverk. På senare år har CME, världens största terminsmarknadsoperatör, stadigt byggt upp sitt nätverk, ett drag som är tänkt att utmana London Metal Exchanges (LME) dominans. Det har under flera år varit kontroverser kring hur LME har hanterat sina lager, vilket gör att efterfrågan på konkurrerande alternativ finns.
CME förhandlar just nu med ett antal olika företag om att de skall ansluta sig som godkända lager för metaller såsom koppar, aluminium, zink och bly, för fysiskt leverans efter handel på CMEs börser.
CME är angelägna om att öka sitt nätverk av lagerföretag, Chicagobörsen vill ha fler lagringspunkter på fler platser över världen vilket kommer att underlätta råvaruhandeln för företag i Asien, USA och Europa. I dagsläget har CME endast 24 lagerföretag knutna till sig, varav de flesta finns i USA. Endast tre av dem finns i Europa och inga i Asien. Detta skall jämföras med LME som har ett nätverk om mer än 600 godkända lager på 37 platser världen över.
CMEs zinkkontrakt lanserades 2015 och tidigare i år följde CME upp med att lansera ett terminskontrakt på bly. Detta skedde efter det att många företag under flera år klagat på att de varit tvungna att vänta på leveranser under lång tid, ibland upp till två år för bland annat aluminium. Orsakerna till de långa leveranstiderna från LMEs lager beror på eftersläpningar. Dessa förseningar innebar feta vinster för lagerägare som kunnat inkassera hyra under tiden som långa köer byggts upp, men LME har infört en rad reformer under de senaste åren som har skurit ner väntetiderna.
Nyheter
Hur USA blev världens största exportör av propan

USA har på 15 år gått från nästan ingen export alls av propan till att bli störst i världen. Det är en utveckling som följer den explosiva produktionsökningen av naturgas och olja. Propan är en biprodukt från naturgasbearbetning och oljeraffinering. Genom tekniker som fracking och horisontell borrning ökade den amerikanska olje- och gasproduktionen kraftigt från omkring 2008, särskilt i Permian (Texas/New Mexico). Det ledde till en kraftig ökning av propanproduktionen.
Trots ökande produktion har efterfrågan inom USA varit relativt stillastående eller minskat. Det skapade ett överskott som drev på exporten.
Företag som Enterprise Products Partners byggde ut terminaler för att exportera propan, särskilt från Houston. Priserna på amerikansk propan är lägre än i exempelvis Qatar eller Förenade Arabemiraten, vilket gör den konkurrenskraftig globalt.
Kina är en av de största importörerna, särskilt för sin kemikalieindustri. Mexiko är också starkt beroende av amerikansk propan, medan Kanada främst exporterar till USA. USMCA-avtalet undantar Kanada och Mexiko från tullar.
Handelstullar, särskilt från Kina, har skapat oro men påverkar inte efterfrågan nämnvärt eftersom Kina fortfarande är beroende av amerikansk propan. Alternativ från Mellanöstern är dyrare.
Amerikanska företag bygger ut exportkapaciteten. Även om andra länder ökar sin produktion, förväntas USA behålla ledningen. Då inhemsk konsumtion är begränsad, måste överskottet säljas internationellt.
Nyheter
Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden

I denna presentation ger Jochen Staiger en omfattande analys av silvermarknaden och belyser det pågående utbudsunderskottet, den stigande industriella efterfrågan och framväxande faktorer som försvarsutgifter och grön teknik. Han diskuterar trendernas inverkan på silverpriset och ger insikter om specifika gruvbolag och deras framtidsutsikter.
Nyheter
Inflationsjusterat är olja nu billigare än på mitten av 1980-talet

Javier Blas uppmärksammar att oljepriset nu är det lägsta på fyra år när råvaran nu handlas kring 60 USD. Det innebär också att det är på samma nivå som för 20 år sedan. Men i all rimlighet bör man inflationsjustera priset och då är olja idag billigare än den var i mitten av 1980-talet.
-
Nyheter3 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter2 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter1 vecka sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Nyheter1 vecka sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris
-
Nyheter3 veckor sedan
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt