Nyheter
Bomull – mer än bara Cotton Club
Bomull är en grundläggande gröda som utgör en viktig faktor för textil-, jordbruks-och livsmedelsindustrin. 64 procent av all bomull används för kläder, 28 procent för heminredning, och 8 procent för industriprodukter. I USA beräknas marknaden omsätta cirka 120 miljarder USD årligen.
USA är en stor bomullsproducent, men den inhemska textilindustrin är relativt liten, varför landet exporterar mycket av den bomull som produceras. År 2007 importerades 97 procent av USA: s inhemska nettokonsumtion av bomull trots att uppskattningsvis 27 procent av de varor som konsumerades på den amerikanska marknaden innehöll amerikansk bomull.
Totalt sett är Kina den största producenten och konsumenten av bomull och står för 29 procent av världens produktion och 43 procent av världens användning av all behandlad bomull under 2007. Kina tillverkar kläder och andra textilprodukter från förädlad bomull, ofta för exportmarknaden. Efterfrågan på denna och andra tillväxtmarknader är en ledande drivkraft för priserna på bomull, vilket beror på säsongsbetonade odlingsförhållanden och priserna på konkurrerande grödor.
Högre priser på majs och sojabönor på grund av produktionen av biobränslen gör dessa grödor mer attraktiva för odlare, vilket har trängt undan bomullsproduktionen och drivit upp priserna. Under 2008 sjönk antalet hektar på vilket bomull odlades på med 30 procent, från 15 miljoner hektar 2007 ned till 11 miljoner hektar. Efterfrågan på bomullsfrön, en viktig biprodukt vid bomullsproduktionen som används inom livsmedelsindustrin och som djurfoder har också en stor betydelse för bomullspriserna.
Historia
Arkeologer har hittat bomullstyger i en grotta nära Tehuacán i Mexiko som har daterats till cirka 5.800 före Kristus. Säkerheten i denna observation är emellertid osäker på grund av att tygerna drabbats av fiberröta. Det finns emellertid andra källor som daterar mexikansk bomull till mellan 5.000 och 3.000 f. Kr.
Bomull började odlas i den gamla världen redan för 7.000 år sedan, mellan 5.000 och 4.000 f Kr, av invånarna i den gamla Induskulturen, vilket motsvarar stora delar av östra Pakistan och nordvästra Indien. Indus bomullsindustri var väl utvecklad och flera av de metoder som användes för bomullsspinning och tillverkning användes fram till den moderna industrialiseringen av Indien. Långt före vår tideräkning spred sig bomull från Indus till området kring Medelhavet.
[box border=”full”]Enligt Columbia Encyclopedia:
Bomull har spunnits, vävts och färgats sedan förhistorisk tid. Det klädde folket i det forntida Pakistan, Indien, Egypten och Kina. Hundratals år innan den kristna eran vävdes bomullstextiler i Indien med makalös skicklighet och användningen spred sig till Medelhavsländerna.[/box]
I Iran (Persien), går historien om bomull tillbaka till den akemenidiska eran (femhundratalet f.Kr.), men det finns få källor som refererar till plantering av bomull i det för-islamiska Iran. Plantering av bomull var vanligt i Merv, Ray och Pars i Iran. I dikter av persiska poeter, särskilt Ferdowsi s Shahname, finns hänvisningar till bomull (”panbe” på persiska). Marco Polo (1300-talet) hänvisar till de stora produkterna i Persien, inbegripet bomull. John Chardin, en fransk 1600-tals resenär som hade besökt Safavid Persien, har berättat om Persiens stora bomullsplantager.
Under Han-dynastin odlades bomull av de icke-kinesiska folkslagen som var bosatta i den sydkinesiska provinsen Yunnan. I Peru var odlingen av inhemsk bomull ryggraden i utvecklingen av de lokala kustkulturerna i regioner som Norte Chico, Moche och Nazca. Där odlades den uppströms, och användes sedan i bland annat de fiskenät som befolkningen använde för att byta till sig stora mängder fisk från kustbefolkningen i fiskelägena. Spanjorerna som kom till Mexiko och Peru på 1500-talet fann tidigt människor som odlade bomull och gjorde kläder av detta.
Under slutet av medeltiden blev bomull känt som ett importerat fiber i norra Europa, men då befolkningen inte hade några kunskaper om hur det utvunnits, annat än att det var en fiber samt uppmärksammade bomullens likheter med ull föreställde sig den tidens människor att bomull kom från växtburna får. Namnet bomull kommer från tyskans Baumwolle som betyder trädull.
Indiens bomullsförädlingssektor minskade successivt i betydelse under den brittiska expansionen i Indien och inrättandet av kolonialt styre under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Detta berodde till stor del på den aggressiva kolonialistiska merkantila politik som det brittiska Ostindiska kompaniet drev som gjorde bomullsspinnerier och verkstäder i Indien olönsamma. Det slutade med att de indiska producenterna tvingades att leverera all sin bomull till Storbritannien och att den indiska befolkningen tvingades köpa färdiga textilier, tillverkade i Storbritannien.
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen är på väg att överstiga produktionen under 2008/2009, vilket skulle göra att världens bomullslager minskar med 6 % till 11,3 miljoner ton. Importen till det snabbväxande Kina har stadigt ökat och förväntas att svara för en 5 % ökning av den globala importen under 2008/2009, medan importen av resten av världen minskar.
Högre priser på bomull gynnar producenter och ETF:er
Bomullsodlare gynnas av högre priser på bomullsbörserna, men priserna på konkurrerande grödor som majs och sojabönor är också mycket attraktiva och har bidragit till minskad bomullsodling. Se Faktorer som styr bomullspriset.
Polyester är en syntetfiber som blir mer attraktivt med högre bomullspriser. Stora tillverkare av polyesterfiber är Nan Ya Plastics Corp, Sarla Performance Fibers Ltd och Wellman Inc (OTC: WMANQ).
Bland de börshandlade fonder (ETF: er) som följer bomullspriset utmärker sig bland annat LON: COTN.
Faktorer som styr bomullspriset
Spannmålspriser: Högre spannmålspriser gör dessa grödor mer attraktiva för bomullsodlare, vilket leder till en minskning av bomullsproduktionen. Amerikanska bönder planterade 10.540 tusen tunnland av bomull under 2007, en 30-procentig minskning jämfört med föregående år. Fler odlare planterade mer majs och sojabönor på bekostnad av bomull, särskilt för produktion av biodrivmedel.
Bomullsfröpriset: Bomullsfröolja är en biprodukt till bomullsproduktion och används inom jordbruket till djurfoder och i livsmedelsindustrin för att göra bomullsfröolja. Bomullsfröproduktionen minskade under 2007 till 6,60 miljoner ton, från 7.35 ton föregående år, vilket bidrog till att driva upp priset på både bomullsfrön och bomull.
Klimat: Skörden varierar mellan åren, och klimatet är en väsentlig drivkraft för alla typer av grödor däribland bomull. I synnerhet kan torka ha en förödande effekt på all typ av växtlighet vilket kan leda till högre priser. Naturen är en oförutsägbar komponent i jordbruket och en önskan att utjämna denna risk är en av anledningarna till att instrument som börshandlade råvarufonder finns.
Syntetmaterial: Konkurrerande fibrer som bland annat polyester har lett till en minskad efterfrågan på bomull. Många fabriker har övergått till bomulls-/polyesterblandningar som är mer hållbara och lättare att hålla rena än bomull. Under 2003 gick polyester om bomull som den mest använda fibern i världen.
Odling
Framgångsrik odling av bomull kräver långa frostfria perioder, mycket sol och en måttlig nederbörd, vanligen mellan 600 till 1200 mm. Jorden behöver i allmänhet vara ganska tung för att bomullen skall trivas, men nivån av näringsämnen behöver inte vara exceptionellt hög. I allmänhet är dessa villkor uppfyllda i det säsongsmässigt torra tropiska och subtropiska regionerna i norra och södra halvklotet, men en stor del av bomullen som odlas idag odlas i områden med mindre nederbörd och vattnas genom konstbevattning.
Produktionen av bomull startar vanligen ganska snabbt efter skörden som ägt rum på hösten. På det norra halvklotet sker planteringen vanligtvis under perioden februari till början av juni.
Området South Plains i USA är den största sammanhängande regionen i vilket det odlad bomull. Även om det förekommer odling av ”dryland cotton”, icke-bevattnad bomullsodling i området, så sker i princip all bomullsodling i området med hjälp av vatten från det så kallade Ogallala-akvifären.
Då bomull är relativt mottaglig för salt och torka är det en gröda som lämpar sig väl i torra och halvtorra områden. Då vatten blir en allt mer begränsad resurs i världen tvingas de lokala ekonomierna att se till att undvika de svårigheter och konflikter som bomullsodling kan föra med sig.
Så har till exempel felaktig beskärning och bevattningspraxis lett till ökenspridning i delar av Uzbekistan, där bomullsproduktionen är viktig för exporten. I Sovjetunionen användes Aralsjön för bevattning av jordbruksmark, främst av bomull, och nu är försaltningen i dess närhet utbredd.
Bomull kan ha andra färger än den gulaktiga benvita nyans som är typisk för den moderna kommersiellt odlade bomullsfibern. Naturligt färgad bomull kan komma i rött, grönt och flera nyanser av brunt.
Generellt skördas den mesta bomullen i Europa, USA och Australien mekaniskt varvid jordbrukaren använder en bomullsplockare, en maskin som tar bort bomullen utan att skada plantan. Alternativt används en bomullsryck som drar bort hela bomullsbollen från plantan. Bomullsryckare används ofta i sådana regioner som är blåsiga, eller i samband med att kemisk avlövning skett eller en frostknäpp. Bomull är en flerårig gröda i tropikerna, och utan avlövning eller frost, kommer plantorna att fortsätta att växa. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna. Bomull fortsätter att plockas för hand i utvecklingsländerna.
Global produktion av bomullsfrön
De största producenterna av bomull är för närvarande Kina och Indien med en årlig produktion om 34 respektive 24 miljoner balar, som till största delen används av den inhemska textilindustrin.
De största exportörerna av råbomull är USA, med en försäljning på $ 4,9 miljarder USD, och länderna i Afrika, med en försäljning på 2,1 miljarder USD. Den totala internationella handeln uppskattas till 12 miljarder USD årligen.
De afrikanska ländernas andel av bomullshandeln har fördubblats sedan 1980, men ingenstans i regionen finns det någon inhemsk textilindustri av betydelse. Större delen av all produktion går därför på export till östra och södra Asien såsom Indien och Kina.
De 25.000 bomullsodlarna i USA är kraftigt subventionerade, med belopp som uppgår till cirka 2 miljarder USD per år. Framtiden för dessa subventioner är osäker och har lett till förebyggande expansion av bomullmäklarnas verksamhet i Afrika. En av dessa firmor, Dunavant, har expanderat sin verksamhet till Afrika genom att köpa upp lokala verksamheter. Detta är endast möjligt i tidigare brittiska kolonier och Moçambique då de före detta franska kolonierna fortsätta att utöva ett strängt monopol, ett arv från deras tidigare koloniala mästare, om bomullsinköp på låga fasta priser.
Global produktion av bomull 2009
Ledande producenter, världens tio största producenter 2011
*En bal avser 480 pund, cirka 218 kilogram.
De fem ledande exportörerna av bomull under 2011 är (1) USA, (2) Indien (3) Brasilien, (4) Australien, och (5) Uzbekistan. De största icke-producerande importörerna är Sydkorea, Taiwan, Ryssland, Hongkong och Japan.
I Indien står ett par regioner för i princip all bomullsproduktion. I huvudsak sker all produktion av bomull i de indiska delstaterna Maharashtra (26,63 %), Gujarat (17,96 %) och Andhra Pradesh (13,75 %) samt i viss mån även i Madhya Pradesh. Det som är kännetecknande för samtliga dessa stater är att de har ett övervägande tropisk vått och torrt klimat.
I USA leder delstaten Texas i den totala produktionen medan staten Kalifornien har den högsta avkastningen per hektar.
Handel i bomullsterminer
Bomull köps och säljs av investerare och spekulanter som en råvara på två olika börser i USA och som två olika sorters bomull.
- Bomull handlas på New York Mercantile Exchange (NYMEX) under kortnamnet TT. Dessa terminskontrakt förfaller till leverans varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
- Bomull # 2 handlas på New York Board of Trade (NYBOT) under kortnamnet CT. Dessa terminskontrakt förfaller till levereras varje år i mars, maj, juli, oktober och december.
Bomull prissätts i cent och hundradels cent per pound.
Leveransdatum
Bomullsterminer går till leverans årligen i, mars, maj, juli, oktober och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern CTZ2 avser leverans av bomull i december 2012.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på bomull på New Board of Trade avser 50.000 pounds bomull.
Tick Value
1/100 av en cent (one ”point”) per pound motsvarande 5.00 USD per kontrakt.
Daglig prisavvikelse
5 cent över eller under föregående dags stängningskurs. Sedan den 3 februari 2011 tillåter US Commodity Furures Trading Commission för bomull som handlas på ICE Futures. Den dagliga tillåtna prisavvikelsen är 7 cent över eller under föregående dags stängningskurs, givet att bomullen handlas högre än 1.7001 USD per pound eller högre.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen i bomullsterminer är den affärsdagen som stänger 17 handelsdagar innan månadsskiftet.
Trading hours
På CME Globex elektroniska handelsplattform sker handel från 2:30 AM till 2:45 PM New York Time.
Leveranskvalité
Bomull med en fiberlängd om 2/32 tum
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Nyheter
Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat
Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.
Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.
De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key