Nyheter
Bly, den minst populära basmetallen på marknaden

Bly är inte en populär basmetall. Tvärtom har bly förlorat ett antal av sina anhängare på grund av dess katastrofala effekter på människors hälsa. Sedan 2000 har de ledande företagen inom blyindustrin bidragit med mer än 3 miljoner USD till forskning om hälso- och miljöeffekter orsakade av bly i ett försök att på något sätt motverka detta.
Innan dess att de negativa effekterna av användandet av bly var kända användes bly i en betydande omfattning. Användandet av bly går så pass lång tillbaka som till Romarriket, där metallen användes på grund av dess goda egenskaper, den rostar till exempel inte och är lättbearbetad.
Bly kännetecknas av hög täthet, mjukhet, seghet (förmågan att sträckas – till exempel i en tråd) och formbarhet (materialets förmåga att bilda en tunn plåt genom att uthamring eller valsning), dålig elektrisk ledningsförmåga jämfört med andra metaller och hög korrosionsbeständighet. Sådana egenskaper gjorde det till en perfekt material för användning i vattenledningar. Numera används bly i lod och färger, men på grund av förändrad miljölagstiftning håller den på att tappa betydelse även inom dessa områden.
Användningsområden för bly
Bly används till bland annat hagel vid jakt, vikter till fiske och för att balansera bildäck, trots vissa insatser för att skära ned även dessa användningsområden. Detta gör att vissa lever i föreställningen att bly är en utrotningshotad råvara på nedgång. Så är emellertid inte fallet, användningen av bly är starkt kopplad till batterimarknaden. Vi ser också hur en stor del av allt bly används inom fordonsindustrin, där råvaran används startmotorns batterier. För närvarande används blybatterier i mer än en miljard fordon världen över. Även med utvecklingen av hybridteknik i bilar är framtiden för blybatterier inte i riskzonen.
Trots utvecklingen av batterisystem med nickel-metallhydrid (NiMH) och litium-jon (Li-ion) så hade världens mest sålda hybrid-elbil, Ford Fusion, blybatterier för SLI (start, belysning och tändfunktioner). Chevrolet Volt, en av de mer framträdande plug-in-hybriderma som förekommer på marknaden, använder blybatteri inte bara för SLI-funktioner, men också för kontroll av högspänningskontakter.
Produktion
Trots ökade insatser från olika lagstiftande organ för att minska användning av bly ökar både produktion och konsumtion i världen. En allmän industrialiseringstillväxt på tillväxtmarknaderna betyder samma sak för bly som för andra metaller och med råvaror i allmänhet.
Den totala årliga blyproduktionen är cirka 8 miljoner ton, nästan hälften av detta tillverkas av återvunnet skrot – vilket gör bly till den mest återvunna metallen i absoluta volymer. Det är inte så pass konstigt med tanke på att 95 % av de använda blybatterierna i USA går till återvinning. I USA kommer mer än 80 procent av allt bly från sekundär smältning, medan samma siffra i Europa rapporteras uppgå till över 60 procent.
De största blyproducerande länderna är Kina, USA, Indien och Sydkorea. Kina, Australien och USA står för mer än hälften av primärproduktionen medan Mexiko är en stor aktör inom återvinning. Enligt International Lead Association bryts det årligen mer än tre miljoner ton bly, till ett totalt marknadsvärde om en miljard USD. Den globala marknaden för raffinerat bly uppgår enligt ILA till 15 miljarder USD, där mellanskillnaden utgörs av återvunnet bly.
En del experter hävdar att utbudet av bly kommer att räcka i drygt 42 år. Andra anser att genom att extrapolera tillväxten med två procent per år så ser dagens utbud inte ut att räcka mer än 18 år. Dessa antaganden bör emellertid användas försiktigt då de inte tar hänsyn till en ökad effektivitet i fråga om återvinningsteknik eller de framsteg som görs inom batterisektorn, vilka tillsammans gör att behovet av nytt bly minskar. Konsumtionen av bly ligger på 8 kilogram per capita, men skillnaderna är stora. De utvecklade länderna använder mellan 20 och 150 per capita, medan tillväxtekonomierna endast förbrukar mellan ett till fyra kilogram per år och person.
Användningsområden
Det huvudsakliga användningsområdet för bly är de blybatterier som används i fordon, cirka 60 miljoner bensin- och dieselfordon som tillverkas i världen varje år har blybaserad bilbatterier. Även de nödsystem som använda på sjukhus och industrin kräver mycket bly. Råvaran används även i datorer, gaffeltruckar, kraftsystem och belastningsutjämningssystem.
Bly används även inom fartygsbranschen, vid produktion av glas och plast, inom den medicinska industrin men också inom elektroniksektorn och byggindustrin.
Bly används också som isolering i undervattenshögspänningskablar. Ett stort kommande framtida område är dessutom förnyelsebar energi där undervattenskablar överför el från vågparker, stränder och vindkraftverk, där bly behövs som isolering. Blybatterier är också en effektiv och kostnadseffektiv lösning för lagring av vind- och solenergi.
Prisutveckling
Ovanstående graf från International Lead and Zinc Study Group, vilket är den senaste som har publicerats på deras hemsida, visar relationen mellan priset och lagernivåerna. Vi kan se ett ganska perfekt negativt samband mellan dessa.
2007 var ett toppår för ett antal råvaror. Kina, världens största blyproducent, minskade sin export av raffinerat bly vilket minskade utbudet globalt. Detta i kombination med låga lager kom att leda till att blypriset sköt i höjden och blypriset femfaldigades jämfört med 2003. Exportminskningen 2007 kom som en direkt följd av att den kinesiska regeringen tog bort avdragsrätten för export av bly och ersatte denna med en exportskatt. Sammantaget var 2007 ett något turbulent år för blybranschen i Kina.
Detta var emellertid inget som egentligen ledde till någon större skada för den inhemska industrin, mer av ett spel till förmån för den övergripande kinesiska ekonomin. Tillväxten i blyproduktionen kunde inte komma ikapp landets efterfrågetillväxt av bly-syreackumulatorbatterier från tillverkningsindustrin. En boom i produktionen av bilar och elektriska cyklar som krävde en kontinuerlig försörjning av blybatterier spelade också sin del i att upprätthålla de höga blypriserna.
Uppgången varade inte länge på grund av den globala nedgången i blypriserna 2008, men blypriset har återhämtat sig i det tysta, och Kina var angeläget om att kontrollera sin raffineringskapacitet, för att hålla utbuds- och efterfrågekrafterna i balans, samtidigt som föråldrade anläggningar togs ur produktion. Samtidigt började Kina använda återvinning som en metod för att upprätthålla utbudet av bly.
Som vi kan se normaliserades volatilitet under sommaren 2013.
Bly versus zink-Zinc
Under hösten 2014 ser vi att det fortfarande är Kina som är det land som har störst betydelse för priset på bly. Priset på basmetaller, inte bara det på bly, föll på grund av kinesisk pessimism, denna gång baserat på bedömningar om tillväxten i landets penningmängd. Handlarna i Shanghai är baissade, något som sätter sina spår också hos råvaruhandlarna i London där utförsäljningarna accelererar. Bly är en av de metaller som drabbats hårdast.
Vid LME, London Metal Exchange, föll blypriset från 2 200 USD per ton ned till 2 104 USD per ton, blypriset hamnade därmed i den lägre delen av det prisområde 2 000 till 2 300 USD, som det handlats i under mer än ett år. Prisfallet gör att differensen till ”systermetallen” zink ökade till nästan 200 USD per ton, det största gapet vi sett sedan 2010.
Bly och zink är ett av de mest korrelerade paren bland metaller, och ett av de mest korrelerade paren bland alla börshandlade råvaror. Bly har en historik av högre volatilitet än zink, den rör sig i den bredare intervaller.
Utsikter
De prisskillnader vi sett sedan förra året kommer sannolikt att finnas kvar. Flera stora zinkgruvor har aviserat att de kommer att stänga sin verksamhet, något som sannolikt kommer påverka utbudet av bly. Bly och zink förkommer ofta tillsammans varför ett ökat utbud av zink med automatik innebär att utbudet av bly ökar. Som tidigare nämnts kommer en stor del av utbudet av bly från återvinning varför det är sannolikt inte kommer att medföra någon större utbudsstörning. Lagren hos London Metal Exchange är i dag välfyllda. Förhållandet mellan annullerade lagerbevis till totala tonnage är en av de lägsta bland huvudmetallerna på London Metal Exchange. Detta beror i huvudsak på att Kina under början av 2014 kom att bli en nettoexportör av bly vilket betyder att de kinesiska blygruvorna har fyllt den kinesiska efterfrågan på denna metall.
Finns det då någon faktor som skulle kunna skaka den stabila marknaden på kort sikt? Ja, vädret. Blybatterier tenderar att brytas ned i alltför extrema temperaturer, endera för höga eller för låga temperaturer. En alltför kall vinter, något som spås inträffa under den kommande vintern, kan leda till en ökad efterfrågan på batteribyten och därmed påverka efterfrågan på bly.
På medellång och lång sikt är den alternativa energiinfrastrukturen fortfarande under utveckling och det byggs både vind- och solparker världen över. Ett stort antal tillväxtekonomier lägger ned stora summor på denna trend för att slippa bli beroende av olja som måste köpas utifrån, samtidigt som många utvecklade länder gör det för att för att uppfylla koldioxidmålen för utsläppsminskningar. Grön energi kommer att kräva kablar för överföring av energi och batterier för lagring av densamma.
Bilindustrin kommer sannolikt att fortsätta behöva blybatterier på lång sikt då det inte finns någon ersättning för blybilbatterier på kort sikt.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor