Nyheter
Bly, den minst populära basmetallen på marknaden
Innan dess att de negativa effekterna av användandet av bly var kända användes bly i en betydande omfattning. Användandet av bly går så pass lång tillbaka som till Romarriket, där metallen användes på grund av dess goda egenskaper, den rostar till exempel inte och är lättbearbetad.
Bly kännetecknas av hög täthet, mjukhet, seghet (förmågan att sträckas – till exempel i en tråd) och formbarhet (materialets förmåga att bilda en tunn plåt genom att uthamring eller valsning), dålig elektrisk ledningsförmåga jämfört med andra metaller och hög korrosionsbeständighet. Sådana egenskaper gjorde det till en perfekt material för användning i vattenledningar. Numera används bly i lod och färger, men på grund av förändrad miljölagstiftning håller den på att tappa betydelse även inom dessa områden.
Användningsområden för bly
Bly används till bland annat hagel vid jakt, vikter till fiske och för att balansera bildäck, trots vissa insatser för att skära ned även dessa användningsområden. Detta gör att vissa lever i föreställningen att bly är en utrotningshotad råvara på nedgång. Så är emellertid inte fallet, användningen av bly är starkt kopplad till batterimarknaden. Vi ser också hur en stor del av allt bly används inom fordonsindustrin, där råvaran används startmotorns batterier. För närvarande används blybatterier i mer än en miljard fordon världen över. Även med utvecklingen av hybridteknik i bilar är framtiden för blybatterier inte i riskzonen.
Trots utvecklingen av batterisystem med nickel-metallhydrid (NiMH) och litium-jon (Li-ion) så hade världens mest sålda hybrid-elbil, Ford Fusion, blybatterier för SLI (start, belysning och tändfunktioner). Chevrolet Volt, en av de mer framträdande plug-in-hybriderma som förekommer på marknaden, använder blybatteri inte bara för SLI-funktioner, men också för kontroll av högspänningskontakter.
Produktion
Trots ökade insatser från olika lagstiftande organ för att minska användning av bly ökar både produktion och konsumtion i världen. En allmän industrialiseringstillväxt på tillväxtmarknaderna betyder samma sak för bly som för andra metaller och med råvaror i allmänhet.
Den totala årliga blyproduktionen är cirka 8 miljoner ton, nästan hälften av detta tillverkas av återvunnet skrot – vilket gör bly till den mest återvunna metallen i absoluta volymer. Det är inte så pass konstigt med tanke på att 95 % av de använda blybatterierna i USA går till återvinning. I USA kommer mer än 80 procent av allt bly från sekundär smältning, medan samma siffra i Europa rapporteras uppgå till över 60 procent.
De största blyproducerande länderna är Kina, USA, Indien och Sydkorea. Kina, Australien och USA står för mer än hälften av primärproduktionen medan Mexiko är en stor aktör inom återvinning. Enligt International Lead Association bryts det årligen mer än tre miljoner ton bly, till ett totalt marknadsvärde om en miljard USD. Den globala marknaden för raffinerat bly uppgår enligt ILA till 15 miljarder USD, där mellanskillnaden utgörs av återvunnet bly.
En del experter hävdar att utbudet av bly kommer att räcka i drygt 42 år. Andra anser att genom att extrapolera tillväxten med två procent per år så ser dagens utbud inte ut att räcka mer än 18 år. Dessa antaganden bör emellertid användas försiktigt då de inte tar hänsyn till en ökad effektivitet i fråga om återvinningsteknik eller de framsteg som görs inom batterisektorn, vilka tillsammans gör att behovet av nytt bly minskar. Konsumtionen av bly ligger på 8 kilogram per capita, men skillnaderna är stora. De utvecklade länderna använder mellan 20 och 150 per capita, medan tillväxtekonomierna endast förbrukar mellan ett till fyra kilogram per år och person.
Användningsområden
Det huvudsakliga användningsområdet för bly är de blybatterier som används i fordon, cirka 60 miljoner bensin- och dieselfordon som tillverkas i världen varje år har blybaserad bilbatterier. Även de nödsystem som använda på sjukhus och industrin kräver mycket bly. Råvaran används även i datorer, gaffeltruckar, kraftsystem och belastningsutjämningssystem.
Bly används även inom fartygsbranschen, vid produktion av glas och plast, inom den medicinska industrin men också inom elektroniksektorn och byggindustrin.
Bly används också som isolering i undervattenshögspänningskablar. Ett stort kommande framtida område är dessutom förnyelsebar energi där undervattenskablar överför el från vågparker, stränder och vindkraftverk, där bly behövs som isolering. Blybatterier är också en effektiv och kostnadseffektiv lösning för lagring av vind- och solenergi.
Prisutveckling
Ovanstående graf från International Lead and Zinc Study Group, vilket är den senaste som har publicerats på deras hemsida, visar relationen mellan priset och lagernivåerna. Vi kan se ett ganska perfekt negativt samband mellan dessa.
2007 var ett toppår för ett antal råvaror. Kina, världens största blyproducent, minskade sin export av raffinerat bly vilket minskade utbudet globalt. Detta i kombination med låga lager kom att leda till att blypriset sköt i höjden och blypriset femfaldigades jämfört med 2003. Exportminskningen 2007 kom som en direkt följd av att den kinesiska regeringen tog bort avdragsrätten för export av bly och ersatte denna med en exportskatt. Sammantaget var 2007 ett något turbulent år för blybranschen i Kina.
Detta var emellertid inget som egentligen ledde till någon större skada för den inhemska industrin, mer av ett spel till förmån för den övergripande kinesiska ekonomin. Tillväxten i blyproduktionen kunde inte komma ikapp landets efterfrågetillväxt av bly-syreackumulatorbatterier från tillverkningsindustrin. En boom i produktionen av bilar och elektriska cyklar som krävde en kontinuerlig försörjning av blybatterier spelade också sin del i att upprätthålla de höga blypriserna.
Uppgången varade inte länge på grund av den globala nedgången i blypriserna 2008, men blypriset har återhämtat sig i det tysta, och Kina var angeläget om att kontrollera sin raffineringskapacitet, för att hålla utbuds- och efterfrågekrafterna i balans, samtidigt som föråldrade anläggningar togs ur produktion. Samtidigt började Kina använda återvinning som en metod för att upprätthålla utbudet av bly.
Som vi kan se normaliserades volatilitet under sommaren 2013.
Bly versus zink-Zinc
Under hösten 2014 ser vi att det fortfarande är Kina som är det land som har störst betydelse för priset på bly. Priset på basmetaller, inte bara det på bly, föll på grund av kinesisk pessimism, denna gång baserat på bedömningar om tillväxten i landets penningmängd. Handlarna i Shanghai är baissade, något som sätter sina spår också hos råvaruhandlarna i London där utförsäljningarna accelererar. Bly är en av de metaller som drabbats hårdast.
Vid LME, London Metal Exchange, föll blypriset från 2 200 USD per ton ned till 2 104 USD per ton, blypriset hamnade därmed i den lägre delen av det prisområde 2 000 till 2 300 USD, som det handlats i under mer än ett år. Prisfallet gör att differensen till ”systermetallen” zink ökade till nästan 200 USD per ton, det största gapet vi sett sedan 2010.
Bly och zink är ett av de mest korrelerade paren bland metaller, och ett av de mest korrelerade paren bland alla börshandlade råvaror. Bly har en historik av högre volatilitet än zink, den rör sig i den bredare intervaller.
Utsikter
De prisskillnader vi sett sedan förra året kommer sannolikt att finnas kvar. Flera stora zinkgruvor har aviserat att de kommer att stänga sin verksamhet, något som sannolikt kommer påverka utbudet av bly. Bly och zink förkommer ofta tillsammans varför ett ökat utbud av zink med automatik innebär att utbudet av bly ökar. Som tidigare nämnts kommer en stor del av utbudet av bly från återvinning varför det är sannolikt inte kommer att medföra någon större utbudsstörning. Lagren hos London Metal Exchange är i dag välfyllda. Förhållandet mellan annullerade lagerbevis till totala tonnage är en av de lägsta bland huvudmetallerna på London Metal Exchange. Detta beror i huvudsak på att Kina under början av 2014 kom att bli en nettoexportör av bly vilket betyder att de kinesiska blygruvorna har fyllt den kinesiska efterfrågan på denna metall.
Finns det då någon faktor som skulle kunna skaka den stabila marknaden på kort sikt? Ja, vädret. Blybatterier tenderar att brytas ned i alltför extrema temperaturer, endera för höga eller för låga temperaturer. En alltför kall vinter, något som spås inträffa under den kommande vintern, kan leda till en ökad efterfrågan på batteribyten och därmed påverka efterfrågan på bly.
På medellång och lång sikt är den alternativa energiinfrastrukturen fortfarande under utveckling och det byggs både vind- och solparker världen över. Ett stort antal tillväxtekonomier lägger ned stora summor på denna trend för att slippa bli beroende av olja som måste köpas utifrån, samtidigt som många utvecklade länder gör det för att för att uppfylla koldioxidmålen för utsläppsminskningar. Grön energi kommer att kräva kablar för överföring av energi och batterier för lagring av densamma.
Bilindustrin kommer sannolikt att fortsätta behöva blybatterier på lång sikt då det inte finns någon ersättning för blybilbatterier på kort sikt.