Nyheter
Bevaka kaffepriset
Tycker du att det kaffe du får till frukost då du är ute och reser smakar annorlunda än det svenska kaffet du är van vid? Faktum är att det stämmer, dina smaklökar lurar dig inte. Det svenska kaffet är i det närmaste unikt i världen eftersom det är gjort på arabicabönan. Runt om i världen är det inte ovanligt att rosterierna använder sig av den både beskare och torrare robustabönan i sitt kaffe, allt i syfte att förbättra sina marginaler.
Inget av de svenska kafferosterierna säger sig använda annat än arabica i sina blandningar just för att kunderna ratar robusta.
Två kaffebönor, helt olika utveckling
Historiskt sett har arabica-kaffe alltid handlats till ett högre pris på råvarubörserna än vad robusta-kaffet gjort. Den senaste tidens utveckling i efterfrågemönstret visar emellertid att gapet mellan dessa två håller på att minska.
Det finns en rad olika faktorer som gör att efterfrågan på Arabica minskar, medan det ökar för Robusta. Nedan har vi listat ett par av orsakerna till att gapet mellan de två olika kaffesorterna minskar på råvarubörserna.
- Robusta, efterfrågan spås enligt The International Coffee Organization (ICO) öka med 6 procent årligen de kommande åren. Efterfrågan på denna kaffesort är därmed att betrakta som stabil och priset har agerat därefter.
- Efterfrågan på snabbkaffe spås öka med 6,5 procent under de kommande åren. Robusta används i hög omfattning till just snabbkaffe varför detta bidrar till att driva upp, alternativt hålla priset på Robusta-kaffe på en stabil nivå.
- Flera av världens tillväxtekonomier utvecklas positivt, med följden att BNP per capita ökar. När detta sker ökar i regel andelen av den disponibla inkomsten som befolkningen lägger på livsmedel. I länder som Indonesien och Vietnam, av tradition stora kaffeodlare, väljer nu en allt större andel av befolkningen kaffe istället för te. Båda dessa länder är bland de största producenterna av robusta-kaffe. Totalt sett ökade efterfrågan på robusta-kaffe med 11 procent under 2012.
- Enligt SEBs råvarumail från den 25 mars i år så finns det fortfarande gott om arabica av 2012/2013 års skörd kvar. En undersökning gjord av CEPEA visar att mellan 30 och 40 % av skörden fortfarande finns i lager på gårdarna, vilket är en följd av förra årets mycket goda skörd. Vad gäller den robusta som finns i lager är volymerna betydligt lägre. Ute på de lokala gårdarna ligger endast 20 procent av förra årets skörd. Under 2012 minskade efterfrågan på det dyrare men också finare arabica-kaffet med 6,2 procent.
- Torka i Vietnam, världens största producent av robusta-kaffe, leder till ett minskat utbud, något som i kombination med en ökad efterfrågan driver upp priset på denna kaffesort.
- Finanskrisen har lett till att kafferosterier och kaffekedjor världen över blandar i robusta i sitt kaffe i syfte att öka sina marginaler. Så har till exempel skett i Danmark, men ännu inte i Sverige.
- Brasilien, världens största kaffeproducent, förväntas att leverera en rekordskörd av arabica-bönor, mellan 47 och 50 miljoner säckar. I och med att det redan finns stora lager från tidigare år är sannolikheten att marknaden kommer att kunna möta detta nya utbud låg. Därmed pressas priset på arabica-kaffet.
Större producentländer av Arabica- och Robusta-kaffe, Källa: Sara Lee
Vad kan få spreaden att gå isär igen?
I skrivande stund har kaffeodlingarna i Centralamerika drabbats av kaffebladsrost, en sjukdom som helt slog ut kaffeodlingarna på Ceylon och fick detta lands jordbrukare att gå över till att odla te istället. Hemileia vastatri, en svamp som först upptäcktes i Kenya 1861, angriper kaffebuskens blad vilket i slutet av 1800-talet fick till effekt att arabica-bönan i det närmaste utrotades. Skulle kaffebladsrosten få ett starkare grepp om odlingarna i Centralamerika och om svampen sedan sprider sig till Sydamerika kommer det att uppstå en brist på arabicabönor, något som kan komma att driva upp priset.
Brasilien är för många synonymt med kaffe, och även om landet är mycket rikt på andra råvaror så kommer kaffe alltid att ha en speciell roll för landets regering. Det förekommer spekulationer om att de brasilianska myndigheterna har för avsikt att intervenera kaffemarknaden, på samma sätt som många centralbanker agerar på valutamarknaden. Om de brasilianska myndigheterna väljer att intervenera kaffemarknaden i syfte att stödja sina egna jordbrukare finns det anledning att tro att utbudet på arabica-kaffe kommer att strypas, något som bör leda till en uppgång i kaffepriset.
Större producentländer av Arabica- och Robusta-kaffe, Källa: Sara Lee
Spreaden krymper
Kaffepriset, i form av priset på Arabica-kaffe i New York, har under det senaste året backat med en tredjedel, vilket framgår i grafen nedan. Robusta-kaffet, i form av Londonpriset, har under samma period stigit marginellt. Skillnaden i pris mellan de olika kaffesorterna är nu rekordlåg.
Det låga priset på världsmarknaden har lett till att de brasilianska myndigheterna gripit in och för diskussioner med kaffeodlarna angående en ökning av det garantipris som dessa odlare får för sitt kaffe. Det har rapporterats att dessa ökningar kan komma att uppgå till 30 procent.
Även i Colombia har det låga priset lett till problem. Brasilien är visserligen störst på kaffe, men Colombia är större än Brasilien på Arabica, vilket gör att de colombianska bönderna drabbats hårdare. En effekt av detta är att de colombianska kaffebönderna strejkat och kräver ökade minimipriser på sina skördar.
Uppgången kan komma snabbt
I dag svarar robusta för mellan 20 och 30 procent av den totala kaffemarknaden. Att efterfrågan på robusta-kaffe ökar kommer med stor sannolikhet att innebära att lagersituationen för kaffe, oavsett sort, blir ohållbar på sikt. I tabellen nedan redovisas statistik på kaffe från det amerikanska jordbruksverket, USDA. Grafen visar de utgående lagren i förhållande till den årliga konsumtionen, ett mått som benämns stocks-to-use. Grafen visar att det kan komma att uppstå brist på kaffe inom kort då relationen mellan de utgående lagren i förhållande till den årliga konsumtionen ligger på en mycket låg nivå.
Det finns emellertid anledning till att vara försiktig med dessa siffror, varför det måste tas hänsyn även till variationen i de utgående lagren vilket nedanstående graf visar.
Efterfrågan på kaffe, som styrt produktionen, har ökat under de senaste femtio åren. Under samma period har de utgående lagren legat på en relativt likvärdig nivå, och klarat av att hantera att möta produktionsnedgångar orsakade av bland annat klimatet. Som synes har det, med undantag för 1974 och 1977, aldrig varit några större underskott på kaffe, vilket visar att marknaden klarat av att möta konsumenterna förändrade konsumtionsmönster.
Hur kommer priset på kaffe att utvecklas i framtiden?
Trenden visar att arabicakaffepriset ligger i en nedåtgående kurva, men det finns anledning att tro att det snart kommer att bottna ur. Ett agerande från de brasilianska myndigheterna kan komma att dra bort betydande mängder arabicakaffe från marknaden.
Ett allt för lågt pris på skörden kan också leda till att jordbrukarna väljer att odla andra typer av grödor med potentiellt högre intäkter vilket också det kan leda till att utbudet på börserna minskar.
Ur ett tekniskt perspektiv ser vi ingen orsak till att köpa arabicakaffe i dag, den enda av de indikatorer som vi tittar på som ser intressant ut är RSI, som ökat, men volymerna är fortfarande svaga och RSI klarade inte av att fullfölja sitt utbrott, utan har åter vänt ned.
I detta fall är fundamenta sådant att det talar för kaffe på lång sikt, men de tekniska signalerna indikerar att det fortfarande är för tidigt att köpa. Vi väljer därför att sätta arabicakaffet på inköpslistan, och slår till först då priset är lockande nog.
Källa: Stockletter
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |







