Nyheter
Beowulf Mining sets the drill rigs turning once again at Kallak North
“Drilling has gone well”, says Clive Sinclair-Poulton of Beowulf Mining. “We started drilling in May and put a second rig in place in June.”. The subject of Beowulf’s attentions is the Kallak North iron ore project in Norrbotten County, northern Sweden.
Drilling at Kallak
So far the company has been able to identify a resource of 131.6 million tonnes of ore grading 28% iron. But there should be plenty more to come.
Already the signs from the ongoing drilling are beginning to come in, and they’ve been highly encouraging. “Our JORC resource was based on drilling to 250 metres”, says Clive, “but the latest intersections show 350 vertical metres of iron ore.”
The full assay results won’t be out until next month, but, local conditions allowing, progress after that ought to be pretty rapid. “We’ll do a JORC upgrade at Kallak as soon as possible”, says Clive. At the same time, the company also plans to start work again on the contiguous ground at Kallak South, where a previous drilling produced mixed results because, says Clive, “we weren’t drilling in the correct areas”.
This time round, he’s hopeful the drilling will be more effectual, and that a maiden JORC resource for Kallak South can be put together early next year. “I want to be in a situation where we have tonnage on both North and South Kallak”, says Clive. By that time a scoping study should be underway, and the company will be thinking about test production.
Precisely what that will show remains to be seen, but Clive is optimistic. “If we get the tonnage we have a 60 year life. It’s 40 clicks to get to the rail network of northern Sweden.” The rail network can then provide access either to Narvik on the Norwegian coast or Luleå on the Baltic coast, depending on what sort of deal Beowulg eventually strikes in regard to the final destination for the ore.
Clive has long been in dialogue with potential customers in the Far East, although he won’t be drawn into a deal quite yet. He’s waiting for two things. One, for more progress on Kallak. And two, for further improvement in the iron ore market, which he remains firmly bullish about.
In fact, iron ore hasn’t been doing too badly of late, as the Chinese are beginning to realise that some projects that had been likely to add to global supply are now not likely to come on stream. The Brazilian champion Vale is a case in point. Vale recently outlined its iron ore plans for the next five years, and these show a significantly lower production increase than had been expected. What’s more, says Clive, fairly soon India will become an importer. It’s currently the third largest exporter.
It all makes for relative strength in the iron ore space, at a time when other sectors are looking distinctly shaky, including equities markets. Beowulf has not been immune to this, as its shares have dropped by around 80 per cent since they hit a 12 month high of 50p back in October last year. But although the wider negative market sentiment hasn’t’ helped, the company has also face some quite specific issues which have rubbed off the value.
First off it was sanctioned by the authorities for drilling without a permit. Clive is blunt about this. “Mea culpa”, he says. “As Dan Maskell would have said, it was an ‘unforced error’.” Procedures are now in place to ensure such a mistake doesn’t happen again. More significant has been the deterioration of relations with the local indigenous group, the Saami community The Saami are worried about their ability to drive reindeer across the land, and the impact Beowulf’s operations are likely to have on their migratory patterns.
“Dialogue is very difficult”, says Clive, “although in all of Sweden there are only 20,000 Saami.” The Beowulf plan is to set up a fund for the benefit of all residents of the Jokkmokk region in which it operates, not just the Saami. In the meantime Clive is confident that the Mines Inspectorate will broker a compromise when disagreements arise, as it has done in the past.
In the meantime, the drill rigs continue to turn, and funding, at least for the moment, is not a worry. “We are in a strong position”, says Clive. “We have the funds in place to do the drilling. On our current drilling campaign the money won’t run out.” It’ll be interesting to see what sort of the results the campaign comes up with, and how much closer they take Beowulf to its eventual target of 500 million tonnes.
Nyheter
Hafnium, den sällsynta råvaran det är brist på
Hafnium är en sällsynt råvara som används både inom kärnkraft och halvledarproduktion. Priset har på senare år rusat upp över 400 procent. I nedanstående intervju med EFN berättar Tony Sage, vd på Crictical Metals Corp, om metallen.
Grundämnet Hafnium har fått sitt namn från Hafnia, vilket är det latinska namnet på den danska huvudstaden Köpenhamn.

Nyheter
Forsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
Under Allhelgonahelgen nådde Forsmarks kärnkraftverk den historiska milstolpen 1000 terawattimmar (TWh) producerad el. Det motsvarar hela Sveriges totala elbehov under drygt sju år.
”Forsmark är Sveriges största elproducent och kommer nu att kvala in bland en utvald skara kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Jag är stolt över att leda en organisation som arbetar hårt för att förse Sverige med fossilfri el – dygnet runt, året runt”, säger Forsmarks vd Jerry Westerstedt.
Effekthöjningar under åren
Det har gjorts ett antal effekthöjningar på Forsmark tre reaktorer genom åren. De senaste gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2, där Forsmark 1 genomförde en effekthöjning med 100 megawatt under 2024 – 2025 och effekten på Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt under 2013, i syfte att möta framtida elbehov. Utöver det har verkningsgraden höjts genom åren i samband med att komponenter i anläggningarna bytts ut.
Historik
Forsmark har tre reaktorer som startade kommersiell drift 1980 (Forsmark 1), 1981 (Forsmark 2) och Forsmark 3 (1985). Forsmark 1 har en elektrisk effekt på 1103 MW, Forsmark 2 på 1121 MW och Forsmark 3 på 1172 MW. Forsmark kvalar nu in bland en utvald skara kärnkraftverk runt om i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Vid en jämförelse med övriga kärnkraftverk i världen hamnar Forsmark på plats 13 med att nå 1000 TWh, enligt tillgänglig statistik från Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Detta trots att Forsmark bara har tre reaktorer och många andra som har hamnar före i listan har fler reaktorer i drift. Tillgängligheten för Forsmarks kärnkraftverks alla tre reaktorer har sammantaget legat på i genomsnitt 87 procent sedan starten på 80-talet, en siffra som är betydligt över de 75% som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normalsiffra i världen då. Tillgängligheten har varierat över åren för anläggningens tre reaktorer, beroende på bland annat längden på de årliga underhållsavställningarna, då man också byter bränsle i härden, samt moderniseringar i anläggningarna.
Ringhals kom före
Ringhals kärnkraftverk nådde milstolpen 1000 TWh i mars 2025. Ringhals producerade tidigare med fyra reaktorer, men sedan 2020 har Ringhals två reaktorer i drift, efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att avveckla kärnkraft.
Nyheter
Vädret kan avgöra vinterns elpriser
Under oktober har skillnaden mellan vad svenska elkunder betalat för sin el varierat kraftigt beroende av var i landet man bor och vilken kraftproduktion som finns i området. Vattenkraftspotentialen i norr ligger på normala nivåer liksom vindkraften. När kärnkraften successivt återgår till full produktion under november stärks elförsörjningen, vilket kan få en dämpande effekt på elpriserna i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för oktober på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 156,67 öre/kWh i södra Sverige och 30,42 öre/kWh i norra Sverige. I och med att spotprisets månadsmedel blev över 150 öre/kWh i elområde 4 aktiverar regeringen elstödet.
Begränsningar i möjligheten att överföra el från norra till södra Sverige bidrar till de stora regionala skillnaderna. I södra Sverige är kopplingen till den europeiska elmarknaden större, vilket gör att europeiska gas- och elpriser får större genomslag.
– Oktober visar tydligt hur väderberoende elmarknaden är. Medan priserna i tre av elområdena, 1, 2 och 3 har sjunkit något så har elpriset i elområde 4 fortsatt att stiga. Delvis beror det på mindre kärn- och vattenkraft i Norden just nu, men närheten till kontinenten, där gaspriset stigit markant, spelar stor roll eftersom elmarknaden är sammankopplad. Även tyska fenomenet Dunkelflaute märks vilket innebär att när det är både mörkt och vindstilla produceras ingen fossilfri el från sol och vind, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den ökade nederbörden under hösten har förbättrat förutsättningarna för vattenkraften och minskat underskottet i den hydrologiska balansen (det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin), även om vattenläget fortsatt är ansträngt, särskilt i södra Norge. Mot slutet av november väntas alla kärnkraftsreaktorer vara igång och kan därmed dämpa elpriserna under uppvärmningssäsongen. Det väntas normalt men varierad vind under månaden.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Oktober 2026 | 30,42 öre/kWh | 36,50 öre/kWh | 82,02 öre/kWh | 156,67 öre/kWh |
| Oktober 2025 | 14,21 öre/kWh | 13,47 öre/kWh | 62,81 öre/kWh | 71,25 öre/kWh |
-
Nyheter3 veckor sedanDe extremt stora prisskillnaderna på naturgas – USA badar i billig energi
-
Nyheter2 veckor sedanTyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
-
Analys3 veckor sedanOil on edge with fear of new attacks on Iran after US midterm elections
-
Nyheter2 veckor sedanForsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
-
Analys2 veckor sedanNew attacks on Iran will lead to nowhere and the cost would be high
-
Nyheter2 veckor sedanVädret kan avgöra vinterns elpriser
-
Nyheter5 dagar sedanHafnium, den sällsynta råvaran det är brist på

