Nyheter
Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel

Den brittiska investmentbanken Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel enligt de rykten som just nu cirkulerar på marknaden. Barclays är en av världens största råvaruhandlare och det spekuleras just nu kring att banken på tisdag nästa vecka kommer att meddela att den skall stänga ned stora delar av sin handel med metaller, jordbruksprodukter och energiråvaror. Ädelmetallhandeln spås få vara kvar, som en del av bankens avdelning för valutahandel.
En av fem stora
Barclays är en av de fem stora bankerna som är aktiva på råvarumarknaden som tillsammans kontrollerar cirka 70 procent av handeln. På senare tid har vi emellertid sett att flera av dessa aktörer meddelat att de helt eller till stor del skall dra sig undan från råvaruhandeln. Bland de aktörer som kommunicerat att de skall dra sig bort från handel med råvaror finns till exempel JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Deutsche Bank, UBS och Royal Bank of Scotland, samt även den nordiska banken Nordea.
JPMorgan Chase har meddelat att banken säljer handeln med fysiska råvaror för 3,5 miljarder USD till det Genevebaserade handelshuset Mercuria som startades för tio år sedan av två tidigare Goldman Sachs-traders.
Morgan Stanley meddelade i december 2013 att investmentbanken sålde av majoriteten av sin oljehandelsverksamhet till ryska Rosneft på grund av ökade regulatoriska krav och högre kapitaltäckningskrav. Morgan Stanley meddelade redan i slutet av 2012 att avsikten var att endera sälja eller knoppa av råvaruverksamheten.
I december 2013 meddelade Deutsche Bank att banken skulle komma att upphöra med sin råvaruhandel. Samtidigt anlitade Deutsche Bank konsultföretaget Charles River Associates för att undersöka möjligheterna till att sälja bankens plats vid den så kallade ”gold fixen” i London. Det är i första energiråvaror, jordbruksprodukter, basmetaller, järnmalm och kol som banken skall upphöra att handla med. Handeln med ädelmetaller och ett antal finansiella derivathandlare skall enligt uppgift vara kvar i bankens tjänst.
Nordea meddelade i början av april i år att banken hade begränsat sin handel med råvaror som en följd av den tidigare översynen av verksamheten som gjorts. Nordea kan komma att stänga ned sin globala råvaruhandel, men inget är ännu kommunicerat till marknaden kring detta.
Det är enbart Goldman Sachs, en av de första bankerna som började handla med råvaror, som förefaller vara strategiskt långsiktiga till råvarumarknaden eftersom banken säger att råvaruhandeln är för viktig för deras kunder för att de skall upphöra med dessa tjänster. Goldman Sachs kom att bli en nyckelspelare på råvarumarknaden sedan investmentbanken i slutet av 1981 köpte upp råvaruföretaget J. Aron & Company som då huvudsakligen var en kaffe- och kakaohandlare, men också var aktiva som arbitragörer.
Strängare regler och lägre lönsamhet
De stora bankernas reträtt från råvarumarknaderna är en följd av ökad reglering, hårdare kapitalkrav och lägre lönsamhet till följd av stabila priser på olja och andra råvaror. Konsultföretaget Coalition bedömde i en nyligen publicerad rapport att de tio största bankernas intäkter från råvaruhandeln under 2013 uppgick till 4,5 miljarder dollar, att jämföra med 14,1 miljarder dollar 2008.
En rad tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska Federal Reserve, har kommit att påbörja granskningar för att undersöka bankernas råvaruhandel och se om det ligger en sanning i de anklagelser som säger att bankerna har manipulerat marknaderna för el, aluminium och andra råvaror för egen vinning.
Redan i februari stängde Barclays ned sin energihandel i USA och Europa efter det att banken av amerikanska Federal Energy Regulatory Commission dömts till att betala 470 MUSD för att ha manipulerat priserna. Barclays har vägrat att betala dessa böter och har flyttat tvisten till en federal domstol.
Jenkins är pressad
Barclays VD, Antony Jenkins, kommer den 8 maj att ge en strategisk uppdatering för finansmarknaden och allt fler tror att det kommer att medföra att flera tusen av bankens anställda då kommer att få gå. Bankens råvaruhandel omsätter emellertid inte fler än 160 personer, de flesta i London.
Jenkins är pressad efter det att han tidigare höjde en rad bonusar till nyckelpersoner i banken trots en minskad vinst, vilket resulterade i att Barclays inte nådde upp till sina kapitalkostnadsmål.
Färre aktörer på råvarumarknaden kommer innebära en minskad konkurrens, sämre likviditet och sannolikt sämre innovationer när det gäller nya produkter. Det kommer även göra att det blir dyrare för slutkunderna att hedga sig på råvarumarknaden samtidigt som den ökade regleringen kan leda till ökade transaktionskostnader.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet