Följ oss

Nyheter

Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel

Publicerat

den

Den brittiska investmentbanken Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel enligt de rykten som just nu cirkulerar på marknaden. Barclays är en av världens största råvaruhandlare och det spekuleras just nu kring att banken på tisdag nästa vecka kommer att meddela att den skall stänga ned stora delar av sin handel med metaller, jordbruksprodukter och energiråvaror. Ädelmetallhandeln spås få vara kvar, som en del av bankens avdelning för valutahandel.

En av fem stora

Barclays BankBarclays är en av de fem stora bankerna som är aktiva på råvarumarknaden som tillsammans kontrollerar cirka 70 procent av handeln. På senare tid har vi emellertid sett att flera av dessa aktörer meddelat att de helt eller till stor del skall dra sig undan från råvaruhandeln. Bland de aktörer som kommunicerat att de skall dra sig bort från handel med råvaror finns till exempel JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Deutsche Bank, UBS och Royal Bank of Scotland, samt även den nordiska banken Nordea.

JPMorgan Chase har meddelat att banken säljer handeln med fysiska råvaror för 3,5 miljarder USD till det Genevebaserade handelshuset Mercuria som startades för tio år sedan av två tidigare Goldman Sachs-traders.

Morgan Stanley meddelade i december 2013 att investmentbanken sålde av majoriteten av sin oljehandelsverksamhet till ryska Rosneft på grund av ökade regulatoriska krav och högre kapitaltäckningskrav. Morgan Stanley meddelade redan i slutet av 2012 att avsikten var att endera sälja eller knoppa av råvaruverksamheten.

I december 2013 meddelade Deutsche Bank att banken skulle komma att upphöra med sin råvaruhandel. Samtidigt anlitade Deutsche Bank konsultföretaget Charles River Associates för att undersöka möjligheterna till att sälja bankens plats vid den så kallade ”gold fixen” i London. Det är i första energiråvaror, jordbruksprodukter, basmetaller, järnmalm och kol som banken skall upphöra att handla med. Handeln med ädelmetaller och ett antal finansiella derivathandlare skall enligt uppgift vara kvar i bankens tjänst.

Nordea meddelade i början av april i år att banken hade begränsat sin handel med råvaror som en följd av den tidigare översynen av verksamheten som gjorts. Nordea kan komma att stänga ned sin globala råvaruhandel, men inget är ännu kommunicerat till marknaden kring detta.

Det är enbart Goldman Sachs, en av de första bankerna som började handla med råvaror, som förefaller vara strategiskt långsiktiga till råvarumarknaden eftersom banken säger att råvaruhandeln är för viktig för deras kunder för att de skall upphöra med dessa tjänster. Goldman Sachs kom att bli en nyckelspelare på råvarumarknaden sedan investmentbanken i slutet av 1981 köpte upp råvaruföretaget J. Aron & Company som då huvudsakligen var en kaffe- och kakaohandlare, men också var aktiva som arbitragörer.

Strängare regler och lägre lönsamhet

De stora bankernas reträtt från råvarumarknaderna är en följd av ökad reglering, hårdare kapitalkrav och lägre lönsamhet till följd av stabila priser på olja och andra råvaror. Konsultföretaget Coalition bedömde i en nyligen publicerad rapport att de tio största bankernas intäkter från råvaruhandeln under 2013 uppgick till 4,5 miljarder dollar, att jämföra med 14,1 miljarder dollar 2008.

En rad tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska Federal Reserve, har kommit att påbörja granskningar för att undersöka bankernas råvaruhandel och se om det ligger en sanning i de anklagelser som säger att bankerna har manipulerat marknaderna för el, aluminium och andra råvaror för egen vinning.

Redan i februari stängde Barclays ned sin energihandel i USA och Europa efter det att banken av amerikanska Federal Energy Regulatory Commission dömts till att betala 470 MUSD för att ha manipulerat priserna. Barclays har vägrat att betala dessa böter och har flyttat tvisten till en federal domstol.

Jenkins är pressad

Barclays VD, Antony Jenkins, kommer den 8 maj att ge en strategisk uppdatering för finansmarknaden och allt fler tror att det kommer att medföra att flera tusen av bankens anställda då kommer att få gå. Bankens råvaruhandel omsätter emellertid inte fler än 160 personer, de flesta i London.

Jenkins är pressad efter det att han tidigare höjde en rad bonusar till nyckelpersoner i banken trots en minskad vinst, vilket resulterade i att Barclays inte nådde upp till sina kapitalkostnadsmål.

Färre aktörer på råvarumarknaden kommer innebära en minskad konkurrens, sämre likviditet och sannolikt sämre innovationer när det gäller nya produkter. Det kommer även göra att det blir dyrare för slutkunderna att hedga sig på råvarumarknaden samtidigt som den ökade regleringen kan leda till ökade transaktionskostnader.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig

Publicerat

den

Oljefat med USA:s och Kanadas flaggor i bakgrunden

Inom olja finns det ett antal stora referenspriser. De två största är West Texas Intermediate (WTI) i USA och Brent i Europa. I USA:s grannland Kanada så är det stora referenspriset Western Canadian Select (WCS).

WCS handlas till ett lägre pris än WTI eftersom oljan är av en tyngre sort. Men speciellt sedan USA gick från att främst producera traditionell olja till skifferolja så har USA så mycket av den lätta premiumoljan att den behöver blandas upp för att få den typ av olja som ligger någonstans i mitten.

När USA nu har inlett ett tariffkrig mot Kanada så har prisskillnaden mellan WTI och WCS i veckan ökat till 15,50 USD. Aktieförvaltaren Eric Nuttall sade i fredags att den skillnaden skulle öka till 16-17 USD om USA lade en tariff på 10 procent. Aktuell prisskillnad är nu 16,25 USD.

Vill man leta saker som mildrar den negativa utvecklingen för oljebolag i Kanada så finns det faktum att Kanadas valuta försvagats något mot USA:s. Tror man att handelskriget håller i sig så är nästa förmildrande omständighet det faktum att underhållssäsongen för Kanadas oljesandsindustri brukar inledas i april vilket minskar produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA

Publicerat

den

Virke i regn

USA har nu meddelat till Kanada att man inför tariffer på all import från Kanada. 25 procent på alla varor, förutom för olja och annan energi som man satt 10 procent i tariff på. Det kommer att slå hårt mot Kanada, inte minst mot oljeexporten som till stor del bara kan gå till USA.

Det finns dock en råvara som Kanada kan använda som trumfkort, virke. En stor del av allt virke som används i USA kommer från Kanada och USA kan inte ersätta det via andra källor. I vissa delar av USA finns skog av samma sort, men det är en lång process. Först måste Trump avskaffa miljöregler, vilket är politiskt möjligt. Men USA saknar sågverkskapacitet, och skulle man väl bygga sågverk så återstår problemet med att hitta kompetent arbetskraft.

USA importerar virke från andra länder, inklusive Sverige och Tyskland. Men den volym Kanada kan erbjuda är omöjlig för mindre länder att matcha.

Ett annat problem för USA under överskådlig tid är även att hus i USA främst byggs med den typ av virke som Kanada erbjuder. USA har visserligen enorma mängder skog, men då måste amerikansk byggindustri ställa om. Virke från Kanada tål regn, och logistiken i amerikansk byggindustri är anpassad efter det.

USA lägger nu en import-tariff för varor från Kanada. Kanada kan självklart kontra med att lägga en import-tariff på varor från USA. Men det kompletteras ännu effektivare med en export-tariff på virke. Antingen får amerikanska byggföretag då betala 50 procent mer för sitt virke eller så får den amerikanska byggindustrin stoppa stora delar av sin verksamhet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Liquid Winds produktionsanläggning för grönt elektrobränsle i Umeå har beviljats miljötillstånd

Publicerat

den

Anläggningen Liquid Wind ska bygga i Umeå för e-metanol

Liquid Wind har beviljats miljötillstånd för sin anläggning, som skall användas för storskalig produktion av grönt elektrobränsle, närmare bestämt e-metanol. Anläggningen, som projekteras av Liquid Wind, är en av de största industrisatsningarna någonsin i Umeå och beräknas stå klar för produktion 2027.

Det är mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt som beviljat miljötillstånd för elektrobränsleanläggningen som ansluts till Umeå Energis kraftvärmeverk Dåvaverket. Anläggningen har beviljats tillstånd att producera upp till 130 000 ton e-metanol och infånga 230 000 ton koldioxid årligen. Liquid Wind har som mål att anläggningen skall spela en ledande roll, såväl i Sverige som internationellt, inom industrialiseringen av CCU-lösningar (Carbon Capture and Utilization).

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, kommenterar:

”Vi är mycket glada över att ha fått tillståndet för vår anläggning i Umeå beviljat, en viktig milstolpe i vår resa och ambition att minska beroendet av fossila bränslen i svåromställda sektorer som sjöfart och flyg. Detta projekt är ett exempel på vårt engagemang för att leda utvecklingen av innovativa lösningar som CCU, som är avgörande för att skapa en grönare framtid.”

Jan Ridfeldt, VD på Umeå Energi, adderar:  

”Det är glädjande att satsningen passerat denna milstolpe. Vi ser fram emot att nu kunna ta fortsatta steg på vägen mot en anläggning i framkant, som bidrar till att omvandla koldioxid till e-metanol. Det ligger helt i linje med våra och vår ägares, Umeå kommuns, klimatmål och med ambitionerna för platsen.”

Anläggningen i Umeå och Liquid Winds projektpipeline om att nå 10 anläggningar till 2027.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära