Följ oss

Nyheter

Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel

Publicerat

den

Den brittiska investmentbanken Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel enligt de rykten som just nu cirkulerar på marknaden. Barclays är en av världens största råvaruhandlare och det spekuleras just nu kring att banken på tisdag nästa vecka kommer att meddela att den skall stänga ned stora delar av sin handel med metaller, jordbruksprodukter och energiråvaror. Ädelmetallhandeln spås få vara kvar, som en del av bankens avdelning för valutahandel.

En av fem stora

Barclays BankBarclays är en av de fem stora bankerna som är aktiva på råvarumarknaden som tillsammans kontrollerar cirka 70 procent av handeln. På senare tid har vi emellertid sett att flera av dessa aktörer meddelat att de helt eller till stor del skall dra sig undan från råvaruhandeln. Bland de aktörer som kommunicerat att de skall dra sig bort från handel med råvaror finns till exempel JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Deutsche Bank, UBS och Royal Bank of Scotland, samt även den nordiska banken Nordea.

JPMorgan Chase har meddelat att banken säljer handeln med fysiska råvaror för 3,5 miljarder USD till det Genevebaserade handelshuset Mercuria som startades för tio år sedan av två tidigare Goldman Sachs-traders.

Morgan Stanley meddelade i december 2013 att investmentbanken sålde av majoriteten av sin oljehandelsverksamhet till ryska Rosneft på grund av ökade regulatoriska krav och högre kapitaltäckningskrav. Morgan Stanley meddelade redan i slutet av 2012 att avsikten var att endera sälja eller knoppa av råvaruverksamheten.

I december 2013 meddelade Deutsche Bank att banken skulle komma att upphöra med sin råvaruhandel. Samtidigt anlitade Deutsche Bank konsultföretaget Charles River Associates för att undersöka möjligheterna till att sälja bankens plats vid den så kallade ”gold fixen” i London. Det är i första energiråvaror, jordbruksprodukter, basmetaller, järnmalm och kol som banken skall upphöra att handla med. Handeln med ädelmetaller och ett antal finansiella derivathandlare skall enligt uppgift vara kvar i bankens tjänst.

Nordea meddelade i början av april i år att banken hade begränsat sin handel med råvaror som en följd av den tidigare översynen av verksamheten som gjorts. Nordea kan komma att stänga ned sin globala råvaruhandel, men inget är ännu kommunicerat till marknaden kring detta.

Det är enbart Goldman Sachs, en av de första bankerna som började handla med råvaror, som förefaller vara strategiskt långsiktiga till råvarumarknaden eftersom banken säger att råvaruhandeln är för viktig för deras kunder för att de skall upphöra med dessa tjänster. Goldman Sachs kom att bli en nyckelspelare på råvarumarknaden sedan investmentbanken i slutet av 1981 köpte upp råvaruföretaget J. Aron & Company som då huvudsakligen var en kaffe- och kakaohandlare, men också var aktiva som arbitragörer.

Strängare regler och lägre lönsamhet

De stora bankernas reträtt från råvarumarknaderna är en följd av ökad reglering, hårdare kapitalkrav och lägre lönsamhet till följd av stabila priser på olja och andra råvaror. Konsultföretaget Coalition bedömde i en nyligen publicerad rapport att de tio största bankernas intäkter från råvaruhandeln under 2013 uppgick till 4,5 miljarder dollar, att jämföra med 14,1 miljarder dollar 2008.

En rad tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska Federal Reserve, har kommit att påbörja granskningar för att undersöka bankernas råvaruhandel och se om det ligger en sanning i de anklagelser som säger att bankerna har manipulerat marknaderna för el, aluminium och andra råvaror för egen vinning.

Redan i februari stängde Barclays ned sin energihandel i USA och Europa efter det att banken av amerikanska Federal Energy Regulatory Commission dömts till att betala 470 MUSD för att ha manipulerat priserna. Barclays har vägrat att betala dessa böter och har flyttat tvisten till en federal domstol.

Jenkins är pressad

Barclays VD, Antony Jenkins, kommer den 8 maj att ge en strategisk uppdatering för finansmarknaden och allt fler tror att det kommer att medföra att flera tusen av bankens anställda då kommer att få gå. Bankens råvaruhandel omsätter emellertid inte fler än 160 personer, de flesta i London.

Jenkins är pressad efter det att han tidigare höjde en rad bonusar till nyckelpersoner i banken trots en minskad vinst, vilket resulterade i att Barclays inte nådde upp till sina kapitalkostnadsmål.

Färre aktörer på råvarumarknaden kommer innebära en minskad konkurrens, sämre likviditet och sannolikt sämre innovationer när det gäller nya produkter. Det kommer även göra att det blir dyrare för slutkunderna att hedga sig på råvarumarknaden samtidigt som den ökade regleringen kan leda till ökade transaktionskostnader.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära