Nyheter
År 2020 – ett annorlunda år även på elmarknaden
Årets medelpris för el hamnar på cirka 11 öre per kWh, vilket är det lägsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixas elprisrapport. Under förra året låg snittpriset på drygt 41 öre per kWh. Men trots årets låga snittpris på elbörsen så har elkunderna, i framförallt södra Sverige, fått betala ett betydligt högre pris än systempriset till följd av begränsad överföringskapacitet.

Den allra främsta orsaken till att elpriset varit så lågt under året är den goda tillgången till vattenkraft.
– Vi har haft en extremt stark hydrologi under hela 2020. Stora snömängder i vintras som blivit till vatten och kontinuerlig påfyllnad via regn har bidragit till hög vattenkraftsproduktion. Den rekordmilda vintern ledde också till en långt lägre elförbrukning än normalt. Det gjorde att vi gick in i våren med redan goda magasinsnivåer och efter en kall maj blev snön till vatten under sommaren, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
De låga priserna på elbörsen gjorde att kärnkraften inte blev lönsam och därför till viss del drog ned sin produktion. Något som innebar att överföringskapaciteten av el från de norra till södra delarna av landet minskade för att bibehålla spänningsnivån i stamnätet.
– Det är orsakerna till att priserna i söder har varit så mycket högre än i norr, trots att vi haft så stor tillgång på vattenkraft. Den har helt enkelt inte kunnat fraktas från norr till söder,säger Johan Sigvardsson.
Sverige är indelat i fyra elprisområden och priserna har varierat kraftigt mellan de olika områdena. De stora vattenkraftverken finns i elprisområde SE1 (Norrbotten och delar av Västerbotten) och elprisområde SE2 (Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och delar av Västerbotten). Där finns ett överskott på el, vilket gör att priserna blir lägre, medan det råder ett underskott på elproduktion i elprisområde SE3 (Stockholm) och SE4 (söder om Jönköping), som leder till högre priser. Snittpriset i elområde SE1 och SE2 har under året legat på cirka 14 öre per kWh medan snittpriset i elområde SE3 har varit 22 öre per kWh och i elområde SE4 på drygt 27 öre.
Negativa elpriser vid två tillfällen
Samtidigt som det funnits gott om vattenkraft har det också producerats mycket vindkraft. Vindkraftsproduktionen har ökat med 35 procent från förra året.

– Dels har det installerats vädligt mycket vindkraft i Sverige samtidigt som det har blåst mycket, främst under årets första kvartal. Det är vindkraften som har gjort att vi vid två tillfällen haft negativa elpriser, något som aldrig inträffat i Sverige tidigare. Däremot är det vanligt i länder med mycket vindkraft, som exempelvis Danmark och Tyskland, säger Johan Sigvardsson.
En effekt som den ökade vindkraftsproduktionen fört med sig under året är att vissa kärnkraftverk har valt att tillfälligt stänga ner sin produktion eftersom priserna har varit så låga.
– Det har varit ett jättetufft år för elproducenterna ekonomiskt. Framförallt för de vindkraftsproducenter som har en rörlig ersättning och inte bundit hela eller delar av sitt pris, konstaterar Johan Sigvardsson.
Fortsatt varierande priser
Att elpriserna varierar mellan de olika elprisområdena beror på att stamnätets kapacitet inte alltid räcker till för att kunna transportera el från Norge och norra Sverige till de två sydligaste elområdena, och dessa priskopplas mot dyrare länder runt Östersjön. Samtidigt som elpriset har varierat extremt mycket mellan de olika elprisområdena i år så har de också varierat kraftigt med kortare tidsintervall såsom dygn och veckor. Något som Johan Sigvardsson tror att vi får vänja oss vid.
– I takt med att baskraften minskar och vi får ökad exportkapacitet mot kontinenten kommer vi också få se ännu mer varierande elpriser över tid. Då blir elproduktionen allt starkare kopplad till vädret. Ett normalår kommer vattenkraften fortsatt att kunna stabilisera prisbilden, men vid torrår likt 2018 kommer priset att sticka iväg. Vi får emellertid inte glömma bort att vi i Norden faktiskt har den billigaste elproduktionen i Europa tack vare våra naturresurser och så stor andel vattenkraft, förklarar han.
Viss påverkan av corona
Under de senaste åren har den nordiska elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. Även om elpriset på Nordpool inte har påverkats i någon större utsträckning av coronapandemin så har den medfört vissa konsekvenser.
– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. Vi kunde framförallt se att efterfrågan på el sjönk hastigt i maj och juni i stora delar av Europa, vilket berodde på nedstängningar. Nu är vi dock uppe på nästan samma nivåer som tidigare år. Det som har haft större betydelse för efterfrågan hos oss i Norden i år är det ovanligt milda vädret, avslutar Johan Sigvardsson.
Stigande elpriser på sikt
Mängden förnybar energi, främst vindkraft, ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen.
– Frånsett år med stark hydrologi får vi räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga en bit högre än snittpriset 2020 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, framför allt för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fordonsflottan elektrifieras snabbt. Industrins utveckling och stigande elanvändning ser vi slå igenom under andra halvan av 2020-talet. Fram till 2030 räknar vi med en ökning med knappt 50 TWh från dagens nivå omkring 390 TWh, säger Johan Sigvardsson.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen
Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter4 veckor sedanOPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter3 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter3 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter3 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Analys3 veckor sedanOPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards

