Nyheter
Sämre utsikter för spannmålsmarknaden 2023-2024
På det norra halvklotet lastas årets skörd just nu in i silos och terminaler på väg mot en global spannmålsmarknad. De allmänna ekonomiska förhållandena skapar emellertid sämre utsikter de närmaste månaderna.
Vissa situationer är störande men välbekanta, medan andra är nya fenomen som ingen kan bedöma. Underliggande är de många inflationstoppar runt om i världen som har haft en stor inverkan på valutakurserna. När de relativa valutavärdena svänger, kan export- och importflöden också förändras, och det påverkar direkt priser och utbud på spannmål och kött.
En annan effekt som redan är betydande är effekten av Rysslands krig i Ukraina, inte bara när det gäller Svarta havets spannmålssjöfart utan också när det gäller att förändra flödena av stora exportgrödor.
Inflation skapar kriser
Argentinas nuvarande inflationstakt är runt 100 procent, något som kan ha stor inverkan på böndernas beteende. När den argentinska peson är i fritt fall är spannmål i silon lika mycket värd som amerikanska dollar på banken, och det är så argentinska bönder ofta agerar. De behåller sin spannmål och vägrar att förvandla spannmålen till pesos.
Just nu drivs mycket av den argentinska ekonomin på amerikanska dollar. Med tanke på den svaga utvecklingen för den argentinska peson och den höga inflationstakten kommer jordbrukarna sannolikt att fortsätta använda sina skördar som en valutasäkringsstrategi.
Turkiets centralbanksexperiment, framdrivet av dess president Recep Tayyip Erdogans personliga övertygelse om att sänkta räntor under inflationstider skulle hjälpa ekonomin och stärka den turkiska liran fungerade inte.
Den turkiska regeringen tillåter nu att räntorna stiger försiktigt, men jonglerar med ett populärt sparprogram som garanterar värdet av den turkiska liran mot i huvudsak i amerikanska dollar. Det har fått den turkiska regeringen att lösa in enorma mängder av sina valutareserver och driver centralbanken mot att trycka ännu mer pengar för att täcka programmets kostnader.
Detta kan påverka jordbruksmarknaderna eftersom Turkiet är en viktig producent av spannmål som durumvete och många baljväxter. Landet är ett handelsnav för många andra grödor som kommer från Centralasien, Mellanöstern och Medelhavet.
Med grödor som verkar vara en hårdare valuta än liran eller andra regionala former av kontanter, kan samma konstiga dynamik som påverkade argentinsk majs, vete och sojabönor spela en faktor i Turkiet i vinter.
Valutor i kris
Den ryska rubeln har nyligen anslutit sig till gruppen av krisvalutor efter att ha hållit sig väl under det första året av invasionen av Ukraina och den enorma spridningen av sanktioner som infördes mot Ryssland av västmakterna.
Sanktionerna bidrog till att stärka rubeln ett tag, genom att minska importen av utländska varor till Ryssland. Samtidigt visade sig Ryssland vara skickligt på att hitta alternativa vägar för att exportera olja och naturgas till länder som Kina och Indien, men den dynamiken håller på att nystas upp.
Svagare oljepriser under en längre tid i kombination med ökande import av utländska varor har hamrat på rubeln under de senaste månaderna, vilket tvingat centralbanken att ingripa för att stoppa nedgången. Ryssland hade redan en ränta på 8,5 procent, men ökades till 12 procent efter att rubeln sjönk.
För Ryssland kommer att öka exporten av varor som är prissatta i allt annat än rubel vara avgörande för både dess regering och folk, men många av de lätta omdirigeringarna och anpassningarna av varor har förmodligen redan inträffat.
Världens spannmålsmarknader ser mer och mer riskabla ut
Världsmarknaderna, och världens fattigaste människor, iakttar oroligt det eskalerande våldet och de ökande hoten mot spannmålstransporter via Svarta havet, som är avgörande för både rysk och ukrainsk spannmålsexport.
Svarta havets spannmålskorridor tillät miljontals ton rysk och ukrainsk spannmål att nå världsmarknaderna 2022-2023, men det avtalet upphörde den 17 juli. Ryssland började hota ukrainsk export och direkt anfalla ukrainska spannmålsterminaler med missiler, vilket drabbade Ukrainas förmåga att få sin ut på världsmarknaderna. Trycket på Svarta havets spannmålsexport och hungriga människor som förlitar sig på dem kan eskalera.
Världen har förlitat sig på att Kinas ekonomi går framåt, oavsett problemen i väst. Kina har emellertid hamnat i en ekonomisk nedgång, en demografisk nedgång, en ungdomssysselsättningskris och rädsla för stagflation.
Istället för att öka optimismen för världens spannmålspriser och efterfrågan, kastar Kinas nuvarande situation ett pessimistiskt fall på utsikterna.
Nyheter
12 kritiska råvaror för NATO:s försvarsförmåga
NATO publicerade för en vecka sedan en lista på 12 råvaror som är kritiska för försvarsalliansen. Dessa material är avgörande för att producera avancerade försvarssystem och -materiel. De är:
- Aluminium
- Beryllium
- Kobolt
- Gallium
- Germanium
- Grafit
- Litium
- Mangan
- Platina
- Sällsynta jordartsmetaller
- Titan
- Volfram
Aluminium är till exempel avgörande för att tillverka lätta men ändå robusta militära flygplan och missiler, vilket förbättrar deras smidighet och prestanda. Grafit är avgörande för tillverkningen av stridsvagnar och korvetter tack vare sin höga hållfasthet och termiska stabilitet. I ubåtar används grafit i konstruktionen av skrov och andra strukturella komponenter, vilket avsevärt minskar akustiska signaturer och förbättrar smygförmågan. Kobolt är ett annat kritiskt material som är nödvändigt för att tillverka superlegeringar som används i jetmotorer, missiler och ubåtar och som tål extrema temperaturer och påfrestningar.
Tillgången till och en säker leverans av dessa material är avgörande för att upprätthålla Natos tekniska försprång och operativa beredskap. Störningar i försörjningen av dem kan påverka produktionen av viktig försvarsutrustning. Att identifiera dessa nyckelmaterial är Natos första steg mot att bygga starkare och bättre skyddade leveranskedjor, vilket är avgörande för de allierades försvar och säkerhet.
Detta initiativ är en del av en färdplan, som godkändes av Natos försvarsministrar i juni 2024, för att skydda de allierades leveranskedjor från störningar som kan påverka Natos avskräckning och försvar. Listan har tagits fram av NATO Industrial Advisory Group (NIAG) med hjälp av en metod som fokuserar på försvarsförmåga. Offentliggörandet av denna lista belyser Natos åtagande att stödja de allierade i att säkra viktiga material för utveckling och leverans av allierade försvarsförmågor.
Nyheter
Nya rekord i global användning av kol
Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.
Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.
Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.
Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.
Nyheter
Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan
Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.
Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.
Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: US inventories remain well below averages despite yesterday’s build
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter2 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys1 vecka sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply