Följ oss

Nyheter

Den lägsta nivån av amerikanska vårveteplanteringar på femtio år

Publicerat

den

Spannmål

Det amerikanska jordbruksdepartementets rapport om framtida planteringar per den 31 mars 2023 gav några överraskningar men kan i slutändan ge efter för vädret som den primära slutliga planteringsfaktorn i vår.

USDA sa att de amerikanska lantbrukarna har för avsikt att avsätta 91 996 miljoner hektar till majs 2023, en ökning med 4 procent från förra året. Rapporten visar på att de amerikanska jordbrukarna har för avsikt att avsätta 87 505 miljoner hektar till sojabönor, en ökning med 0,1 procent. 

Slutligen har de bestämt sig för att plantera vete på 49 855 miljoner hektar vilket motsvarar en ökning med 9 procent. I denna siffra inkluderas emellertid durumvete vilket driver upp siffran kraftigt. Inkluderas höstvete är det en ännu större ökning, hela 13 procent. Endast 10 570 miljoner hektar kommer emellertid att planteras med vårvete under 2023. 

USDAs produktionsprognoser för majs, allt vete, höstvete och durum ligger alla över genomsnittet för marknadens förväntningar före rapporten medan sojabönor och vårvetet exklusive durumvete låg under genomsnittet. Den allmänna ”känslan” i rapporten från analytiker var att de flesta prognoser hade en hausseartad ton för majs, sojabönor och vete.

OPEC, Organisationen för oljeexporterande länder, tillkännagav under helgen den 1-2 april en överraskande nedskärning av råoljeproduktionen, vilket skickade råoljepriserna högre och gav ett hausseartat stöd till priserna på sojabönor (biodiesel) och majs (etanol).

Brasilien kommer att få en prognostiserad rekordstor sojabönsskörd, vilket kommer att hålla exportmarknaderna försörjda i närtid, men den lilla ökningen i USAs planterade sojabönsarealer indikerar snävare tillgångar under regleringsåret 2023-2024 när världen, framförallt Kina, vänder sig till USA för leveranser mellan Brasiliens skördar.

Den största överraskningen i rapporten var kanske den planterade arealen för annat vårvete än durum, beräknad till 10,57 miljoner hektar, en minskning med 265 000 hektar, eller 2,4 procent, från 2022 och den lägsta siffran sedan 1972 om det realiseras. Förväntat planterat område i de tre vårvetestaterna North Dakota, Montana och Minnesota minskade med sammanlagt 270 000 hektar, delvis uppvägt av en ökning med 40 000 hektar i Idaho.

Det bör noteras att det slutplanterade området kan förändras under de kommande veckorna. Prognoserna i rapporten om framtida planteringar är baserade på sannolikhetsundersökningar av cirka 73 000 gårdsoperatörer under de första två veckorna av mars innan några frön är i jorden i de flesta större växande stater.

Eftersom gödsel, rotation och andra agronomiska faktorer tillsammans med prissättningsidéer för det mesta bestäms av den tidpunkt då undersökningarna genomförs, blir vädret den primära kraften som kan förändra den slutliga planteringsytan.

Väderförseningar är vanligtvis mest betydande för majs, som har den längsta växtsäsongen. Bönder i övre Mellanvästern och norra delarna av majsbältet har att göra med kalla, våta förhållanden. Många jordbrukare i söder, där plantering har pågått en tid, har också våta förhållanden.

Rapporten reviderade också arean som planterats till höstvete, vilket ursprungligen uppskattades i USDAs Winter Wheat and Canola Seedings report den 12 januari. Höstvete som planterats för skörd 2023 uppskattades till 37 505 miljoner hektar, en ökning med 13 procent från 2022, en ökning med 2 procent från januariuppskattningen och den högsta siffran sedan 2015, ”eftersom odlare vill dra nytta av starka priser”, sa USDA. 

Hjärtat av den hårt röda vinterveteodlingsregionen, inklusive Kansas och de omgivande staterna eller områdena i Nebraska, östra Colorado och Oklahoma och Texas panhandles befinner sig i ett hårt grepp av torka. I sin bedömning av US Drought Monitor den 28 mars 2023 sa USDA att produktionen av höstvete i torkaområden var 100 procent i Nebraska, 91 procent i Kansas, 88 procent i Colorado och 73 procent i Texas (Oklahoma ingår inte i US Drought Monitor), med 47 procent av Kansas veteareal i exceptionell torka, den allvarligaste klassificeringen.

Trots högre planteringsareal för hårt rött vintervete kan skördarealen minska avsevärt eftersom jordbrukare ”överger” areal och tar ut försäkringsbetalningar på grund av dåliga skördeutsikter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära