En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.

Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.

Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.

Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.

Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.

Den allt större geopolitiska oron och Trumps ekonomiska kaos har gett bränsle till guldpriset. Tidigare idag tangerade spotpriset på guld 3400 USD och terminspriset var uppe på 3402 USD. Just nu finns det ingenting som stoppar guldpriset, det tillkommer hela tiden fler köpare. Vi ser dock inte bara en kraftigt uppgång det senaste året, priset har stigit kraftigt under en period på 20 år. Det är egentligen inte så konstigt, för 20 år sedan var världen väldigt mycket fattigare än idag, flera miljarder människor har fått det avsevärt bättre, och om de ekonomierna lägger en liten andel av sin ökade rikedom på guld så slår det igenom.

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.

Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.