Följ oss

Nyheter

Finns det för mycket vete i världen?

Publicerat

den

Vetekorn

Trots panikköp i livsmedelsbutiker och oro för viktiga leverantörers begränsningar för veteexport de senaste månaderna översvämmas världen av spannmål.

Vetekorn

Stora producenter som Ryssland och Rumänien valde att begränsa exporten för att skydda inhemska leveranser mitt i coronakrisen. Även om dessa begränsningar till viss del kvarstår så har de inte haft någon större inverkan på handeln och leveranserna bör fortsätta öka. Med stora skördar i många nationer förväntas de globala veteskördarna bli rekordstora i år och ännu större 2021.

Även om det finns en risk att ogynnsamt väder kan förändra scenariot är de utbudsstörningar som uppstod till följd av lock downs relativt få. Leveranskedjorna har förblivit intakta, exportkanalerna har varit tillräckliga för att hålla igång försäljningen, och länder som införde exportbegränsningar insåg att deras egna leveranser var rikliga.

Inga större utbudsstörningar

”Det har inte varit några stora försörjningsstörningar” säger James Bolesworth, chef för CRM AgriCommodities i England. ”Det vi såg på vetemarknaden var mycket likt det vi såg på detaljhandelsnivå med toalettpapperskrisen: Det fanns en tydlig panik innan det visade sig att det inte var någon brist” sa han.

Efter att priserna rusade i slutet av mars när konsumenterna hamstrade veteprodukter som mjöl och nationer som Ryssland, Rumänien och Kazakstan begränsade exporten har marknaden sedan dess sett priserna falla. Marknaden som uttryckte en oro för att försörjningskedjorna skulle falla samman handlar nu vete till en av de lägsta nivåerna på 20 år.

Det beror till stor del på att fokus har vänts till stora grödor hos viktiga odlare från Ryssland till Kanada. Produktionen i världen bör stiga med cirka 0,5 procent i år, vilket gör att den kommande skörden blir rekordstor. Samtidigt rapporterar det amerikanska jordbruksdepartementet USDA att de globala vetelagren har stigit med fem procent till 310,1 miljoner ton. Detta motsvarar cirka fem månaders global efterfrågan.

Virusutbrottet minskar spannmålsanvändningen

Vetepriset tyngs även av att virusutbrottet minskar spannmålskonsumtionen. En del av efterfrågeminskningen kommer från att konsumenterna inte längre äter ute på restaurang, men det avvägs till stor del av att de äter bröd hemma. Det stora efterfrågetappet beror emellertid på att etanolproducenter efterfrågar mindre spannmål för att göra bränsle. Samtidigt har många stängda djuranläggningar lett till en minskad efterfrågan på djurfoder. Med extra tillförsel av grödor som majs ökar det trycket på vete.

En risk som inte kan kontrolleras

Redan nu, flera veckor innan skördarna, börjar det emellertid finnas en risk som regeringarna inte har någon kontroll över, vädret. Till exempel har den senaste torkan hotat avkastningen i Svartahavsområdet och Västeuropa, medan torka i Nordafrika kommer att öka regionens behov av import. På det södra halvklotet planterar länder som Argentina grödor nu.

Alla stora väderpåverkan på grödor kan få viktiga leverantörer att förlänga eller återuppta sina exportbegränsningar, särskilt om Coronaviruskrisen kvarstår. Ryssland, som har haft en historia av att störa vetemarknaden genom begränsningar eller skatter, har sagt att det kommer att överväga att använda kvoter under slutet av denna säsong.

Trots det kan det hända att andra försäljare kan fylla luckan om det finns tillräckligt med utbud för att begränsa försäljningen från en region. Trots en förväntad mindre skörd i år har de senaste regnen i EUs främsta veteproducent Frankrike bidragit till att avlasta torkan, enligt lobbygruppen Frankrike Export Cereales.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära