Nyheter
Vad är substitutionseffekten?
Alla som har läst nationalekonomi kommer med säkerhet ihåg substitutionseffekten. Denna har emellertid också betydelse på råvarumarknaderna.
Substitutionseffekten är den ekonomiska förståelsen att när priserna stiger eller inkomsterna minskar så kommer konsumenterna att ersätta dyrare varor med billigare alternativ. Omvänt tenderar motsatsen att vara den motsatta. När individens inkomster ökar, tenderar det att vara sant, eftersom lägre prissatta råvaror ersätts av dyrare varor och tjänster av högre kvalitet. Detta är känt som inkomsteffekten. Även om det är fördelaktigt för vissa företag som rabattvaruhus, är substitutionseffekten generellt mycket negativ inom en ekonomi, eftersom den begränsar konsument- och producentval.
En vidare titt på substitutionseffekt
Substitutionseffekten är avsedd för att representera förändringen i makroekonomiska konsumtionsmönster som uppstår på grund av en förändring av det relativa priset på råvaror. Konsumenterna har en tendens att ersätta ”lyxvaror” med billigare alternativ när inkomsterna minskar eller priserna ökar. Samma konsumenter tenderar att ersätta billiga alternativ med dyrare produkter när intäkterna ökar eller när priset på lyxvaror minskar.
Till exempel, när priset på rött kött blir dyrare än priset på kyckling, är konsumenterna mer benägna att ersätta rött kött med kyckling. Efterfrågan på rött kött minskar därefter, och efterfrågan på kyckling ökar. I det här fallet är kycklingen en ersättningsvara.
Kan vara sämre råvaror
Vissa alternativa varor kan också betraktas som ersättningsvaror. En ersättningsvara är en produkt som ökar efterfrågan när det relativa priset på en annan råvara ökar. Busskort, till exempel, kommer att öka i efterfrågan när det relativa priset på bilar ökar. Därför skulle ett busskort vara både en substitutionsvara och en ersättningsvara. När de relativa priserna minskar eller inkomsterna ökar minskar efterfrågan på ersättningsvaror.
Ersättningsvaror ska inte förväxlas med kompletterande varor, som kräver att kopplingar till en annan liknande vara finns. En kompletterande vara skulle kunna vara en kycklingmarinad som ökar efterfrågan när efterfrågan på kyckling ökar.
Efterfrågekurva för substitutionseffekten
Substitutionseffekten avbildas med ett standarddiagram med ”enheter av produkt A” på Y-axeln och ”enheter av produkt B” på X-axeln. Efterfrågekurvan mellan de två produkterna är konkav, vilket innebär att den har en hög nedåtgående sluttning initialt och en allt mindre lutning som enheterna av produkt B ökar längs X-axeln.
En priskänslig konsument kan till exempel sluta att konsumera fem enheter av produkten A och bara ersätta den med en enhet av produkt B. Allt eftersom konsumenten fortsätter att ersätta mer av produkt A med produkt B, är emellertid den mängd som krävs för varje Enhet B ökar i förhållande till en enskild enhet av produkt A, vilket minskar konsumtionen.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor