Följ oss

Nyheter

Hoten mot kakaoodlarna

Publicerat

den

Sjukdomsdrabbad kakao

Priset på råvaror förändras i huvudsak i samband med utbudsstörningar. När det gäller så kallade softs, odlade råvaror, är sjukdomar något som kan påverka priset i stor utsträckning. Citrus Greening kan drabba apelsinodlingarna med effekt att priset på apelsinjuice kan stiga kraftigt. När det gäller kaffe så heter hotet royas eller kaffebladsrost.

Kakaoväxter är känsliga för i huvudsak två sjukdomar, dels black pod disease för afrikanska grödor och en svamp som kallas ”häxkvast” som skadade Brasiliens kakaoproduktion på 1990-talet. Black pod är en svamp som trivs i våta och fuktiga förhållanden som orsakas av kraftigt regn. År 2007 drabbades nästan 40 % av Nigerias kakaoproduktion av black pod. Det största hotet mot den sydamerikanska kakaoodlingen heter “witch’s broom.” Under 1980- och 1990-talet ödelade denna svampsjukdom den brasilianska kakaoindustrin. Landet som tidigare varit världens tredje största kakaoproducent rankas numera som den 13:e största producenten.

Bowers et al (2001) påpekade att växtsjukdomar är viktiga inslag i minskningen av kakaobönans produktion. Svampsjukdomar är särskilt destruktiva och orsakar störst förlust av produktionen. Varje år drabbas nästan 40 procent av kakaoträden av sjukdom. På global nivå orsakas de största förlusterna av black pod rot, orsakad av Phytophthora spp, en svampliknande mikroorganism som förekommer över hela världen. Mellan 30-90 % av de totala infektionerna orsakas årligen av denna mikroorganism. En viss art, P. megakarya, sprider sig genom Västafrika. Eftersom nästan 55 procent av den totala globala produktionen kommer från detta område, är det här något som ger upphov till en viss oro.

Sjukdomsdrabbad kakao
Figur 1 visar infekterade kakaoträd (Theobroma cacao) och pods av kakaopatogener Moniliophthora (Crinipellis) perniciosa och Moniliophthora roreri. A. Witches’ Broom av växtstammar orsakad av M. perniciosa infektion. B. Kakaobönor smittade med M. perniciosa. C och D. Frosty Pod Rot orsakad av M. roreri på bönor och fröer.

Frosty Pod Rot och Witches’ Broom

Två basidiomycete-svampsjukdomar, Frosty Pod Rot (Moniliophthora roreri) och Witches’ Broom (Crinipellis perniciosa) har också orsakat stora problem. Frosty Pod Rot, som förstör bönorna inuti podsen och överförs av luftburna sporer, har flyttat bortom Panama till Costa Rica och Nicaragua.

Det uppskattas att 73 procent av Costa Ricas kakaoskörd 1980-talet förstördes av denna svamp. I Brasilien har produktionen av kakaobönor sjunkit från 400 000 ton till 100 000 ton mellan 2001 och 2011, till stor del på grund av spridningen av Witches ’Broom. Tyvärr har denna svamp spridit sig utanför Brasilien till Peru, Ecuador, Venezuela, Colombia, Panama och de karibiska öarna Trinidad och Tobago.

Bowers et al (2001) har uppgett att det mest hållbara sättet att tillhandahålla en konstant och pålitlig försörjning är att främja ”produktionsmetoder där småjordbrukaren ökar eller upprätthåller produktiviteten på ekonomiskt lönsamma, ekologiskt sunda och kulturellt acceptabla nivåer genom en effektiv förvaltning av resurserna. 90 % av kakaoproduktionen i Elfenbenskusten (det största kakaoproducerande landet för närvarande) odlas på detta sätt.

Bowers påpekar också att ”En komplicerad faktor i kampen mot sjukdom är att många av de behandlingar som fungerar i andra situationer inte fungerar med kakaoträdet. Produktion av kakaobönor är mycket arbetsintensiv och utrustningsintensiv så många av de sjukdomshanteringsalternativ som normalt brukar är antingen kostnadsineffektiva eller för tidskrävande att utveckla.

Dessutom finns det inte många kemiska sätt att förhindra spridningen av dessa svampsjukdomar. Ett bekämpningsmedel, Lindare, har en viss grad av effektivitet, men forskning har visat att dess användning är kopplad till spridningen av bröstcancer. Följaktligen har det blivit förbjudet på flera ställen. Det används dock fortfarande i ett antal kakaoproducerande länder.

Andra sjukdomar som kan drabba kakao är till exempel Phytophthora pod rot (Phytophthora pod rot), Vascular-streak dieback (VSD). Utöver detta tillkommer insekter och andra skadedjur som hotar kakaoproduktionen.

Nyheter

Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion

Publicerat

den

Gabriel och Thina pratar olja

En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.

Fortsätt läsa

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära