Nyheter
Råvaror indikerar att högkonjunkturen svalnar
Årskrönika 2018
Breda prisnedgångar
Den globala högkonjunkturen ser nu ut att svalna, och med lägre tillväxtförväntningar ser vi breda nedgångar i råvarupriserna efter några starka år. Under 2017 handlades råvaror på de högsta nivåerna på tre år. 2018 års topplista påminner mycket om 2017 års lista men läst upp och ned. Industriråvarorna har flyttat från toppen till bottennoteringarna när investerarna prisat in en svagare tillväxt under 2019. Handelsbankens breda råvaruindex slutade 7,4 procent ner under 2018.
Vete och choklad i topp
Vete blev 2018 års prisvinnare drivet av det som vi alla kommer minnas 2018 för – värmerekorden. Värmen var inte enbart ett svenskt fenomen utan skörden blev sämre även i Ryssland, Australien och Europa. Under två år har kakao tagit bottennoteringen i topplistan. Det har varit två år av prisnedgångar efter den prisuppgång som skapades 2015 under oron för Ebolautbrottet i västra Afrika. Under 2018 har dock priserna börjat stiga igen.
Hållbarhet – årets julklapp och en prisdrivare
Palladium var ohotad etta på 2017 års topplista. Även 2018 kom den ädla metallen för katalysatorer i bensinbilar in på en pallplats. Att skifta ut dieselbilar har blivit en av konsumenters prioritet under året som kännetecknas av just fokus på hållbarhet. Sveriges största råvaruproducent – Vattenfall fick dessutom priset för årets hållbarhetsredovisning.
OPEC blev en zombie och sänkte oljan
OPEC visade 2017 en enhetlighet som få trodde var möjlig när kartellen lyckades ansluta Ryssland till en koordinerad produktionsminskning. 2018 kopplade Ryssland greppet och Putin genomförde en välregisserad maktdemonstration för att visa att OPEC numera inte existerar utan Ryssland. Qatar, som varit medlem i OPEC sedan 1961, lämnade kartellen i december i protest mot att oligopolet blivit ett duopol, bestående av Ryssland och Saudiarabien. Oljepriset föll knappt 20 procent när marknaden betvivlade att OPEC kan hantera USA:s växande oljeproduktion.
Oresonliga ledare – årets tema
Under 2018 befäste Trump sin ledarstil genom att ta avstånd från demokratiska ledare som Kanadas Trudeau och nonchalera Frankrikes Macron samtidigt som han noggrant undviker att reta upp Putin och vägrar acceptera att Saudiarabiens kronprins, MBS, låg bakom det bestialiska mordet på det saudiska konsulatet i Istanbul. I Kina sitter numera Xi Jinping på livstid och har redan börjat snegla mot kulturrevolutionens repressiva metoder. Tillsammans med Ungerns Orban, Filippinernas Duterte, Nicaraguas Ortega och Brasiliens nyvalde Bolsonaro får dessa starka, despotiska ledare anses vara ett tema för 2018 som präglade finansiella marknader.
Tre ledare styrde råvarupriserna
Av dessa ledare var det Trump, Xi och MBS som hade störst inflytande på råvarupriserna, mycket större än den underliggande konjunkturens utveckling.
Handelskriget drog mest rubriker och började med tullar på stål och aluminium i USA. Handelskrigets utveckling kunde bäst följas i råvarumarknaden. Spreaden mellan sojabönor i USA och Brasilien blev ett marknadspris på sannolikheten för tullar på sojaimport till Kina från USA. Sojabönor är den enskilt största exportvaran för USA till Kina och en vara som USA har svårt att finna andra köpare för. Soja blev därför första varan för Kina att diskutera tull på, och också den första varan att åter börja köpas från USA efter vapenvilan som slöts på middagen i Buenos Aires under G20-mötet.
Efter tullar på stål och aluminium införde Trump sanktioner mot Oleg Deripaska, majoritetsägare i Ryska aluminiumproducenten Rusall, vilket drev upp aluminiumpriset med nästan 30 procent i april. I maj meddelade Trump att sanktioner mot Irans oljeexport skulle införas i november. Det fick oljepriset att stiga med 20 procent fram till oktober då oron kulminerade med mordet på Khashoggi. Ryssland och Saudiarabien såg en möjlighet att utnyttja sanktionerna mot Iran som en gratis exit från avtalet om att sänka produktionen. De båda jättarna hade precis ökat produktionen när Trump bytte fot igen – det blev inga sanktioner mot Iran och oljan avslutade året med ett fall på 38 procent från toppen i oktober. USA:s utrikespolitik skapade därmed den mest volatila avslutningen på oljeåret sedan finanskrisen.
Guld spurtade
Under fjolårets sista kvartal spurtade guld 8 procent. En volatil aktiemarknad och ökad oro för globala konjunkturen drev upp guld i december till den bästa månaden på två år. Många ser nu guld som den råvara med bäst potential för 2019 när molnen hopar sig på makrohimlen. Våra nio årskrönikor visar dock att man ska leta i botten av topplistan för att hitta nästa års vinnare. Där finner vi kaffe, olja och zink. Kanske något för 2019 års krönika?
[box]Handelsbankens råvarukommentar är producerad av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad ”SHB”), är ansvarig för sammanställningen av analysrapporter. I Sverige står SHB under tillsyn av Finansinspektionen, i Norge av norska Finansinspektionen, i Finland av finska Finansinspektionen och i Danmark av danska Finansinspektionen. Alla analysrapporter bygger på information från handels- och statistiktjänster och annan information som SHB bedömt vara tillförlitlig. SHB har emellertid inte själv verifierat informationen och kan inte garantera att informationen är sann, korrekt eller fullständig. I den mån lagen tillåter tar varken SHB, styrelseledamöter, tjänstemän eller medarbetare, eller någon annan person, ansvar för någon som helst förlust, oavsett om den uppstår till följd av användning av en analysrapport eller dess innehåll eller på annat sätt uppstår i anslutning till något i denna.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

