Nyheter
Hur kommer kaffepriset att utvecklas framöver
Under året har vi sett ett kraftigt stigande pris på kaffe vilket dels beror på oro för den kaffebladrost som drabbat flera av de latinamerikanska producenterna, men också på den torka som drabbat de kaffeproducerande regionerna i Brasilien. Lägg därtill den allt större sannolikheten för att väderfenomenet El Niño kommer att slå till under det andra halvåret 2014, så finns det all anledning till att bevaka kaffepriset.
Det finns emellertid andra faktorer som inte fått lika stor uppmärksamhet som i sin tur kan komma att kompensera för detta. Det har varit betydligt tystare om det faktum att kaffeproduktionen i Indien förväntas stiga kraftigt efter förra årets bakslag, vilket skulle kunna motverka en eventuell produktionsbrist i Brasilien.
Rosterierna har lagren fyllda
När avistapriset, priset för omedelbar leverans, var högt så såldes det mycket peruanskt kaffe samtidigt som delar av de befintliga lagren togs ut för att möta efterfrågan. Notera emellertid att Coffee Holding, ett ledande kafferosteri och en återförsäljare av kaffe, kunde rapportera en vinstökning på 186 procent utan att intäkterna hade stigit i nämnvärd omfattning.
Vi har sett samma sak hos andra kaffeföretag, till exempel Starbucks som säger att de kan använda sina lager och inte behöver köpa kaffe på den öppna marknaden. Detta tyder på att de självklara köparna inte kommer att tvingas agera för att klara sina dagliga behov. Det betyder också att dessa företag kan komma att höja sina priser mot sina kunder utan att kostnaderna ökar för de enskilda företagen, något som kommer att förbättra dessa företags intjäningsförmåga på kort sikt. På lång sikt så kommer de att behöva köpa kaffe igen och det till de priser som då råder på den globala marknaden.
Ingen validering från Brasilien
De viktigaste siffrorna från Brasilien har ännu inte kunnat valideras, något som är viktigt att ha i åtanke eftersom nya data från världens största kaffeproducent kan komma att skicka upp kaffepriset ytterligare, eller sänka det ordentligt.
Om det visar sig att det stämmer att Indien kommer att öka sin kaffeproduktion kraftigt så kommer det att skapa en bättre investeringskraft från landets odlare på längre sikt om de kan dra fördel av de stigande priserna. Nackdelen är att det indiska kaffet inte har samma goda rykte som det brasilianska och att uppköparna inte kommer att vilja betala lika mycket för det indiska kaffet.
Det finns emellertid en betydande risk för att den indiska kaffeproduktionen inte kommer att få den effekt som många hoppas på, i alla fall inte på kort sik och denna säsong. Flera klimatologer har sagt att de är övertygade om att Indien kommer att kunna drabbas hårt av väderfenomenet El Niño. Landets grödor kommer då inte att kunna ge den skörd som många hoppas på. Det finns således en betydande risk för att Indien inte kommer att kunna fylla på marknaden fullt ut.
Går vi vidare till en annan av de stora kaffeproducenterna, Vietnam, som i huvudsak producerar Robusta-kaffe, ser vi att landet har ställts inför samma scenario som Centralamerika och Brasilien, nämligen torka. Att detta inte har fått en lika stor uppmärksamhet i Sverige kan förklaras av att landets primära gröda, robusta-kaffe, inte efterfrågas alls i Sverige. Oss veterligen köper inget av de stora svenska rosterierna denna sort.
Invänta fakta
Det finns faktorer som talar för att skadorna som bland annat torkan i Brasilien har åstadkommit kommer att leda till ett högre kaffepris. Som vi påpekat tidigare, det finns ännu så länge endast uppskattningar om torkans skador på grödan i Brasilien och övriga Latinamerika. Detta gör att det är bättre att invänta korrekta fakta eftersom vi sett hur kaffepriset varit synnerligen volatilt.
Vi har till dags dato inte sett några exakta, tillförlitliga uppskattningar av årets kaffeskörd eller hur problemen Vietnams kaffeproducenter ställs inför kommer att påverka en eventuell substitution från robusta-kaffe till arabica-kaffe. Tills vidare är det således bäst att avvakta sådana uppgifter, men att noga följa kaffepriset. I skrivande stund befinner vi oss i en mellanperiod, det är först om fyra till sex månader som vi vet om kaffepriserna kommer att vara betydligt högre än i dag. Vi ser därför att fler och fler aktörer väljer att arbeta med prissäkring i form av options- och terminskontrakt.
Till dess att validerade siffror redovisas avseende den brasilianska skörden och vi vet om El Niño kommer att drabba Indien är det sannolikt att anta att vi kommer att få se ett kaffepris som handlas utan tydlig riktning. Ett så kallat Wild Card är emellertid kafferosterierna och de stora kaffekedjorna. Om det visar sig att dessa kommer att behöva köpa kaffe på världsmarknaden för att täcka sina behov är sannolikheten att kaffepriset stiger kraftigt.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

