Följ oss

Nyheter

David Hargreaves on Precious Metals, week 25 2014

Publicerat

den

Fysiska silvertackor för investering

The upward leap in gold this week, over 3%, to top $1300/oz, was largely propelled by a furious trading session of over 80t in New York on Thursday and is attributed by some to short covering.

Why? Prior to the Iraq boilover and in spite of continued fighting in Syria, Libya and stations east, the consensus was for the gold price to drift down to $1050-1000. This encouraged the more adventuresome elements to go short. Came Iraq and the US hinting it might not raise interest rates right now and chaos set in. So up went gold. Will it go further? Maybe. How much further? If the short sellers have now been taken out, we have a level pitch.

WIM says: We stay by our $1200 base price for gold, the rest being the froth. There could be more of that, who knows?

Now what has it done for shares? Well, at first blush it has enhanced the majors because current price increases report to the bottom line, but not so the junior explorer-developers, because few believe this bubble. So?

Change in gold mine share prices

The juniors were not so well treated. We saw:

Change in junior gold mine share prices

Elsewhere, we saw more formative activity.

The London Gold Fix has had a kick in the pants and, with the imminent demise of the silver fix, will not be the same again. Arguably, modernisation was overdue. The WGC will host a forum on July 7 to look at reform. London’s Financial Conduct Authority (FCA) will attend as an observer. Included will be (if they show up) bullion banks, refiners, ETFs, Exchanges, central banks and mining companies.

The WGC is trying to take all this seriously, but in danger of drowning in platitudes. It speaks of the needs of all market participants, today’s requirements, transparency, liquidity and independent oversight. It sobers up by saying any solution should be based on five principles: executed trades, a tradeable price – not just a reference price, highly transparent, subject to audit and be calculated from a deep end liquid market.

WIM says: This has gone too far to use the adage “if it ain’t broke, don’t fix it”. The fix will have to evolve, but will it turn out to be a camel, ie a horse designed by a committee? This is too important a market with which to play football.

Platinum continues to centre on the South African miners’ strike, since that country continues to produce up to 80% of all world production of this key industry metal. Now since the major producers have been out of action for over 20 weeks (see Countries) we might have expected the price to fly. Not so. Whereas gold advanced $41 on the week, platinum only managed $15, thus the premium dropped from 1.13 to 1.11. The strike is approaching the bloody stage and the companies – Implats, Amplats and Lonmin – will not let go. Not helping the union (AMCU) cause is that platinum metal production increased by a seasonally adjusted 39% between March and April. Surface stocks would still appear adequate and recycling continues apace.

WIM says: Sorry, AMCU, it may be pie-eating time, the humble variety. One day the strike will have to be settled and the return to work will almost certainly trigger a fall in price. It will also exacerbate South Africa’s acute power supply problem.

Silver has again become fashionable amongst the fringe punter-analysts. Now, why? This column pointed out some time ago that whilst nobody knows just how much of the world’s oldest metal lies on surface, it is a lot. On a ratio of its 20:1 price to gold, we might say 3 million tonnes, enough to go around. One bit of excitement is that its time-honoured price mechanism, the London Silver Fix, is to be abandoned in August. Something will have to replace it. Several contenders are throwing their hats into the ring. Reuters, as reported by Mineweb, says there are three alternatives on offer. Shiver me timbers, you can only have two alternatives, but let’s plough on. One is the LME, then there is the Chicago Mercantile Exchange (CME) and the third is a ring-based solution. At least 10 companies will compete.

[hr]

About David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära