Analys
SHB Råvaruplanket – Förrädiskt lugn
Låg volatilitet ger falsk trygghet
Under 2014 har volatiliteten i råvarumarknaden fallit till den lägsta på många år. USA:s energirevolution tillsammans med centralbankernas stöd till efterfrågan via ultralätt penningpolitik ligger bakom mycket av stiltjen på marknaden. Priser i svagt fallande trend har varit normen sedan 2011 då Kinas stimulanser från finanskrisen klingade av. När marknaden saknar argument för att efterfrågan ska kunna överträffa den snabbt växande utbudssidan av prisekvationen så tror vi att politisk risk är ett underordnat tema. Råvaruintensiva oroshärdar just nu är ett helt dussin; Kina, Vietnamn, Thailand, Mexico, Sudan, Nigeria, Libyen, Iran, Syrien, Ryssland och Ukraina samt Indonesien. Årets rally i nickel med 40 % uppgång är spunnet just från den politiska scenen i Indonesien. Vi ser ingen lösning på problemen där i närtid och fortsätter hålla nickel högt. Vi kommer med en specialrapport på nickel veckan efter midsommar.
Kinas dataflod stabiliseras
Efter en häpnadsväckande svag inledning på året har Kinas barometerdata stabiliserats. Inköpschefsindex och industriproduktionen har planat ut och mött den, nu lägre förväntansbilden. Fastighetssektorn är dock fortfarande oroväckande svag och den mest betydande för efterfrågan på koppar. Tillsammans med eskalerande oro kring den koppar som ligger som säkerhet för finansiella positioner i Kina och återhämtning i produktionen tror vi att lägre kopparpriser slår igenom under andra halvåret.
Skörden har börjat och riskpremien faller
Efter en spektakulär vår med Putinpremie i vete och majs har priserna kommit på fall i takt med att Ryssland-Ukraina har hamnat utanför nyhetssändningarna. Vi trodde på fallande priser redan före Putinpremien och fortsätter tro på nedsida när skörden nu börjat av vete i USA. Sojalagren ser ut att återhämta sig och majsskörden lämnar inget övrigt att önska.
Basmetaller
Ministimulanser balanserar skeppet tillfälligt
I maj kunde en svag uppgång i Kinas inköpschefsindex skönjas. Ledarnas serie av mini-stimulanser ser ut att ge viss effekt. Detta är dock att betrakta som en tillfällig effekt för att stabilisera ekonomin och ingen ”game changer” för utvecklingen i kinesisk ekonomi som fortsatt kommer att se tillväxten falla under kommande år i linje med den politik som ledarduon Li och Xi slagit in på sedan de tog sina platser, ett drygt år tillbaka. De anslagna stimulanserna kommer inte hindra sentimentet från att försämras igen. Speciellt utsatt är fastighetssektorn som varit kärnan i tillväxten och efterfrågan på koppar. Fastighetspriserna föll i maj för första gången på två år och uppstart av nya fastighetsprojekt är mer än 20 % under nivån för ett år sedan.
Kopparfallet tog paus men riskerna ökar
Vi håller kvar vårt tema där koppar kommer vara under strukturell press de kommande två åren. Ökat utbud och klara risker i efterfrågan gör att vi tror att priset ska pressas ytterligare. Kinas fastighetssektor tillsammans med situationen med koppar som ligger som säkerhet för finansiella positioner i Kina är de största orosmomenten. Koppar föll 10 % under mars när Kinas svaga makrodata rullade ut. Sedan dess har priset återhämtat 5 %. Vi ser det som att nedsiderisken har ökat då investerares positioner har neutraliserats under uppgången. Därmed finns åter ”kraft” för en ny nedgång och vi siktar på att handla under 6000 USD under andra halvåret.
Ingen ”quick fix” i Indonesien
Situationen i Indonesiens gruvindustri är kaotisk. Exportförbudet av icke förädlad malm har fått utbredda sociala konsekvenser och stödet för politiken är splittrat. Det stundande valet gör att utländska intressen att påbörja investeringar för att förädla malmen är avvaktande. Den nyvalde presidenten tar plats i oktober och före dess förväntar vi oss ingen större förändring. Exportförbudet har nu verkat i fem månader och de lager av nickelmalm som Kina hade byggt upp har fallit samtidigt som de handelshus som har kontroll över lagren håller allt hårdare i dem. Den initiala spekulationsvågen i nickel har dock kommit av sig med stabila priser senaste månaden. Vi tror dock att den fundamentala situationen håller på att förvärras och att prisuppgången åter tar fart under andra halvåret.
Energi
Våra farhågor kom på skam
Vårt tema för oljemarknaden under första halvåret var ett prisfall triggat av säsongsmässig svag efterfrågan under Q2 i kombination med stor sannolikhet att utbudsstörningarna skulle minska. Så blev inte fallet. Libyens utsikter att öka exporten har tvärt om försämrats och nu skönjar vi ingen lösning under det här året. Säsongsmässigt går vi nu mot en starkare period med ”driving season” i USA och stora kylbehov i USA och Mellanöstern som ökar oljeanvändningen för att alstra electricitet i Saudi Arabien. Ovanpå dessa faktorer ha konflikten i Irak blossat upp. All erfarenhet talar för att den kommer bli långdragen och påverka oljeexporten. Sammantaget tror vi att prisriskerna svängt från negativa till svagt positiva för nästkommande kvartal. Ett stort frågetecken finns dock kring Irans möjligheter att få börja exportera olja igen. Det vore en ”game changer” som kommer pressa oljepriset. Slutligt avtal ska förhandlas fram till den 20:e juli men det är svårt att bedöma utsikterna för att sanktionerna verkligen hävs. Irans oljeminister har varit offensiv i sina uttalande och sagt att landet börjar trappa upp produktionen i förebyggande syfte
Libyen går i långbänk
Avsaknaden av en enig regering gör att utsikterna för Libyens återkomst till före krigets nivåer har grusats. Fram till 2011 stod Libyen för 2 % av världens oljeproduktion med 1,6 Mbpd. Sedan dess har exporten varit volatil i spåren av rebellernas försök att försvara möjligheterna att exportera olja från de östra fälten och terminalerna oberoende av Tripoli och för egen vinning.
Elpriset kom inte hela vägen ned
Vi har haft en extremt negativ syn på el. Priset kom dock inte hela vägen enligt vår syn då hydrologiska balansen försvagats något senaste veckorna. I kikaren finns dock inte mycket som kan få priset att stiga. Fortsatt press på kol efter att Obama spelat ut korten för att minska amerikansk kolanvändning och därmed potentiellt ökat exporten till bland annat Europa ytterligare väger i den negativa vågskålen. Höjda röster i Tyskland för att lätta på förbudet mot att exploatera skiffergas väger i samma vågskål, om än hypotetiskt än så länge. I den långsiktiga prisbilden ligger det nu mycket politik. I den kortsiktiga ligger mycket vatten i magasinen, mycket tysk sol och vindkraft under sommaren, fungerande kärnkraft och billigt kol. Kort och gott inte mycket uppsida.
Ädelmetaller
Fed har trollspöet för guld
De ekonomiska förutsättningarna i USA är gynnsamma. Företagen är konkurrenskraftiga och exporten kommer troligen fortsätta att vara en faktor som bidrar till en positiv utveckling av investeringar och sysselsättning. Återhämtningen på bostadsmarknaden är stabil och stigande bostadspriser innebär att allt fler hushåll kommer ur den tidigare så förlamande skuldfällan. De offentliga finanserna har förbättrats radikalt vilket innebär att finanspolitiken inte längre behöver vara så restriktiv. Eftersom arbetslösheten är på väg mot normala nivåer tror vi på en första höjning av styrräntan före årsskiftet. Detta innebär att Fed troligen ökar takten i nedskalningen i en snabbare takt, från nuvarande 10 miljarder per möte till 15 för att därmed vara klara i slutet av sommaren. Marknaden prissätter första räntehöjningen i mitten av 2015 och med vårt scenario kommer första räntehöjningen redan i december. Det är alltså enbart en tidsfråga före Fed blir mer ”hökig” i våra ögon.
Vi tror att utvecklingen för de båda ädla metallerna, guld och silver, kommer vara negativ i spåren av att Fed börjar ta krafttag under andra halvåret efter de positiva makrosignalerna. Den expansiva penningpolitiken drev upp guld och silver och när den nu normaliseras finns det fortfarande mycket fallhöjd i guld trots fjolårets -30 %.
Kortsiktig risk för fall i palladium
Platina och palladium har växt fram som metaller med den långsiktigt mest utmanande balansen mellan utbud och efterfrågan. Palladiumpriset har utöver krisen i Sydafrika eldats på av spekulation om att krisen kring Ryssland-Ukraina skulle medföra mindre export av palladium från Ryssland. Under tiden som motsvarande riskpremie har pyst ur vete och majspriserna har palladium fortsatt stiga. Det beror på att situationen i Sydafrika samtidigt har försämrats och därmed kan det finnas en ”uppdämd” riskpremie kvar i priset som ska ut före vi tror priserna fortsätter norrut. Om riskpremien är ute är dock svårt att säga då den fallit ur andra råvaror under en period när fundamenta fortsatt att försämras för palladium i Sydafrika.
I Sydafrika verkar förutsättningarna för ökad produktion låga. Nationella fackföreningen för gruvarbetare, AMCU, har begärt en lönehöjning till 12 500 rand per månad. Gruvbolagens motbud har varit att acceptera höjningen men först från juli 2017. Amplats, Lonmin och Implats har nu sagt att man ska söka andra möjligheter att bryta dödläget som nu driver ner tillväxten för hela Sydafrika.
Jordbruk
Inget skäl till högre priser
Rysslands ingripande i Ukraina skapade en oro för att export från hamnarna omkring Svarta havet skulle störas. Det spekulerades också i att årets produktion skulle påverkas negativt i spåren av krigsscener i Ukraina. Ukrainas odlare är redan hårt ansatta och konflikten skulle minska tillgången på krediter och försämra tillgången på utsäde och gödning. Av grafen till höger kan vi utläsa att hela premien nu är utraderad.
Utgående lager har stigit fort
Framförallt i USA har förutsättningarna för årets skörd snabbt förbättrats på sistone. Sojabönor väntas nu ha nära 30 % av en global årskonsumtion i utgående lager efter odlingssäsongen. Majs som varit den mest kritiska grödan av de tre stora efter sviterna av torkan i USA 2012 och den starka efterfrågan till etanolindustrin har tickat upp till flerårshögsta, på nära 20 % av en årskonsumtion. Alla de tre stora är därmed över den kritiska 16 % gränsen (60 dagars konsumtion) då en svag skörd i ett viktigt exportland snabbt kan få priset att stiga.
Förutsättningar för fallande pris
Skördetröskorna rullar för att flytta USA:s höstvete från fälten till ladorna. 20 % är redan under tak och i takt med att det globala skördeåret nu sparkar igång faller också riskpremien ur terminsmarknaden. Vi ser ingen anledning till att detta mönster inte ska upprepas i år, trots att vete och majs redan fallit en del i spåren av att Ryssland/Ukraina-krisen klingat av. Prisfallet är ju i realiteten en kombination mellan bättre fundamenta och mindre Putinpremie. Vi tror att soja har potential att falla med 15 % till 10 USD/bu, vete med 10 % till 175 EUR/ton och majs med 5 % till 4 USD/bu.
[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
Market Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
Down on Friday. Up on Monday. The Brent June crude oil contract traded down 5.1% last week to a close of $90.38/b. It reached a high of $103.87/b last Monday and a low of $86.09/b on Friday as Iran announced that the Strait of Hormuz was fully open for transit. That quickly changed over the weekend as the US upheld its blockade of Iranian oil exports while Iran naturally responded by closing the SoH again. The US blew a hole in the engine room of the Iranian ship TOUSKA and took custody of the ship on Sunday. Brent crude is up 5.6% this morning to $95.4/b.

The cease-fire is expiring tomorrow. The US has said it will send a delegation for a second round of negotiations in Islamabad in Pakistan. But Iran has for now rejected a second round of talks as it views US demands as unrealistic and excessive while the US is also blocking the Strait of Hormuz.
While Brent is up 5% this morning, the financial market is still very optimistic that progress will be made. That talks will continue and that the SoH will fully open by the start of May which is consistent with a rest-of-year average Brent crude oil price of around $90/b with the market now trading that balance at around $88/b.
Financial optimism vs. physical deterioration. We have a divergence where the financial market is trading negotiations, improvements and resolution while at the same time the physical market is deteriorating day by day. Physical oil flows remain constrained by disrupted flows, longer voyage times and elevated freight and insurance costs.
Financial markets are betting that a US/Iranian resolution will save us in time from violent shortages down the road. But every day that the SoH remains closed is bringing us closer to a potentially very painful point of shortages and much higher prices.
The US blockade is also a weapon of leverage against its European and Asian allies. When Iran closed the SoH it held the world economy as a hostage against the US. The US blockade of the SoH is of course blocking Iranian oil exports. But it is also an action of disruption directed towards Europe and Asia. The US has called for the rest of the world to engaged in the war with Iran: ”If you want oil from the Persian Gulf, then go and get it”. A risk is that the US plays brinkmanship with the global oil market directed towards its European and Asian allies and maybe even towards China to force them to engage and take part. Maybe unthinkable. But unthinkable has become the norm with Trump in the White House.
Analys
TACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
Wild moves yesterday. Brent crude traded to a high of $114.43/b and a low of $96.0/b and closed at $99.94/b yesterday.

US – Iran negotiations ongoing or not? What a day. Donald Trump announced that good talks were ongoing between Iran and the US and that the 48 hour deadline before bombing Iranian power plants and energy infrastructure was postponed by five days subject to success of ongoing meetings. Iranian media meanwhile stated that no meetings were ongoing at all.
Today we are scratching our heads trying to figure out what yesterday was all about.
Friends and family playing the market? Was it just Trump and his friends and family who were playing with oil and equity markets with $580m and $1.46bn in bets being placed by someone in oil and equity markets just 15 minutes before Trump’s announcement?
Was Trump pulling a TACO as he reached his political and economic pain point: Brent at $112/b, US Gas at $4/gal, SPX below 200dma and US 10yr above 4.4%?
Different Iranian factions with Trump talking with one of them? Are there real negotiations going on but with the US talking to one faction in Iran while another, the hardliners, are not involved and are denying any such negotiations going on?
Extending the ultimatum to attack and invade Kharg island next weekend? Or, is the five day delay of the deadline a tactical decision to allow US amphibious assault ships and marines to arrive in the Gulf in the upcoming weekend while US and Israeli continues to degrade Iranian military targets till then. And then next weekend a move by the US/Israel to attack and conquer for example the Kharg island?
We do not really know which it is or maybe a combination of these.
We did get some kind of TACO ydy. But markets have been waiting for some kind of TACO to happen and yesterday we got some kind of TACO. And Brent crude is now trading at $101.5/b as a result rather than at $112-114/b as it did no the high yesterday.
But what really matters in our view is the political situation on the ground in Iran. Will hardliners continue to hold power or will a more pragmatic faction gain power?
If the hardliners remain in power then oil pain should extend all the way to US midterm elections. The hardliners were apparently still in charge as of last week. Iran immediately retaliated and damaged LNG infrastructure in Qatar after Israel hit Iranian South Pars. The SoH was still closed and all messages coming out of Iran indicated defiance. Hardliners continues in power has a huge consequence for oil prices going forward. The regime has played its ’oil-weapon’ (closing or chocking the Strait of Hormuz). It is using it to achieve political goals. Deterrence: it needs to be so politically and economically expensive to attack Iran that it won’t happen again in the future. Or at least that the US/Israel thinks 10-times over before they attack again. The highest Brent crude oil closing price since the start of the war is $112.19/b last Friday. In comparison the 20-year inflation adjusted Brent price is $103/b. So Brent crude last Friday at $112.19/b isn’t a shockingly high price. And it is still far below the nominal high of $148/b from 2008 which is $220/b if inflation adjusted. So once in a lifetime Iran activates its most powerful weapon. The oil weapon. It needs to show the power of this weapon and it needs to reap political gains. Getting Brent to $112/b and intraday high of $119.5/b (9 March) isn’t a display of the power of that weapon. And it is not a deterrence against future attacks.
So if the hardliners remain in power in Iran, then the SoH will likely remain chocked all the way to US midterm elections and Brent crude will at a minimum go above the historical nominal high of $148/b from 2008.
Thus the outlook for the oil price for the rest of the year doesn’t depend all that much of whether Trump pulls a TACO or not. Stops bombing or not. It depends more on who is in charge in Iran. If it is the hardliners, then deterrence against future attacks via chocking of the SoH and high oil prices is the likely line of action. It is impacting the world but the Iranian ’oil-weapon’ is directed towards the US president and the the US midterm elections.
If a pragmatic faction gets to power in Iran, then a very prosperous future is possible. However, if power is shifting towards a more pragmatic faction in Iran then a completely different direction could evolve. Such a faction could possibly be open for cooperation with the US and the GCC and possibly put its issues versus Israel aside. Then the prosperity we have seen evolving in Dubai could be a possible future also for Iran.
So far it looks like the hardliners are fully in charge. As far as we can see, the hardliners are still fully in control in Iran. That points towards continued chocking of the SoH and oil prices ticking higher as global inventories (the oil market buffers) are drawn lower. And not just for a few more weeks, but possibly all the way to the US midterm elections.
Analys
Oil stress is rising as the supply chains and buffers are drained
A brief sigh of relief yesterday as oil infra at Kharg wasn’t damaged. But higher today. Brent crude dabbled around a bit yesterday in relief that oil infrastructure at Iran’s Kharg island wasn’t damaged. It traded briefly below the 100-line and in a range of $99.54 – 106.5/b. Its close was near the low at $100.21/b.

No easy victorious way out for Trump. So no end in sight yet. Brent is up 3.2% today to $103.4/b with no signs that the war will end anytime soon. Trump has no easy way to declare victory and mission accomplished as long as Iran is in full control of the Strait of Hormuz while also holding some 440 kg of uranium enriched to 60% and not far from weapons grade at 90%. As long as these two factors are unresolved it is difficult for Trump to pull out of the Middle East. Naturally he gets increasingly frustrated over the situation as the oil price and US retail gas prices keeps ticking higher while the US is tied into the mess in the Middle East. Trying to drag NATO members into his mess but not much luck there.
When commodity prices spike they spike 2x, 3x, 4x or 5x. Supply and demand for commodities are notoriously inflexible. When either of them shifts sharply, the the price can easily go to zero (April 2022) or multiply 2x, 3x, or even 5x of normal. Examples in case cobalt in 2025 where Kongo restricted supply and the price doubled. Global LNG in 2022 where the price went 5x normal for the full year average. Demand for tungsten in ammunition is up strongly along with full war in the middle east. And its price? Up 537%.
Why hasn’t the Brent crude oil price gone 2x, 3x, 4x or 5x versus its normal of $68/b given close to full stop in the flow of oil of the Strait of Hormuz? We are after all talking about close to 20% of global supply being disrupted. The reason is the buffers. It is fairly easy to store oil. Commercial operators only hold stocks for logistical variations. It is a lot of oil in commercial stocks, but that is predominantly because the whole oil system is so huge. In addition we have Strategic Petroleum Reserves (SPRs) of close to 2500 mb of crude and 1000 mb of oil products. The IEA last week decided to release 400 mb from global SPR. Equal to 20 days of full closure of the Strait of Hormuz. Thus oil in commercial stocks on land, commercial oil in transit at sea and release of oil from SPRs is currently buffering the situation.
But we are running the buffers down day by day. As a result we see gradually increasing stress here and there in the global oil market. Asia is feeling the pinch the most. It has very low self sufficiency of oil and most of the exports from the Gulf normally head to Asia. Availability of propane and butane many places in India (LPG) has dried up very quickly. Local prices have tripled as a result. Local availability of crude, bunker oil, fuel oil, jet fuel, naphtha and other oil products is quickly running down to critical levels many places in Asia with prices shooting up. Oman crude oil is marked at $153/b. Jet fuel in Singapore is marked at $191/b.
Oil at sea originating from Strait of Hormuz from before 28 Feb is rapidly emptied. Oil at sea is a large pool of commercial oil. An inventory of oil in constant move. If we assume that the average journey from the Persian Gulf to its destinations has a volume weighted average of 13.5 days then the amount of oil at sea originating from the Persian Gulf when the the US/Israel attacked on 28 Feb was 13.5 days * 20 mb/d = 269 mb. Since the strait closed, this oil has increasingly been delivered at its destinations. Those closest to the Strait, like Pakistan, felt the emptying of this supply chain the fastest. Propane prices shooting to 3x normal there already last week and restaurants serving cold food this week is a result of that. Some 50-60% of Asia’s imports of Naphtha normally originates from the Persian Gulf. So naphtha is a natural pain point for Asia. The Gulf also a large and important exporter of Jet fuel. That shut in has lifted jet prices above $200/b.
To simplify our calculations we assume that no oil has left the Strait since that date and that there is no increase in Saudi exports from Yanbu. Then the draining of this inventory at sea originated from the Persian Gulf will essentially look like this:
The supply chain of oil at sea originating from the Strait of Hormuz is soon empty. Except for oil allowed through the Strait of Hormuz by Iran and increased exports from Yanbu in the Red Sea. Not included here.

Oil at sea is falling fast as oil is delivered without any new refill in the Persian Gulf. Waivers for Russian crude is also shifting Russian crude to consumers. Brent crude will likely start to feel the pinch much more forcefully when oil at sea is drawn down another 200 mb to around 1000 mb. That is not much more than 10 days from here.

Oil and oil products are starting to become very pricy many places. Brent crude has still been shielded from spiking like the others.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist


