Följ oss

Nyheter

Matif, derivatgrenen av en av världens största börser

Publicerat

den

Råvarubörs, Liffe

Råvarubörs, Matif

Euronext är en europeisk elektronisk börs baserad i Paris, men med dotterbolag i bland annat Belgien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Euronext är i sin tur ett dotterbolag till NYSE Euronext som också äger New York Stock Exchange, NYSE, som i sin tur ägs av Intercontinental Exchange, ICE, sedan i november 2013.

Utöver att erbjuda handel i aktier, derivat och råvaror, erbjuder Euronext sina kunder clearing och informationstjänster. Vid årsskiftet 2012/2013 var NYSE EuroNext den femte största börsen räknat i antalet listade bolag. NYSE EuroNext driver i dag börser i sex olika länder och anses vara världens mest likvida börsgrupp med över 4 000 listade företag med ett sammanlagt marknadsvärde som överstiger 30 miljarder USD.

En historia av sammanslagningar

Vägen till storlek har varit lång, men genom samgåendet med NYSE Group år 2007 kom Euronext att bli den första globala aktiebörsen. Resan började emellertid lång tidigare, redan i september 2000 gick Amsterdam Stock Exchange, Brussels Stock Exchange och Paris Bourse samman i syfte att dra fördelar av de harmoniseringar av kapitalmarknaderna som följde av införandet av den Europeiska unionen. I samband med detta samgående kom MATIF SA (Marché à Terme International de France) att absorberas av Paris Bourse. Matif var en fransk derivatbörs som även drev ett clearinghus. Matif är också det namn som franska lagstiftning benämner samtliga de marknader som terminskontrakt handlas på.

I december 2001 kom Euronext att förvärva London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) som sedan dess har fortsatt att operera som en självständig enhet. Förvärvet skedde formellt den 1 januari 2002, och det nya namnet kom att bli Euronext LIFFE. London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) hade startat sin verksamhet i London 1982 med Chicago Board of Trade och the Chicago Mercantile Exchange som förebild. Under större delen av LIFFEs livstid som en oberoende börs skedde handeln enligt det open outcry-system som användes i Chicago. LIFFE kom sedan att slå ihop sin verksamhet med konkurrenter som London Traded Options Market (LTOM) och London Commodity Exchange (LCE) vilket ledde till att LIFFE kom att addera en rad råvaror, i första hand spannmål och så kallade softs.

Euronext köpte LIFFE för att komma åt denna marknadsplats elektroniska handelssystem, LIFFE CONNECT. Ironiskt nog var ledningen för LIFFE länge stora motståndare till att implementera ett sådant system, utan föredrog länge att bedriva börshandel på golvet. När LIFFE väl implementerade sitt handelssystem LIFFE CONNECT 1998 hade elektronisk handel redan förekommit på andra börser i nästan tio år och gjort att de marknader som varit tidiga med att ta till sig det nya sättet att bedriva handel på lyckats ta stora marknadsandelar. Trots detta kom LIFFE att bli en av de tre ledande derivatbörserna.

2002 kom Euronext att gå samman med den portugisiska aktiebörsen, Bolsa de Valores de Lisboa e Porto (BVLP), som sedermera döptes om till Euronext Lisabon. Det forna BVLP fortsätter att bedriva sin verksamhet under Euronexts paraply.

År 2003 kom LIFFE att lansera LIFFE CONNECT, LIFFEs elektroniska handelsplattform dit samtlig derivathandel inom gruppen kom att handlas. All options- och terminshandel från börserna i Amsterdam, Bryssel, Lissabon och Paris har sedan dess skett på LIFFE. Handelsplattformen LIFFE CONNECT ersattes senare med nästa generations handelsplattform, Universal Trading Platform (UTP). Migreringen slutfördes så sent 2011 och nu handlas optioner och terminer på korta räntepapper, obligationer, valutor, index, swappar, aktier och råvaror på denna plattform.

LIFFE CONNECT kom snart att röna uppmärksamhet från andra börser runt om i världen. Sedan april 2003 sker handeln på Tokyo Financial Exchange (före detta Tokyo International Financial Futures Exchange [TIFFE]) i LIFFE CONNECT. Från januari 2004 skedde handeln på Chicago Mercantile Exchange på e-cbot, ett system som bygger på LIFFE CONNECT, något som upphörde först när CME gick samman med Chicago Board of Trade 2008. Som en följd av detta kom därför börser som Kansas City Board of Trade och the Minneapolis Grain Exchange att använda sig av LIFFE CONNECT för sin over-night handel.

2005 startade Euronext Alternex, en marknad som skulle hjälpa små och medelstora företag i Eurozonen att söka finansiering. Sedan samgåendet med NYSE slutfördes 2007 är Alternex en självständig division som numera heter NYSE Alternex.

Både NYSE och Deutsche Börse bjöd upp till dans

När det 2006 visade sig att NASDAQ visade intresse av att förvärva London Stock Exchange, LSE, valde ledningen för NYSE Group, ägare av New York Stock Exchange, att bjuda 8 miljarder euro, motsvarande 10,2 miljarder USD i aktier och kontanter för Euronext. Budet från NYSE var högre än det som inkommit från Deutsche Börse som driver börsverksamheter i Tyskland. Trots ett tidigt uttalande om att Deutsche Börse inte skulle höja sitt bud på Euronext kom företaget in med ett motbud om en fusion mellan Deutsche Börse och Euronext som värderade Euronext till 8,6 miljarder euro (11 miljarder USD), 600 MEUR högre än NYSEs bud. Trots denna höjning kom det att bli NYSE och Euronext som fusionerades.

Myndigheterna, däribland amerikanska SEC och dess europeiska motsvarigheter var positivt inställda till affären, och det nya företaget kom att döpas till NYSE Euronext. Huvudkontoret kom att förläggas i New York, och den europeiska verksamheten och handelsplattformen fick sitt säte i Paris. Derivathandeln kom då att handlas i Paris, och enligt fransk lagstiftning så kallas denna delen av NYSE Euronext för Matif. Därmed hade världens första globala aktiebörs grundats där handel skedde 21 av dygnets 24 timmar. Den nya börsjätten hade nu för avsikt att infoga Borsa Italiana, börsen i Milano, Italien till gruppen. Borsa Italiana kom emellertid att köpas upp av London Stock Exchange under 2007.

Deutsche Börse försöker igen

Under såväl 2008 som 2009 kom Deutsche Börse att försöka genomföra ytterligare två försök att gå samman med NYSE Euronext, men inget av dessa försök lyckades då de inte varit tillräckligt väl genomarbetade. Under december 2011 bekräftade både Deutsche Börse och NYSE Euronext att de förde djupgående samtal om ett samgående, något som skulle komma att skapa världens största börs.

Samgåendet godkändes av båda företagens aktieägare och godkändes av de amerikanska myndigheterna, men blockerades i sista stund av Europakommissionen som ansåg att det sammanslagna företaget skulle komma att ha ett monopol på den europeiska marknaden för börshandlade finansiella derivat.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

I december 2012 meddelande Intercontinental Exchange, ICE, att bolaget hade för avsikt att lägga ett bud på NYSE Euronext på 8,2 miljarder USD. Budet kom att godkännas av de båda bolagens aktieägare, Europakommissionen och amerikanska SEC. Även finansministrarna i de länder i Europa i vilka NYSE Euronext bedriver verksamhet godkände affären som kunde slutföras elva månader efter det att budet lagts.

Optioner och terminer på råvaror

På LIFFE handlas framförallt optioner och terminer på så kallade softs och spannmål, där huvuddelen av handeln avser kakao, kaffe och socker. De råvaror som listas i övrigt är bland annat

Kakao
Robusta-kaffe (till skillnad från handeln i New York som avser arabica-kaffe)
Majs
Raps
Rapsolja
Rapsmjöl
Råsocker
Vitsocker
Fodervete
Kvarnvete
Maltkorn
Skummjölkspulver (Skimmed Milk Powder)
Solrosfrön

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära