Nyheter
Varför kinesiska investerare köper upp allt guld på marknaden
När guldpriset föll med nästan 30 procent, det största nedgången som guld redovisat sedan 1983, under det första halvåret 2013, likviderades närmare 585 ton guld från olika ETFer i takt med att dessa fonders investerare lämnade marknaden. Prisfallet fick fastlandskinas konsumenter att rusa för att handla den gula metallen.
Bilden är tagen den 11 juni 2013, då tiotusen människor köade utanför en guldbutik i syfte att köpa guld. Köparna köade under den tre dagar långa Drakbåtsfestivalen.
Det kraftiga prisfallet sågs av de kinesiska husmödrarna, som av hävd är de som hanterar kassan i landets hushåll, som ett unikt tillfälle att ladda upp med guldföremål och säsongsbetonade presenter, saker som normalt sett köps under den senare delen av året. Detta skapade en frenetisk aktivitet i den kinesiska detaljhandeln under det andra kvartalet 2013. De kinesiska husmödrarna stod bokstavligen i kö i timmar för att få tag på någon form av guldprodukt, antingen i form av smycken i 24 karat eller investeringstackor. I många fall ledde detta till att försäljningsställenas lager helt rensades.
Denna aldrig tidigare skådade våg av konsumentefterfrågan har lett till ett uppsving i Kinas ädelmetallimport och har genererat en betydande ökning av handelsvolymerna av avistakontrakt på Shanghai Gold Exchange (SGE) där omsättningen har mer än fördubblats under det första halvåret 2013. Detta åtföljdes av en massiv ökning av leverans av fysiskt guld ur börsens valv och en kraftig ökning av premien för fysiskt guld. Detta premium noterade en all time high på 56 USD/troy ounce den 13 maj, vilket skall jämföras med genomsnittet år 2012 som låg på låga 6,5 USD per troy ounce.
Volymerna ökade också i väst och de guldterminer och -optioner som handlas på New Yorks COMEX noterade betydligt ökade volymer under den första halvan av 2013. Den genomsnittliga volymen ökade med 11 procent.
Större delen av Kinas ädelmetallflöden går genom Hong Kong som fortfarande fungerar som en port till fastlandet och ofta betraktas som representativ för fastlandskinas efterfrågan, även om direktimporten genom Shanghai har ökat betydligt.
Hong Kongs guldimport från större ädelmetallproducerande länder uppgick under de första sju månaderna 2013 till 919 ton, en svindlande ökning på 162 procent jämfört med året innan. Enligt Thomson Reuters GFMS research ökade den kinesiska smyckestillverkningen med mer än 40 procent jämfört med föregående år och nådde 345 ton medan efterfrågan på fysiska investeringsprodukter steg till 246 ton, en ökning med 63 procent under perioden.
Tillväxttakten i efterfrågan på guld hos den asiatiska jätten har varit extrem trots en omvärld som vant sig vid ständigt stigande guldpriser. Tillväxten har under det senaste decenniet legat på över tio procent per år. Under samma tioårsperiod har smyckestillverkningen i Kina ökat med över 300 ton per år. Under samma period har större delen av den globala marknaden bevittnat en kraftig nedgång. Globalt sett har andelen guld som använts i smyckesproduktionen, Kina exkluderat, minskat med fem procent då allt dyrare guld ersattes med billigare material. I GFMS Gold Survey Update 1 som nyligen publicerades, föreslår författarna fler förklaringar till att Kinas befolkning köpt guld i ett nästintill feberaktigt tillstånd under det första halvåret 2013, och även under en stor del av det senaste decenniet. Den viktigaste förklaringen är att guld alltid har spelat en mycket viktig roll i det kinesiska samhället. Den viktigaste förklaringen som författarna ger är att de kinesiska konsumenterna blivit allt mer övertygade om att guldet är att betrakta som ett alternativt tillgångsslag som dessutom skyddar och bevarar rikedom. Dessutom har kombinationen av stigande inkomstnivåer och snabb urbanisering, i kombination med oro för inflation och begränsad tillgång till investeringsprodukter (främst på landsbygden), gjort att de kinesiska konsumenterna, främst de kvinnliga som fortfarande huvudsakligen styr över ekonomin, sett guld som ett bra sätt att skydda sina tillgångar.
Även i de kinesiska städerna har de mer sofistikerade medborgarna valt att investera i guld för att diversifiera sina tillgångar. Den snabbt växande kinesiska medelklassen ser guld som ett alternativ till den snäva och kontrollerade fastighetsmarknaden, låga räntor och en börs som inte lockar.
Frågan som många ställer sig är om de kinesiska husmödrarna kommer att fortsätta köpa guld lika frenetiskt under resten av 2013. Vi anser att detta är osannolikt, i alla fall på kort sikt, i alla fall om vi inte får se ytterligare en betydande nedgång i guldkursen. Efterfrågan är emellertid stark på den kinesiska marknaden, premiumet för fysiskt guld har kommit ned till en mer moderat nivå om 17 USD per troy ounce, och den kinesiska guldmarknaden förefaller nu hämta andan igen.
På längre sikt kan inte Kinas fysiska efterfrågan av guld underskattas. Landet har redan i år gått om Indien som världens största guldkonsument med sina köp på över 1 000 ton av den gula metallen. Efterfrågan på guld i Kina har fyrdubblats under det senaste årtionden, under en period då guldpriset har stigit med 1 400 procent, och uppgår nu till otroliga 50 miljarder USD per år. Guldpriset kommer i allt större utsträckning styras av de kinesiska husmödrarna i framtiden.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist



